Vi människor har rubbat balansen i Östersjön. Nu har regeringen tagit på sig uppgiften att ställa ekosystemet till rätta – genom att skjuta mer säl och skarv. Men är det sälen som bidragit till att strömmingen och gäddorna minskat och är det skarven som äter upp abborrarna? Vi är med när några skarvar dissekeras och deras maginnehåll avslöjar något helt annat.
I oktober 2022 seglade ett brittisk-amerikanskt par, Kyle och Maryanne Webb, med sin yacht genom ett avlägset område i Indiska oceanen mellan Mauritius och Seychellerna, strax söder om Saya de Malha Bank, världens största sjögräsfält.
Storbritannien kan behöva göra eftergifter om fisket för att bli en del av EU:s stora militära upprustning.
Havs och vattenmyndigheten (HaV) har beslutat införa ett totalt fiskestopp på sjurygg i alla svenska vatten från den 15 mars i år. Populationen är på en katastrofal nivå och beslutet innebär därför också att alla bifångster omedelbart måste återutsättas.
I juni 2025 dök korallrevforskarna Sylvia Jageroos och Didier Zoccola i korallreven vid Bikiniatollen för att observera korallrevens ekosystem, identifiera koraller och samla in prover. Nästan 80 år efter att amerikanska kärnvapenprov ödelade atollen är det ett överraskande motståndskraftigt och friskt ekosystem de hittar. Tillbaka i labbet ska de analysera fynden för att se om de har hittat korallarter som är ovanligt motståndskraftiga mot klimatförändringarnas effekter.
Redan de gamla grekerna högaktade den gulstrimmiga mullusen – eller kort och gott – mullen. I takt med stigande havstemperaturer har den sedan flera år tillbaka förekommit på svenska västkusten under hösten. Däremot har man aldrig registrerat lek och fortplantning i svenska vatten. Men mycket tyder på att mullen numera är att betrakta som en bofast och reproducerande art. Många grunda vikar längs med västkusten har formligen kryllat av dess yngel i sommar.
En, för svenska vatten, helt ny art av virvelmask har hittats av dykare runtom på svenska västkusten. Den är stor och dansant och har sitt ursprungliga utbredningsområde vid sydligare breddgrader. Deep Sea reporter har mött den nya virvelmasken vid Flatholmen utanför Lysekil.
Allt det vi gör ute på internationellt vatten, det vi kallar öppet hav, riskerar att orsaka skador som inte går att reparera. Det skriver en rad ledande forskare i en nyligen publicerad artikel i tidskriften the Nature. Det är skador på den biologiska mångfalden, påverkan på klimatet och skapar enorma orättvisor i fördelningen av resurser, menar de. Det är dags, skriver de, att vi bestämmer oss för att rädda havet.
Under pågående Havs- och vattenkonferensen i Göteborg i våras, samlade Havs- och Vattenmyndigheten ihop nio andra svenska myndigheter för ett samtal om vad de alla kan göra för att vattnet runt Sverige ska bli bättre.
Den som är sugen på att se vänsterprassel och hopp från fyrtiometersstup i realtid i sommar kan ratta in WWF:s nya lajvsändning om sillgrisslor. Det är ju en väldigt rolig art, säger Mathilda Karlsson på WWF.
Östersjötumlaren är idag hotad, med en populationen på historiskt låga nivåer. EU vill att Sverige inför åtgärder för att rädda den. Men det visar sig vara svårare än man trott.
Den fina väv av växter och djur som håller havet i balans är satt under hård press. Det visar analyser av 42 års data (1979 – 2021) som SLU har gjort. Och trenden är dessutom nedåtgående, det blir konstant sämre hela tiden.
Få fiskarter är så intresseväckande som hajar och rockor. Dessa urgamla broskfiskar som existerat och utvecklats i jordens hav i nära 400 miljoner år. Och våra svenska broskfiskar verkar inte vara några undantag. Även de väcker uppmärksamhet och förundran.
Under hösten rapporterade vi om blåmusslans sensationella återkomst utmed den svenska västkusten. Musselbankarna har brett ut sig i en omfattning, där vi måste backa bandet långt tillbaka i tiden, för att hitta en motsvarighet. Men detta har också skapat förutsättningar för en annan art som i huvudsak livnär sig på blåmusslor – den vanliga sjöstjärnan, Asterias rubens. Nu har de invaderat musselbankarna på ett närmast explosionsartat sätt. Och de har även fått sällskap av andra arter i musselfrosseriet. Musslorna har ett sofistikerat sätt att fly undan predatorerna men sjöstjärnorna, å andra sidan, har utvecklat ett motvapen. Följ med ner till västkustens slagfält!
Det har ryktats om att det driver runt stora mystiska gelébollar i havet. Under lång tid har de gäckat forskare. Från Nordnorge till Medelhavet har omkring 100 registreringar gjorts sedan 1985. Och tre av dessa i Sverige. Vår undervattensfotograf Tobias Dahlin har nu gjort ett fjärde fynd, i Gullmarsfjorden i Bohuslän, och han hade kameran med sig. Vi möter också Halldis Ringvold, norsk marinbiolog, som 2021 avslöjade vad som egentligen döljer sig inne i de meterstora förunderliga bollarna.
När undervattensfotografen Tobias Dahlin dök ner i Gullmarsfjorden i förra veckan möttes han av en syn han inte är van vid. Något i havet är galet. På botten ligger drivor av döende och död krill.
Med ännu en i raden av exekutiva ordrar öppnade Trump nyligen upp för djuphavsbrytning av mineraler både i havet utanför Kalifornien och på internationellt vatten – och det är kontroversiellt.
Det öronbedövande sorlet av mingel med gratis vin på en dokumentärfilmfestival tvingar mig längst bort i det lugnaste hörnet av salen. Som ensam åskådare till den stojiga hopen blir jag plötsligt tilltalad av en ovanligt prydlig ung man. Han räcker fram en hand.
En kolossbläckfisk har första gången fångats på bild i havets djup av ett internationellt forskarlag.
År 2015 fiskade en ökänt kriminell flotta med fler än 70 bottentrålare från Thailand i Saya De Malha Bank, en nedsänkt platå stor som Schweiz som ligger i Indiska oceanen mellan Mauritius och Seychellerna. Trålarna drog sina nät över havsbottnen och plockade upp olika typer av matfisk, som lizard fish, rund skrubbskädda men också hajar. Fångsten förädlades till proteinrikt fiskmjöl som sedan används som foder till kycklingar, grisar och i fiskodlingar.
När forskare talar om ”Missing Data” handlar det om att i olika förklaringsmodeller ersätta uppskattade värden med riktiga, reella värden. Något som kan bli extra viktigt i när man ska förutspå hur klimatet blir i framtiden. För även om också de ungefärliga värdena ger en bra bild av framtida klimatförändringar, blir det mer robust ju mer pålitliga mätpunkterna är.
Både knaggrockan och den småfläckiga rödhajen tycks ha ökat utmed den svenska västkusten. Samtidigt vet man att bestånden fortfarande är låga utifrån ett historiskt perspektiv.
Få fiskarter är så intresseväckande som hajar och rockor. Dessa urgamla broskfiskar som existerat och utvecklats i jordens hav i nära 400 miljoner år. Och våra svenska broskfiskar verkar inte vara några undantag. Även de väcker uppmärksamhet och förundran.
Valbajs gödslar havet och bidrar till att mildra klimatförändringarna genom att binda kol i havet, det har vi vetat sen länge. Men när de äter på en plats och sen kissar på helt andra platser kan det vara minst lika bra – för havet. Längs med enorma områden ”strösslar” valarna gödsel över annars näringsfattiga områden.
