Fel: Kontaktformulär hittades inte.
I ett utfiskat hav har sälarna börjat ta sig in mot kusterna för att leta föda. Här inkräktar de på människornas område. Från att ha varit nästan utrotad i början av 1980-talet, till att återhämta sig har vi nu fått licensjakt på säl igen.
I Temat – Säljakt, har vi samlat reportage från sälräkning vid Koster, intervjuer med beslutsfattare och forskare och dessutom en rad fakta om de tre olika sälstammarna vi har längs den svenska kusten.
En ny sälförvaltningsplan har tagits fram, som ska ta större hänsyn till havet som helhet än tidigare. Det är regeringen som velat se en mer ekosystembaserad förvaltning. Men det finns de som menar att drivkraften egentligen är en annan.
Naturvårdsverket har nu beslutat om årets jakt på gråsäl, knubbsäl och vikare. Licensjakten på gråsäl kommer i år öka med 350 djur jämfört med förra året, allt som allt får 1 350 gråsälar skjutas fram till början av nästa år. Skyddsjakten på vikare och knubbsäl ligger kvar på samma nivå som förra året med 200 vikare och 200 knubbsälar.
När jag försöker summera året som gått ser jag hur vår rapportering spretat åt många olika håll. Från klimat till överfiske, från ”vackra bilder till intelligenta fiskar och döda sälar på svenska stränder. Man kan tycka att vi borde ha fokuserat mer, eller så väljer man att se att vi lyckats täcka in en rad frågor som alla rör havet. Vårt viktigaste nav - grunden för allt liv.
Sälen beskylls ofta för att vara en huvudfaktor till minskande fiskbestånd i Östersjön. En ny rapport från Havs- och vattenmyndigheten (HaV) visar att så inte är fallet - Det är osannolikt att sälen är en drivande faktor till de minskade fiskbestånden vi ser, säger Norbert Häubner, som utrett frågan för HaV.
Ett ovanligt stort antal döda sälar har hittats på Simrishamns stränder i Skåne, rapporterar lokala medier. Under måndagsmorgonen har kommunen arbetat med att forsla bort kadavren.
Långt ut på öarna i Stockholms skärgård samlar Elina Thorson och hennes team från SVA (Statens veterinärmedicinska Anstalt) in prover från döda sälkutar, för att ta reda på hur sälarna egentligen mår. Frågan är vilken betydelse klimatförändringarna och minskade isar har på deras mående. Bättre än förväntat - ska det visa sig.
Vi människor har rubbat balansen i Östersjön. Nu har regeringen tagit på sig uppgiften att ställa ekosystemet till rätta - genom att skjuta mer säl och skarv. Men är det sälen som bidragit till att strömmingen och gäddorna minskat och är det skarven som äter upp abborrarna? Vi är med när några skarvar dissekeras och deras maginnehåll avslöjar något helt annat.
Hur mår egentligen gråsälens kutar? Det ska vi snart få reda på. I ett nytt projekt samlar forskare från Sveriges lantbruksuniversitet, Naturhistoriska riksmuseet och Göteborgs universitet in bildmaterial på kutarna i Östersjön. Med hjälp av drönare mäter de kutarnas längd, omkrets och vikt för att få en bild av kutarnas mående när de är avvända från sina mammor. Projektet pågår i tre år.
För ett par veckor sedan slog Havs- och Vattenmyndigheten (HaV) fast i en utredning att två av våra tre sälarter minskar i svenskt vatten. Gråsälen ökar totalt, men den har flyttat över på den finska sidan, knubbsälarna hotas av en total populationskrasch medan vikarna än så länge har ett stabilt bestånd. Ändå vill regeringen nu utöka jakten på sälen, för att rädda fisken.
Sverige och Finland står mot varandra när EU-länderna ska försöka enas om nästa års fiske i Östersjön. Men i kampen mot säl och skarv är de överens.
För att skydda strömmingen vill regeringen att trålgränsen flyttas längre ut från kusten i hela Östersjön. I skyddade havsområden bör bottentrålning helt förbjudas, enligt havsmiljöpropositionen.
Torsken har havererat i Östersjön, sillen är på väg att fiskas ut, myndigheternas kortsiktiga lösning på problemet har varit att skjuta sälen. Nu visar forskningen att vi istället måste tänka långsiktigt.
Jag är numera förbjuden att pilka torsk och gäddan har försvunnit från min vik. Jag letar efter syndabockar. Vem bär ansvaret för tillståndet under ytan i Östersjön? Småskaliga yrkesfiskare längs ostkusten har sedan flera år larmat om att sillen/strömmingen har minskat kraftigt. Samtidigt har det storskaliga trålfisket på öppet hav fortsatt att fånga stora mängder, som gått direkt till fiskmjölsfabrikerna i Danmark.
Det är tidig förmiddag senvinter förra året. Ute på öarna i Skarvs skärgård i havsbandet utanför Stockholm, ligger sälhonor och sälkutar tätt på klipporna. Det här är kutningstider för gråsälarna.
Vikaresälens ungar blir hemlösa när Östersjöns isar krymper. Nu testas att bygga grottor av plast och plywood för att få ungarna att överleva i ett allt varmare klimat.
Vi ställde tre frågor till Tero Härkönen som forskat på sälar sen 1970-talet. Är det sälens fel att fisken försvinner? Gör sälen något fel? Hur viktig är sälen för ekosystemet?
Många vill skylla på sälen och skarven när fisken försvinner, men tumlare och sillgrisslor äter också fisk. så hur kommer det sig att vi har licensjakt på säl men inte på tumlare? Ett politiskt beslut säger forskare.
Sedan nästan fyra år tillbaka har vi licensjakt på gråsäl, sedan två år på knubbsäl och skyddsjakt på vikare sedan flera år. Vi jagar på alla tre sälarterna längs den svenska kusten och anledningarna är flera.
Nu har forskare fastställt att knubbsälarna i Kosterhavet blir allt färre. Under förra året födde bara hälften av honorna ungar. Det visar forskning från Göteborgs universitet, efter årets sälräkning. – Vi blev väldigt paffa. Man kan inte bortförklara de här låga sifforna år efter år, säger Karin Hårding, professor i zoologisk ekologi vid Göteborgs universitet och den som leder projektet.
Vi följde med sälforskarna från Göteborgs Universitet till Koster. Ögruppen ute i yttersta skärgården på svenska västkusten. Koster är en av de platser där knubbsälarna kutar, föder sina ungar, i början av sommaren varje år.
Naturvårdsverket beslutade i år att vi ska skjuta 630 knubbsälar, 1500 gråsälar och 350 vikarsälar. Det finns de som tycker att de är för få och det finns andra som är oroliga för att sälstammen återigen ska haverera. Vi frågade forskarna och fick olika svar.
När sälstammen runt 1980 hade havererat och nästan utrotats helt, satte myndigheterna stopp för all jakt. Man inrättade sälskyddsområden och alla tre arter som finns längs våra kuster, fredades. Samtidigt fick vi EU-direktiv om att minska utsläppen av DDT och PCB. Det ledde faktiskt till att alla tre sälstammarna återhämtade sig.
Sverige, Finland och Norge bedriver jakt på säl som troféjakt. I de flesta andra länder har man förbjudit jakt på stora marina däggdjur. I USA har man till och med förbjudit import av fisk från länder som dödar marina däggdjur för att skydda sitt fiske. Sverige har inte mycket fisk att exportera därför lär just det importförbudet inte drabba oss särskilt hårt. Däremot jagar vi ett stort marint däggdjur – och det är unikt.
Fisken håller på att ta slut, sillen och strömmingen är hotad och torsken är nästan helt borta. När det uppstår en konkurrens om den lilla fisk som finns kvar, vill många skylla på sälen. Både att den äter för mycket av ”vår” fisk och att den förstör våra fiskeredskap. Men hur är det egentligen? Äter sälen mer än vad vi gör, och vad äter den egentligen? Vi frågade några sälforskare.
