Östersjön är ett unikt och känsligt hav där organismer lever på gränsen för vad de klarar av på grund av den låga salthalten. Det har även kallats världens mest förorenade innanhav på grund av övergödning och den kemikaliecocktail människan orsakat.
Östersjön består av Bottniska viken, finska viken, Rigabukten och egentliga Östersjön. Havet har en spännande historia av att ha varit både ett hav och en sjö till att idag vara lite av båda med sitt bräckta vatten. Innan den förra istiden var Östersjön betydligt saltare än idag, vilket förklarar att både marina och sötvattensarter samsas om livet i Östersjön. Den dåvarande höga havsnivån förenade Östersjön med Nordsjöns och Vita havets salta vatten. Under istiden var hela Östersjön täckt av flera kilometer tjock inlandsis. Det var först för runt 10 000 år sedan som all is drog sig tillbaka, vilket gör Östersjön till ett ungt hav.
Övergången till dagens bräckta vatten beror på de stora förändringar som Östersjön genomgått sedan förra istiden så som landhöjning, sjunkande vattenyta och att förbindelsen till Nordsjön har minskat. Östersjön är dessutom ett ovanligt grunt hav med ett medeldjup på 54 meter jämfört med Medelhavets 1500 meter. Östersjön är precis som Medelhavet ett innanhav eftersom det endast förbinds med större hav genom de smala danska sunden. Detta gör att det tar ungefär 30 år för Östersjöns vatten att bytas ut och gamla synder ofta blir kvar i området.
Östersjön präglas idag av stora skillnader i salthalt. Från runt 25 promille i Kattegatt, åtta i södra Östersjön ner till två promille i norra Bottniska viken. Det enda saltvatteninflöde som sker är via de smala sunden Öresund och Bälten. Den låga salthalten i norr beror på alla floder och älvar som rinner ut där. Detta styr vilka arter som kan leva i de olika områdena. Eftersom den salthalten är låg för östersjöns marina arter och hög för de som härstammar från sötvatten, är det endast ett anspråkslöst antal arter kvar att handskas med utmaningarna. Vissa arter, som blåmusslor, har anpassat sig till den låga salthalten vilket gör att de inte bli mer än tre centimeter stora. På västkusten kan en blåmussla bli upp till 10 centimeter eftersom den inte behöver lägga energi på att hantera den låga salthalten.
Eftersom det finns så få arter i Östersjön är näringskedjan också enklare. Det har tagit tusentals år för få arter som lever i Östersjön att anpassa sig till den låga salthalten. Detta gör Östersjön till en särskilt känslig miljö eftersom om en art försvinner, är det inte säkert att det finns en annan art som kan ta över dess roll. Detta kan få stora konsekvenser för ekosystemet i stort eftersom de olika nivåerna i näringskedjan påverkar varandra. Förlust av så kallade nyckelarter så som blåstång och toppredatorer som säl och gädda kan få särskilt stora konsekvenser.
Utöver Östersjöns naturliga utmaningar har människan länge förorenat och utnyttjat havet bortom dess kapacitet. Över 90 procent av Östersjöns havsområde är i dåligt skick, visar den senaste kartläggningen som Östersjösamarbetet HELCOM gjort. Och en stor del av människans påverkan börjar på land.
I början på 1900-talet var Östersjön ett näringsfattigt havsområde. Men i och med att befolkningen runt Östersjön växte ökade även belastningen från intensivt skogsbruk i norr och jordbruk i söder. Idag påverkas havet av en yta som är ungefär fyra gånger så stor som Östersjöns. I detta område bor runt 90 miljoner människor från nio länder som påverkar havet genom att näringsämnen, miljögifter och andra föroreningar från land rinner ut i havet. Sverige har den enskilt längsta kustlinjen av alla länder. Överskottet av näringsämnen så som kväve och fosfor leder till övergödning som radikalt format om ekosystemet.
Övergödningen leder i första hand till att växtplankton frodas. Växtplanktonen, som oftast brukar kallas blågröna alger, är egentligen cyanobakterier, blommar under sommaren eftersom de trivs i varma och vindstilla förhållanden. De är dessutom kända för att producera gift som kan vara farligt för djur och barn. Algblomning är i grund och botten en naturlig process men när den förstärks av övergödning blir algerna fler vilket gör att mer syre används av de bakterier som bryter ner dem när de når botten. Detta kan orsaka syrebrist och bottendöd.
Idag är 97 % av Östersjön påverkat av övergödning och hela 21 procent av botten syrefri vilket gör att endast bakterier och svampar kan överleva i dessa områden. Det motsvarar en yta mer än dubbelt så stor som Småland. Den syrebrist som till stor del präglar Östersjön beror delvis på att det är ett bräckt hav där syrerikt och sötare ytvatten inte blandas med det saltare och tyngre bottenvattnet. Östersjön är därför redan känsligt för syrebrist och i kombination med yttre påfrestningar som övergödning kan det få förödande konsekvenser.
Bristen på syre är ett problem för många organismer så som torsken som behöver syrerikt vatten för att reproducera sig. Vid syrebrist frigörs också fosfor från sedimenten vilket förvärrar övergödningen, så kallad internbelastning, och skapar en ond cirkel av näringsläckage.
För att motverka de negativa konsekvenserna på Östersjön är den biologiska mångfalden avgörande. Den fungerar som en livförsäkring eftersom det gör havet mer motståndskraftigt mot yttre påverkan. Östersjön beräknas ha runt 100 fiskarter, 450 arter av makroalger, 1000 bottenlevande djur, 3000 planktonarter och tusentals okända bakterier och virus. Denna unika artrikedom hotas av både övergödning och klimatförändringar eftersom det förändrar havets miljö. Detta försämrar levnadsvillkoren för vissa arter så som blåstång medan andra arter så som snabbväxande trådalger tar över deras livsrum.
Tumlare är en av de arter som idag klassas som starkt hotad i Östersjön. Precis som torsk och sill hotas tumlaren av fiske då den fångas upp som bifångst. Tumlaren, som använder sig av ljud för att kommunicera, störs även av den mycket intensiva trafik som för mig sig undervattensbuller. Detta har gjort att man skyddat vissa av tumlarens viktiga reproduktionsområden.
Idag är runt 16,5 procent av Östersjön skyddat men om Sverige ska uppfylla sina åtaganden enligt FN:s havsrättskonvention bör de skyddade områdena nästan fördubblas till 2030. Genom att minska belastningen på havet, minska det storskaliga fisket på bland annat sill och torsk, och inrätta nya marina skyddsområden kan man stötta både enskilda arter och den övergripande biologiska mångfalden i Östersjön.
Trots att Östersjön står inför stora utmaningar har de insatser som tidigare gjorts gett resultat. Bland annat har miljögifter så som PCB och bly minskat efter att de förbjudits. Det har gjort att djur som havsörn och säl återhämtat sig från effekten av gifterna. De senaste decennierna har även tillförseln av näring till Östersjön minskat kraftigt. Men på grund av de stora mängder näring som lagrats i vattnet tar det lång tid innan effekterna syns.
TEXT: Lina Mattsson
Vad kan ni göra för att bidra till ett renare, friskare hav – det var frågan som Havs- och Vattenmyndigheten ställde till nio svenska myndighetschefer förra året. Nio chefer antog utmaningen och gjorde varsitt åtagande inför kommande år, nu har vi följt upp hur det gått.
Sillen och strömmingen i Östersjön har länge legat på gränsen till kollaps, men enligt det internationella havsforskningsrådet ICES ser bestånden nu ut att öka. Därför föreslår de att fiskekvoterna höjs – med upp till 122 procent.
Ett inreseförbud för ryska tidigare soldater som varit aktiva under det fullskaliga anfallskriget mot Ukraina. Det föreslår EU-kommissionen i ett 21:a sanktionspaket mot den ryska krigsekonomin.
Internationella havsforskningsrådet (ICES) har nu presenterat de nya råden för fisket i Östersjön och det handlar bland annat om kraftigt höjda kvoter för strömming och skarpsill i östersjön för nästa år.
Politikerna tar beslut om hur mycket fisk vi ska få ta upp ur havet varje år, men besluten baseras på råd från forskare i Internationella havsforskningsrådet (ICES). Den 28 maj väntas ICES presentera årets råd som kommer att ligga till grund för nästa års fiskekvoter. Men enligt en undersökning som organisationen Baltic Waters har gjort tillsammans med Sportfiskarna, anser samtliga partier att ICES råd är otillräckliga som grund för besluten
EU-parlamentet trycker på för att stoppa industritrålarna i Östersjön. ”Skarpa budskap”, säger Isabella Lövin (MP) efter en omröstning i Strasbourg.
Nu har årets direktsändning som följer sillgrisslornas häckning vid Stora Karlsö startat. Nytt för i år är att man även kan lyssna på havsfåglarna. ”Det känns som att vi bara har skrapat på ytan av sillgrisslornas ljudvärld”, heter det i ett pressmeddelande.
En ny kräftart med ursprung i Stilla havet har hittats utanför Husum i Örnsköldsviks kommun. Fyndet är det första i Sverige. Än så länge saknar den ett svenskt namn, men det latinska är Nippoleucon hinumensis.
Enligt Naturvårdsverket är målet för gråsälspopulationen att deras påverkan på människans intressen ska vara positiv eller neutral. Men hur påverkar sälen vår omgivning egentligen? Och hur mår gråsälen i Östersjön? Vi följde med forskare från SLU och Naturhistoriska Riksmuséet för att kartlägga hälsan hos sälarna.
I februari 2026 uppmättes historiskt låga vattennivåer i Östersjön, på vissa håll den lägsta på nästan 100 år. Orsaken var främst stabila högtryck och starka ostvindar över Skandinavien som pressat ut vattenmassor ur Östersjön. Det fanns en förhoppning om att nytt syrerikt- och salthaltigvatten skulle flöda in från Nordsjön till det hårt prövade innanhavet och dess syrefattiga bottnar - men så blev det inte. Hör varför i reportaget.
Storbritannien och Norge har genomfört en militär insats för att avskräcka ryska ubåtar som misstänks för ”fientlig verksamhet” i Nordatlanten.
Den knölval som under den senaste veckan strandat i Östersjön två gånger har återigen räddats. Men ännu är den långt från sin naturliga livsmiljö.
EU-kommissionen lägger fram nya riktlinjer för hur Sverige och andra länder kan agera mot växande mängder av storskarv. ”Vi fortsätter att skydda fåglar och fisk och ger samtidigt bönder, fiskare, skogvaktare och företag fungerande och balanserade regler”, skriver miljökommissionären Jessika Roswall i ett pressmeddelande.
Den ryska skuggflottan är ett hett ämne när de tio länderna i det brittiskledda försvarssamarbetet JEF möts i Helsingfors. Skuggflottan ska sättas åt hårdare, säger den brittiske premiärministern Keir Starmer när mötet inleds.
SLU artdatabanken presenterar idag ”Rödlista 2025” som tar vid efter ”Rödlista 2020”. I den nya listan har antalet rödlistade arter ökat med 10 % jämfört med 2020, från 4 746 till 5 217 arter. Antalet hotade arter har ökat från 2 249 till 2 373.
För första gången finns havsörnen inte med när Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) släpper en ny genomgång av rödlistade arter i Sverige. Arten har gjort en häpnadsväckande återhämtning. - Det såg jag inte komma för 50 år sedan, säger Mikael Svensson på SLU.
Håll Sverige Rent har tillsammans med olika partners i Finland och Estland arbetat med att ta upp övergivna fiskeredskap ur Östersjön. Samtidigt har man spridit kunskap om problemet med bland annat spöknät till fritidsfiskare och allmänhet. Under de tre år projektet pågått har man plockat upp nästan 9000 meter spöknät och över två ton förlorad fiskeutrustning ur havet.
Sverige har länge kritiserats för att våra marina skyddade områden är bristfälligt skyddade - där bottentrålning efter räka tillåtits även i naturreservat och i vår första marina nationalpark. Men från och med 1:a juli i år har vi en ny lag som ska förbjuda bottentrålning i skyddade områden.
Nyfödda gråsälars hälsa undersöks av forskare i Östersjön efter rapporter om hälsoproblem, rapporterar Sveriges Radio Ekot.Kutarna ställs inför flera faror första tiden där 30 procent dör.
Det kan ta lång tid innan de två fartygen, som misstänks ingå i den ryska skuggflottan, kan lämna svenskt vatten. Sannolikt kommer det inte att gå fort, säger Mattias Lindholm, presschef vid Kustbevakningen. Tankfartyget Sea Owl I och bulkfartyget Caffa har ålagts nyttjandeförbud av Transportstyrelsen och ligger just nu ankrade utanför Trelleborg.
Jakten efter områden i Sverige där koldioxid kan lagras under havets botten har pågått i tre år. Nu pekas två tänkbara platser ut. - Vi har fått jättefina prover och resultaten hittills är väldigt lovande, säger Sofie Lindström på Sveriges geologiska undersökning (SGU).
I påsk blir det lättare att äta sill med gott samvete. Fler företag ställer om till mer hållbara alternativ.
Östersjöländerna ska stärka övervakningen av undervattenskablar och fartyg. Kustbevakningen blir det svenska navet när mer information ska delas och kablar skyddas. Vi ska tillsammans bli vassare och kraftfullare på att upptäcka och kunna agera mot olika incidenter, framför allt sådant som rör kabelsäkerhet, säger Kustbevakningens generaldirektör Lena Lindgren Schelin.
Östersjön lider av en allvarlig ekologisk kris. Framför allt är det de höga halterna av fosfor som orsakar syrefattiga områden och kraftiga återkommande algblomningar. Fosfor är ett livsnödvändigt grundämne och en viktig komponent i gödsel till jordbruket, men när det läcker ut i Östersjön drabbar det havet svårt.
