Vår planet är beroende av haven som klimatreglerare. Samtidigt syns effekterna av våra utsläpp tydligast i haven. Idag är övergödning, klimatförändringar, havsförsurning och invasiva arter några av de utmaningar haven står inför. Havet – En nyckelspelare för klimatet
Haven är redan idag starkt påverkat av mänsklig aktivitet, vilket gör dem känsliga inför ytterligare påverkan från klimatförändringar. Arters livsmiljöer riskerar att försvinna, flytta eller krympa, samtidigt som andra får tillgång till nya utbredningsområden. Detta kan göra att den biologiska mångfalden minskar, vilket även kan förvärra havens motståndskraft mot exempelvis klimatförändringar. Dessutom blir klimatkrisen svårare att hantera om man bortser från förlusten av biologisk mångfald.
Mer än 90 procent av överskottsvärmen och mellan 20 och 30 procent av koldioxidutsläppen har tagits upp av haven, enligt den Internationella klimatpanelen (IPCC). Koldioxid tas upp i haven genom att gasen löses i vatten varpå växtplankton i ytvattnet tar upp den och binder den i organiskt material genom fotosyntes. Växtplankton äts sedan upp av djurplankton som tillsammans med andra organismer faller ned mot havets botten, som så kallad marin snö, när de dör. Det gör att stora mängder kol från de övre lagren i havet når ner till de djupare lagren och används av organismer där. Transporten av kol till botten gör dessutom att det blir kvar i haven mycket längre än om det skulle bli kvar i ytskiktet och riskera att läcka koldioxid tillbaka till atmosfären.
En effekt av ökade växthusgaser är att haven blir varmare. När haven blir varmare påverkas hela ekosystemet. Fiskars storlek kan förändras, algblomningar och döda bottnar ökar och många arter som ålgräs, vikaresäl och musslor har svårt att överleva. Det blir dessutom svårare för haven att ta upp koldioxid när vattnet blir varmare, vilket kan förvärra klimatförändringarna ytterligare.
Uppvärmningen av haven är nu den snabbaste på åtminstone 11 000 år. Även om den går att sakta ner med hjälp av kraftfulla åtgärder, kommer den lagrade värmeenergin vi hittills bidragit till att fortsätta att värma upp vår planet under hundra- eller till och med tusentals år.
Haven har en stor roll i klimatet på jorden. Tack vare Golfströmmen har vi i Norden exempelvis ett relativt milt klimat i förhållande till det nordliga läget. Uppvärmningen av havsvattnet leder till stora förändringar i havens cirkulation och att havsnivån stiger eftersom havens isar smälter. Minskningen av is är tydligare på norra halvklotet än i Antarktis och forskning pekar på att isen kommer fortsätta smälta i åtminstone 100 år, oavsett vilka åtgärder som sätts in. Men effekterna blir värre ju mer växthusgaser som vi släpper ut. Många forskare är oroliga för hur jorden kommer att påverkas när den arktiska isen försvinner, eftersom den påverkar klimatet genom att reflektera bort solstrålning.
Klimatförändringarna kommer påverka salthalten i haven. I områden nära ekvatorn kommer avdunstningen öka, och därmed även salthalten. I områden närmare polerna, så som svenska hav, kommer salthalten i stället sjunka när nederbörd och tillströmning av sötvatten ökar och isar kring polerna smälter.
Förändringar i salthalt och temperatur kan bland annat leda till ökad brist på syre. Detta eftersom skiktningen av havsvatten i djupled blir tydligare vilket förhindrar omblandning och transport av syrerikt vatten till botten. Salthalt och temperatur styr dessutom till stor del den geografiska utbredningen av arter, vilket gör att klimatförändringarna kan få stora konsekvenser för den biologiska mångfalden.
Havens upptag av koldioxid har nästan fördubblats sedan 1980-talet, men det har medfört vissa kostnader. När koldioxid blandas i vattnet förändras havets kemi. En högre halt koldioxid i havet ökar surhetsgraden, ett fenomen som kallas havsförsurning. Ett fenomen som ibland kallas för ”uppvärmningens onda tvilling”. Likt effekterna av klimatförändringarna, kan havsförsurning leda till utrotning av arter eller förskjutningar i ekosystem. Studier visar att nyckelarter så som ormstjärnor i Gullmarsfjorden inte skulle klara försurningen som förväntas inom några decennier. Eftersom många arter är beroende av dem så kan det få stora konsekvenser för hela ekosystemet.
Havsförsurning påverkar en rad biologiska processer så som fotosyntes och förkalkning. Många djur och växter i haven blir drabbade av att havsförsurningen gör kalken mer otillgänglig eftersom de bildar skal och skelett av kalk. Koraller påverkas av både kalkbrist och ökande temperatur. Korallrev tillhör ett av de ekosystem med högst biologisk mångfald i världen, men som också drabbas mest av klimatförändringar eftersom det leder till så kallad korallblekning. Även ögonkorallen som finns vid Kosterhavets nationalpark påverkas av ökade temperatur och surhetsgrad.
Idag är flera havsområden som Svarta havet och Östersjön övergödda. Det beror på ökad näringstillförsel som leder till att snabbväxande växtplankton, cyanobakterier och filamentösa alger ökar. Detta gör det svårt för andra arter att klara sig eftersom mycket av solljuset blockeras. När algerna sjunker till botten så använder bakterierna upp syret för att bryta ned det organiska materialet. Det gör att bland annat Östersjön är drabbat av stora döda zoner där endast bakterier och några få andra mikroorganismer kan leva i den syrefattiga miljön. Övergödningen leder därför till bland annat igenvuxna vikar, försämrad vattenkvalitet och minskad biologisk mångfald.
En del av näringstillförseln sker naturligt, men det är till största del mänskliga aktiviteter som tillför extra näringsämnen i form av kväve och fosfor. Jordbruk, avlopp, industrier, skogsbruk, vägtrafik och sjöfart bidrar alla till övergödning.
Eftersom övergödningen i Östersjön pågått så länge så finns det gamla synder i form av näringsämnen bundna i sediment. Internbelastning är en process då denna näring frigörs. Detta sker framför allt när det finns begränsat med syre på botten. Övergödningen skapar alltså en negativ spiral där systemet till slut göder sig själv.
Trots att övergödningstillståndet fortfarande är dåligt i de flesta delarna av Östersjön kan man se förbättring i Östra finska viken, Kattegatt och Bälten. Enligt Helsingforskonventionen, HELCOM, har tillförseln av kväve minskat med 19 procent och fosfor med 24 procent sedan mitten av 1990-talet. För att minska effekten av övergödning ytterligare bör man kontrollera de huvudsakliga källorna: jordbruket och avloppsvattnet.
Många miljögifter har minskat kraftigt sedan 1970-talet. Ändå behöver samhällets stora kemikalieanvändning minskas ytterligare. Och historien talar sitt tydliga språk: åtgärder gör skillnad.
Nästan alla giftiga ämnen som släpps ut i naturen räknas som miljögifter. Vissa av dessa kan skada djur- och växtliv redan vid låga halter om de finns där en längre tid. Miljögifter bryts ofta ned långsamt vilket innebär att deras effekter kan bli både långvariga och spridas till stora områden. Några vanliga miljögifter är kvicksilver, bly, kadmium, tributyltenn (TBT), DDT, PCB och dioxiner.
De flesta organiska miljögifter är fettlösliga och lagras därmed i fettvävnaden hos olika organismer. Gifterna ackumuleras i högre grad ju längre upp i näringskedjan man kommer. Därför har rovdjur, så kallade toppredatorer ofta blivit mer drabbade av miljögifter än bytesdjur. När vi människor äter fisk som lagrat miljögifter får vi därför i oss dessa. Detta har gjort att det finns särskilda kostrekommendationer för gravida, barn och unga när det kommer till fet fisk.
Havsörn och säl drabbades hårt av miljögifter under 1960- och 70-talet eftersom de är långlivade djur högt upp i näringskedjan. Den svenska havsörnen var nära utrotning eftersom ungarna inte överlevde. Sälarna i Östersjön hade svårt att få ungar och i kombination med jakt ledde miljögifterna till att det bara fanns några tusental sälar kvar. Efter att åtgärder sattes in för att minska halten miljögifter, ökade havsörnen och sälen i Sverige.
Men trots att PCB idag är förbjudet och många åtgärder har minskat spridningen av miljögifter är halterna fortfarande relativt höga. Vissa dioxiner anses vara några av de farligaste miljögifterna eftersom de kan påverka utvecklingen av vår hjärna, immunförsvaret, nervsystemet och möjligheten att få barn. Det beror både på att de är långlivade och att det finns utsläppskällor kvar som Östersjöländerna ännu inte åtgärdat. Dessutom kommer människan ständigt på nya kemikalier som riskerar att nå haven.
En vanlig förorening i haven idag är plast. I våra hav flyter det mer än runt 150 miljoner ton plast och det ökar med 5 till 13 miljoner ton varje år. Beräkningar visar att 80–85 procent av det marina skräpet i EU består av plast. Av detta är 50 procent produkter för engångsbruk och 27 procent fiskerelaterade föremål. Förlorade fiskeredskap så som nät av nylon flyter ofta runt som dödsfällor för djur, så kallade spökgarn. Valar, sälar, sjöfåglar och andra djur kan fastna i dessa och dö.
För att försöka minska problemen med plastavfall i haven har EU sedan 2021 infört ett direktiv mot engångsplast som bland annat gör att man inte längre säljer plastsugrör. Eftersom det tar flera hundra år för plasten att brytas ned i havet sönderdelas det i stället långsamt till mindre delar och blir till slut så kallad mikroplast. Mikroplaster spolas även ut i haven från reningsverk. De kommer ofta från tyger gjorda av syntetmaterial och tillsatser i hygienprodukter och smink. Ungefär 10–30 procent av plastartiklarna lyckas reningsverken inte fånga upp och de hamnar därmed i haven. Om djur äter mikroplast kan de skadas eller förgiftas. När de äter plast uppstår dessutom en falsk mättnad, vilket kan leda till undernäring. I vatten fungerar plastartiklarna som magneter för bakterier och miljögifter vilket gör att djur som äter dem får i sig detta.
Trots att man inte kunnat hitta några större risker för miljö och hälsa med nuvarande koncentrationer av plaster är kunskapsluckorna stora. Detta gör att man i nuläget inte kan uttala sig med säkerhet om riskerna med mikroplast.
TEXT: Lina Mattsson
Efter att räkfisket minskat under några år ökar det igen. Nya kvoter har förhandlats fram mellan EU (Sverige och Danmark) och Norge, vilket innebär att uttaget i Skagerrak, Kattegatt och Nordsjön kan gå upp med 15 procent. Enligt Havs- och vattenmyndighetens utredare, Bart Adriaenssens har beståndet vuxit sig starkare. – Samtidigt som uttaget ökar något […]
Ljudet är valens viktigaste verktyg för att hitta mat, navigera och träffa en partner. Nu skapar den globala uppvärmningen kaos i haven. När det akustiska landskapet förändras tvingas valarna fly, ändra sina parningssånger – eller helt tystna när hungern tar över.
De är vassa och sprider sig snabbt längs den svenska västkusten. Det invasiva stillahavsostronet förändrar ekosystemet och förstör för badgäster. Nu görs stora satsningar för att ta tillvara det ifrågasatta blötdjuret. - De är som havets falukorv, säger Åsa Strand, marin naturvårdsförvaltare på länsstyrelsen.
En kraftfull jordbävning som dödade över 60 människor i Filippinerna orsakade även en landhöjning med två meter som skadat det marina ekosystemet, enligt landets miljödepartement.
Ser du en fisk som verkar sliten eller sjuk kan du göra en insats. Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) efterlyser nu rapporter om fiskar som inte mår bra. - Rapporterna från allmänheten är oerhört viktiga, säger biträdande statsveterinär Charlotte Axén.
Akut vattenbrist, bakterier och parasiter i dricksvattnet. Ett förändrat klimat och gamla ledningar pressar kommunerna till nya sätt att säkra dricksvattnet. Kan havet – eller avloppen – vara lösningen?
Djupt inne på den eurasiska kontinenten ligger Azovska havet, en språngbräda mellan sötvatten och saltvatten. Ett grunt bihav till Svarta havet, beläget öster om halvön Krim. Likt inget annat hav i världen, ligger det längst bort i en kedja av vattenmassor: Svarta havet, Marmarasjön, Egeiska havet och Medelhavet, samt alla de sund som förbinder dem.
I tiotals år har världens mangroveskogar krympt i snabb takt på grund av människans framfart. Nu är de på väg tillbaka, visar en ny studie. Efter de senaste årens skyddsinsatser har skogarna börjat läka sig själva.
För fyra år sedan upptäckte Pontus Lindberg och hans bror Tim att det fanns havsöring i den lilla bäcken nära deras hem i Åkersberga utanför Stockholm. Men bäcken var inte i ett bra skick. Därför bestämde de sig för att på egen hand restaurera den. - Det har blivit många timmar vid bäcken, säger Pontus.
Ett misstag låg bakom det stora avloppsutsläppet i Malmö i maj.
Statliga energijätten Vattenfall ska kraftigt öka investeringarna och effekten i svensk vattenkraft. Tolv miljarder kronor satsas fram till 2030.
Norska politiker, tjänstemän och lobbyister trycker på för att få bort EU:s förbud mot ny utvinning av olja och gas i Arktis, rapporterar Bloomberg. Påtryckningarna sker inför det att EU ska anta nya riktlinjer för Arktis i slutet av september.
Under en pågående djuphavsexpedition har forskare hittat flera okända arter i Arktis djuphav. Paco Cardenas är taxonom och svampdjursexpert vid Uppsala universitet, och har på bara några dagar hittat åtminstone tre arter som det saknas namn för.
Floden Wye är första floden i Storbritannien som får egna juridiska rättigheter som omfattar hela dess sträckning från källa till hav.
Ett tankfartyg har skadats i en explosion utanför Oman, meddelar brittiska sjötrafikbevakaren UKMTO.
En månadslång djuphavsexpedition ska undersöka det outforskade livet som döljer sig på mer än tusen meters djup i Arktis. Resan genomförs av miljöorganisationen Greenpeace, som vill förhindra att området öppnas upp för gruvdrift.
Djuphavet är ett levande ekosystem och inte en livlös avgrund. Om det störs kan det kanske inte återhämta sig inom mänskliga tidsramar. Den insikten omdefinierar börjar att omdefiniera debatten om storskalig djuphavsbrytning av jordartsmetaller.
En ny kräftart med ursprung i Stilla havet har hittats utanför Husum i Örnsköldsviks kommun. Fyndet är det första i Sverige. Än så länge saknar den ett svenskt namn, men det latinska är Nippoleucon hinumensis.
Ljudnivån under ytan i Gibraltar sund kan jämföras med att stå bredvid en dammsugare.Bullret från sjötrafiken påverkar det marina livet. För att försöka överrösta det ständiga oljudet höjer sundets grindvalar rösten, visar en studie.
Bläckfiskar små som tumnaglar och mandarinfiskar som är så snabba att de endast går att fånga med stillbildskamera. Undervattensfotograf Kimmo Hagman har dykt i Lembehsundet i Indonesien för att fånga havets minstingar på film och foto.
Trots att det från den 1 juli i år, gäller ett generellt förbud mot bottentrålning i marina skyddade områden, görs nu undantag. Havs- och vattenmyndigheten har idag beslutat att räkfisket kan fortsätta i Kosterfjorden-Väderöfjorden, på obestämd framtid. I Gullmarsfjorden ska räkfisket fasas ut och helt förbjudas i juli 2027.
Enligt Naturvårdsverket är målet för gråsälspopulationen att deras påverkan på människans intressen ska vara positiv eller neutral. Men hur påverkar sälen vår omgivning egentligen? Och hur mår gråsälen i Östersjön? Vi följde med forskare från SLU och Naturhistoriska Riksmuséet för att kartlägga hälsan hos sälarna.
Först verkade det vara en genial lösning på problemet med laxlusar i de norska laxodlingarna, sen blev det närmast en katastrof.
Forskare och myndigheter följer utvecklingen i Stilla havet noga. En ny El Niño kan leda till kraftigt stigande temperaturer och globala värmerekord det kommande året.
