Därför är Medelhavet varmt som en barnpool

Bläckfisk som dyker upp vid Skottland och barnpools-temperaturer på 33 grader utanför Mallorca. Under två veckor i juli var delar av Medelhavet varmare än någonsin. Nu har forskarnätverket WWA räknat ut att sådana temperaturer varit omöjliga utan människans utsläpp.

Marina värmeböljor ställer till stora problem i världens hav. I år har Medelhavet varit extra hårt drabbat, med yttemperaturer som på sina håll varit mer än 6 grader över det normala. En boj utanför Mallorca registrerade 33 grader tidigare i augusti, ett nytt rekord.

Förr omöjligt – nu ofta

Forskarnätverket World Weather Attribution, som specialiserar sig på så kallade attributionsstudier, har i en snabbanalys undersökt kopplingen till klimatförändringarna. Slutsatsen är att årets värmechock i östra Medelhavet, västra Medelhavet och Biscayabukten under två veckor i juli i princip inte kunnat inträffa utan människans utsläpp av växthusgaser.

I ett fjärde område som undersökts, den keltiska regionen runt Brittiska öarna, kunde årets värmebölja ha inträffat ungefär var hundrade år i ett förindustriellt klimat. Enligt forskarnas modeller beräknas klimatförändringarna ha inneburit att den typen av värmebölja nu kommer att återkomma var tredje år.

Sommarens värme beror på högtryckssystem med få moln som parkerat över västra och centrala Europa.

Det ger en stor mängd solstrålning som värmer upp ytan på både hav och land. Den varma luften stiger, möter högtrycket igen och trycks tillbaka ner mot ytan, säger Catherine Gregory, forskare vid Berns universitet, vid en pressträff och fortsätter:

I princip har det då skapats en värmekupol, som ger en självförstärkande effekt med ständig uppvärmning av ytan.

Bläckfiskar flyttar norrut

Varmare badvatten kan låta lockande, men konsekvenserna kan bli katastrofala.

En av de överraskande sakerna är hur lite uppvärmning som faktiskt krävs för att knuffa organismer över den tröskeln så att de dör, säger marinekologen John Bruno vid University of North Carolina.

Men det finns också vinnare. Bläckfiskar har exempelvis blivit betydligt vanligare i brittiska vatten och numera även synts till utanför Skottland.

Habitatbildande arter som koraller dör ut, och sedan massförökas mer ogräsaktiga arter som utnyttjar förändringarna – som slemmiga alger – och tar över.