Del tre i vår granskning av marina skyddsområden. Saltströmmen är världsberömd. Här finns världens starkaste tidvattenström som gett upphov till ett rikt fiskliv vilket har lockat fritidsfiskare från hela världen. Men fiskbestånden har minskat kraftigt och det verkar bero på ett ökat fisketryck från fritidsfiskare.
Vanligtvis fångas tonfisk med så kallad långrev, det har enligt FN klassats som det fångstsättet med en av de högsta bifångstnivåerna av alla redskap. I genomsnitt är bifångsten vid långrevsfiske mer än en fjärdedel (28 %) av den totala fångsten. I krokarna fastnar inte bara tonfisken utan också hajar, havssköldpaddor, svärdfiskar, sjöfåglar, delfiner, ungfiskar och andra fiskarter. På Azorerna har man tänkt annorlunda. Genom en kombination av en månghundraårig hantverkstradition med ett stort nätverk av marina skyddsområden har man lyckats både få stora fångster och få fler fiskar kvar i havet.
Deep Sea Reporter granskar bottentrålning i marina skyddade områden – del ett. Den svenska räkan är både rödlistad enligt artdatabanken och har mist sin MSC-märkning, ändå fortsätter trålningen efter räkor också i marina skyddsområden. Deep Sea Reporter kommer att i två reportage granska bottentrålningens följder. I del ett dyker vi ner i Gullmarsfjorden, Sveriges första marina skyddsområde och landets enda tröskelfjord med ett unikt marint liv.
Sälen beskylls ofta för att vara en huvudfaktor till minskande fiskbestånd i Östersjön. En ny rapport från Havs- och vattenmyndigheten (HaV) visar att så inte är fallet – Det är osannolikt att sälen är en drivande faktor till de minskade fiskbestånden vi ser, säger Norbert Häubner, som utrett frågan för HaV.
När haven värms upp blir det svårare för fiskar i mangroveskogarna att andas. Det visar en unik ny studie från forskare vid Göteborgs universitet. – I vissa system kommer förhållandena bli så extrema att bara de mest anpassade arterna klarar sig, säger studiens huvudförfattare, marinkemisten Gloria Reithmaier.
Sedan år 2023 pågår den fjärde globala massblekningen som världens korallrev utsatts för. Det är den mest omfattande, och dödligaste, som hittills ägt rum. Och för de som ägnat år av sina liv åt att försöka bevara dem är förödelsen svår att hantera.
Kostnaderna för klimatförändringarna nästan fördubblas om man i beräkningarna också tar med hur havet påverkas. – Om vi inte sätter ett pris på den skada som klimatförändringarna orsakar haven kommer den att vara osynlig för viktiga beslutsfattare, säger miljöekonom Bernardo Bastien-Olvera.
Världens största miljönätverk IUCN har under sin internationella naturvårdskongress nu i veckan antagit motion 061 som uppmanar stater att erkänna ekocid, det vill säga storskalig miljöförstöring som ett allvarligt brott i nationell och internationell rätt.
Östersjön lider av en allvarlig ekologisk kris. Framför allt är det de höga halterna av fosfor som orsakar syrefattiga områden och kraftiga återkommande algblomningar. Fosfor är ett livsnödvändigt grundämne och en viktig komponent i gödsel till jordbruket, men när det läcker ut i Östersjön drabbar det havet svårt.
Naturvårdsverket har nu beslutat om årets jakt på gråsäl, knubbsäl och vikare. Licensjakten på gråsäl kommer i år öka med 350 djur jämfört med förra året, allt som allt får 1 350 gråsälar skjutas fram till början av nästa år. Skyddsjakten på vikare och knubbsäl ligger kvar på samma nivå som förra året med 200 vikare och 200 knubbsälar.
Frågan om trålningen i Östersjön är aktuell i rikspolitiken. I en enkät som Deep Sea Reporter skickat ut till riksdagspartierna svarar alla förutom Sverigedemokraterna och Kristdemokraterna att de i någon mån vill stoppa trålningen i Östersjön.
Östersjötumlaren är idag hotad, med en populationen på historiskt låga nivåer. EU vill att Sverige inför åtgärder för att rädda den. Men det visar sig vara svårare än man trott.
Sverige har länge kritiserats för att våra marina skyddade områden är bristfälligt skyddade – där bottentrålning efter räka tillåtits även i naturreservat och i vår första marina nationalpark. Men från och med 1:a juli i år har vi en ny lag som ska förbjuda bottentrålning i skyddade områden.
Under hösten rapporterade vi om blåmusslans sensationella återkomst utmed den svenska västkusten. Musselbankarna har brett ut sig i en omfattning, där vi måste backa bandet långt tillbaka i tiden, för att hitta en motsvarighet. Men detta har också skapat förutsättningar för en annan art som i huvudsak livnär sig på blåmusslor – den vanliga sjöstjärnan, Asterias rubens. Nu har de invaderat musselbankarna på ett närmast explosionsartat sätt. Och de har även fått sällskap av andra arter i musselfrosseriet. Musslorna har ett sofistikerat sätt att fly undan predatorerna men sjöstjärnorna, å andra sidan, har utvecklat ett motvapen. Följ med ner till västkustens slagfält!
Det har ryktats om att det driver runt stora mystiska gelébollar i havet. Under lång tid har de gäckat forskare. Från Nordnorge till Medelhavet har omkring 100 registreringar gjorts sedan 1985. Och tre av dessa i Sverige. Vår undervattensfotograf Tobias Dahlin har nu gjort ett fjärde fynd, i Gullmarsfjorden i Bohuslän, och han hade kameran med sig. Vi möter också Halldis Ringvold, norsk marinbiolog, som 2021 avslöjade vad som egentligen döljer sig inne i de meterstora förunderliga bollarna.
När undervattensfotografen Tobias Dahlin dök ner i Gullmarsfjorden i förra veckan möttes han av en syn han inte är van vid. Något i havet är galet. På botten ligger drivor av döende och död krill.
När kriget mellan USA och Iran snart går in på sin tredje vecka står det klart att de intensifierade striderna också får förödande konsekvenser för det känsliga marina livet i Persiska viken och Omanbukten.
De världsberömda undervattensfotograferna Göran Ehlmé och Nuno Sá dyker utanför ön St Maria i Azorerna när de plötsligt får syn på något helt oväntat. De har båda dykt i nästan alla världens hav, bland valar, hajar, mantor, valrossar och späckhuggare, men aldrig sett något liknande. Vad är det som flyter i vattnet? Något stort, orange och tubformat. My Ehlmé Tange är med på expeditionen och passar på att ta några helt osannolikt vackra bilder på varelsen, eller varelserna, för de är många.
Världens största miljönätverk IUCN har under sin internationella naturvårdskongress nu i veckan antagit motion 061 som uppmanar stater att erkänna ekocid, det vill säga storskalig miljöförstöring som ett allvarligt brott i nationell och internationell rätt.
Deep Sea Productions arbetar just nu med en filmserie som ska visas på IMAX och Giant Screen över hela världen. Filmarbetet har krävt många långa flygresor och tagit teamet längs farliga vägar till avlägset belägna platser. Packningen inför en sådan expedition måste vara minutiöst kontrollerad, absolut allt måste vara med från början. Långt ute till havs går det inte att ringa för att få t.ex ett glömt batteri levererat. Simon Stanford leder filmproduktionerna på Deep Sea Productions. Här tar Simon dig med bakom kameran där det ibland kan vara mer spännande än framför.
I början av 2025 var Holden Harris, Ph.D., en av hundratals anställda vid den amerikanska myndigheten NOAA (National Oceanic and Atmospheric Administration) som avskedades av Trump-regimen. Nästan ett år senare vill Trump skära ned budgeten för forskning inom veten-skap och klimatförändringar. Men kongressen har motsatt sig detta och antagit ett paket med lagförslag för att behålla större delen av forskningsanslagen. Tidsfristen för en budgetöverens-kommelse är den 30 januari. Detta är Holden Harris historia.
När forskare talar om ”Missing Data” handlar det om att i olika förklaringsmodeller ersätta uppskattade värden med riktiga, reella värden. Något som kan bli extra viktigt i när man ska förutspå hur klimatet blir i framtiden. För även om också de ungefärliga värdena ger en bra bild av framtida klimatförändringar, blir det mer robust ju mer pålitliga mätpunkterna är.
Både knaggrockan och den småfläckiga rödhajen tycks ha ökat utmed den svenska västkusten. Samtidigt vet man att bestånden fortfarande är låga utifrån ett historiskt perspektiv.
Få fiskarter är så intresseväckande som hajar och rockor. Dessa urgamla broskfiskar som existerat och utvecklats i jordens hav i nära 400 miljoner år. Och våra svenska broskfiskar verkar inte vara några undantag. Även de väcker uppmärksamhet och förundran.
