Krönika: "Fiskepolitiken - ett katastrofalt misslyckande"

För ett år sedan rekommenderade EU-kommissionen att sillfisket i centrala Östersjön skulle stoppas, efter alarmerande rapporter från Internationella havsforskningsrådet, ICES. Sill och strömming bedömdes vara under den gräns där EUs lag stipulerar att fisket automatiskt ska stoppas. Nu anser kommissionen att fisket kan ökas med 108 procent. Vad har hänt i Östersjön på ett enda år?

Fiskepolitiken i EU ska grundas på vetenskapliga bedömningar av hur mycket fisk som maximalt kan fångas utan att bestånden hotas. Politiken har genom decennierna varit ett katastrofalt misslyckande. Makthavarna har år efter år struntat i forskarnas råd och tillåtit alltför stora fångster. Tillsammans med övergödning och stigande havstemperaturer har överfisket lett till att flera fiskarter är direkt hotade. Beståndet av torsk i Östersjön har kollapsat. Kustfiskare längs hela ost- och sydkusten har rapporterat ständigt minskade fångster av sill och strömming.

I juni i år konstaterade ICES att nyrekryteringen av sill 2022 hade varit så god att fisket kunde ökas med – 139 procent. På ett enda år gick alltså forskarna från fiskestopp till att godta en massiv ökning av fångsterna.  Intrycket måste bli att de vetenskapliga bedömningarna svajar betänkligt.  Och EU-kommissionen svajar med.

Forskarnas bedömningar vilar i hög grad på fångstrapporter från de stora industrifisketrålarna. Rapporterna har gång på gång visat sig felaktiga, konstaterar Henrik Svedäng, docent i marinbiologi vid Stockholms universitet:

– Beståndsuppskattningarna är extremt osäkra. Detta borde naturligtvis mötas genom betydligt större försiktighet. Eftersom man inte gör det utan gasar på för fullt vid minsta tecken på ökad fiskproduktion har därmed Östersjöns omvandling till en balja för industrifiskproduktion nått sin fullbordan. ICES fullgör inte sitt uppdrag att se till ekosystemet, havet som helhet. Med det ökande fisketryck vi nu kommer åse kommer förmodligen olika delbestånd att än mer eroderas bort.

Kommissionen ger inget råd om uttaget av strömming i Bottniska viken, där Sverige och Finland delar på fisket. Skälet till att kommissionen vill vänta med att ange ett tal redovisas inte, men de båda länderna har förmodligen svårt att komma överens.

Fisket efter torsk i östra Östersjön stoppades 2019. Beståndet visar inga tecken på återhämtning.

– Några hänsyn till havet som livsmiljö för andra arter finns inte med; hur man än ser på saken ligger alla bestånd på låga nivåer. De låga biomassorna av fisk påverkar ekosystemets funktioner negativt som näringsomsättning, kolsänka och livsmiljöer för många andra fiskar, fåglar och däggdjur. För stort uttag av s k foderfisk som sill och skarpsill ger litet utrymme för andra arter, konstaterar Henrik Svedäng.

Det slutgiltiga beslutet om fiskekvoter i Östersjön 2025 fattas av EUs fiskeriministrar i oktober i år.