Fiskars beteenden, giftiga alger och havets roll i klimatet. Det är några av de ämnen havsforskning kan handla om. Vitt skilda ämnen, men med ett gemensamt mål: att bättre förstå vad som händer under ytan.
Haven täcker mer än 70 procent av jordens yta. Trots det vet vi mindre om vad som händer i havet än i rymden. Marin forskning handlar om att försöka fylla dessa kunskapsluckor. Att höja den grundläggande kunskapen om havet utan att direkt peka på någon tillämpning brukar kallas grundforskning. Men ibland sätter grundforskningen i gång tankar om hur kunskapen skulle kunna användas i samhället. Då blir grundforskningen basen för så kallad tillämpad forskning som utgår från att lösa ett problem som har en direkt nytta för samhället. Eftersom kopplingen mellan oss människor och havet är så stor är det inte ovanligt att forskningsprojekt växlar mellan grund- och tillämpad forskning.
Oceanerna studeras av en mängd forskare inom fysik, kemi, biologi och geologi. Alla dessa ämnen kan kopplas till oceanografi som är läran om havets rörelser och dess egenskaper. Det görs oftast genom observationer från expeditioner, satelliter och skapandet av modeller. Att förstå vattnets rörelser är viktigt eftersom det påverkar klimatet över hela världen.
Många oceanografer arbetar med miljö-, energi- och klimatfrågor på myndigheter eller i privat sektor. Som oceanograf kan man också arbeta med forskning. Oceanografi är en vetenskap med ett brett spektrum av ämnen som ekosystemdynamik, havsströmmar och flöden av olika ämnen i havet. En som ägnat sitt liv åt havet är oceanografen Sylvia Earle som blivit en av de internationellt kända krafterna för att skydda och restaurera världens hav.
Oceanografi skiljer sig från marinbiologi eftersom det inte alltid innebär att man studerar det som lever i havet. En marinbiolog fokuserar på levande organismer i alla delar av havet och försöker förstå dynamiska interaktioner på olika skalor, från en specifik plats till globalt.
För att kunna förstå komplexiteten i havet kombinerar oceanografer och marinbiologer ofta flera ämnesområden som exempelvis biologi och kemi. Att väga in flera ämnesområden är särskilt viktigt idag för att skapa sig en helhetsbild som kan bidra till arbetet mot klimatförändringar, nedskräpning och andra faktorer som hotar haven och det marina livet.
Eftersom många platser i havet är relativt otillgängliga för forskare används idag tekniska mätinstrument som hjälpmedel för att studera dessa platser. De kan ligga kvar i havet och fortsätta mäta vattnets egenskaper dygnet runt. Det gör att man lättare kan få fler mätvärden än om man behövt ta sig ut till mätplatsen för varje mätning. Med fler mätvärden på fler platser blir det lättare för forskare att lista ut hur havet fungerar.
Mätstationerna till havs kallas ibland för havsobservatorier där relevant data samlas in till forskare. Det kan handla om temperatur, salthalt och syrehalt, vind och vågor. Stiftelsen Voice of the Ocean (VOTO) arbetar bland annat med att underlätta datainsamling för forskare. Teamet som arbetar med forskning och datainsamling på VOTO består av oceanografiska tekniker och forskare. De använder sig av så kallade gliders för att samla in data från fem platser längs med Sveriges kust och de går att följa i detalj via deras observationsportal.
TEXT: Lina Mattsson
Invasiva arter från Hormuzsundet kan orsaka ”superspridning” och biologiskt kaos, varnar forskare i en ny studie. Om du hade designat värsta tänkbara scenario är jag inte säker på att du hade kunnat göra det bättre, säger huvudförfattaren till The Guardian. De 1 500 fraktfartyg som har varit fast i Hormuzsundet sedan kriget mellan USA och Iran […]
"Shark Guard" är en fördjupning av dokumentären ”Ocean Dreams” en film om havets motståndskraft när vi lämnar det ifred. Här får vi kika in bakom kameran när teamet stöter på en grupp med hajar.
Marika Griehsel I en debattartikel, nyligen publicerad i Svenska Dagbladet, beskriver Johan Rockström, professor i jordsystemvetenskap och hans kollega Wendy Broadgate,doktor i marinkemi, vikten av att svenska regeringen snarast utarbetar en beredskapsplan ifall havsströmssystemet AMOC skulle bromsa in eller kollapsa. AMOC (Atlantiska meridionala cirkulationen) är det stora system av havsströmmar som har en avgörande roll i att reglera Europas […]
Sälar, sjölejon och valrossar har unik hörselförmåga – de är de enda däggdjur som hör bra i såväl vatten som luft. Hur detta går till har klarlagts i en studie som också avslöjar när förmågan uppstod. Bakom studien, som publiceras i Proceedings of the Royal Society, står forskare från flera länder under ledning av paleontologen James Rule […]
Diving in action tar oss med bakom filmkameran när teamet bakom dokumentären ”Ocean Dreams” åkte till Sydafrika för att filma "The Sardine Run".
7 000 meter ner i Indiska oceanen, dit inget solljus når, finns ekosystem som inte påminner om något annat. I huvudrollen? Valkadaver. – Det är ett exceptionellt fynd, säger Björn Källström, marinbiolog och forskare vid Sjöfartsmuseet Akvariet. En spektakulär valkyrkogård har upptäckts på botten av Indiska oceanen utanför Australiens sydvästra kust, i ett område som kallas […]
Saratoga är ett av världens största vrak, det sänktes under det som kallades "Operation Crossroads". 23 atombomber provsprängdes över och i Bikini atollen strax efter andra världskrigets slut. Det är en historia om total förstörelse, men också en historia om hur livet kommer tillbaka.
Ovanligt många laxar har i år återvänt till Torne älv, men de verkar inte må bra. – Vi får in många rapporter om döda eller angripna laxar, säger Hampus Hällbom på Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA). Efter några dåliga år har laxen i högre grad återvänt för att leka i Torneälven. Men det är allt annat […]
Med sol och värme kommer fler brännmaneter. Både de röda och blå brännmaneterna har ökat de senaste åren. Dessutom tillkommer nya arter att se upp för. Medborgarforskning hjälper till med kartläggning. – Brännmaneterna har helt klart blivit fler, säger marinbiologen Christin Appelqvist. Det har varit gott om brännmaneter på Västkusten den senaste tiden. Liknande rapporter kommer från […]
Våra utsläpp av koldioxid leder till att världshaven blir allt surare. Nu har forskare upptäckt oanade sidoeffekter av detta hos bläckfiskar – deras hjärnor krymper drastiskt. Att försurningen på sikt kan leda till i princip katastrofala förhållanden för många havslevande organismer är känt. I dagsläget är pH-värdet – det mått som används på surhetsgraden – […]
"The Intelligence of Manta Rays" är en fördjupning av dokumentären ”Ocean Dreams”, en film om havets motståndskraft när vi lämnar det ifred. När det får en chans att läka kan livet komma tillbaka. Här delar Mark Erdman, ekolog specialiserad på korallrev, med sig av sina kunskaper om mantarockor.
En ny art ur släktet Tomopteris eller så kallad gossamer worms.
Värmeböljan har lockat svenskarna till stränderna – och algerna till kusten. Algblomningen är i full gång och på många badplatser sätter den nu stopp för ett dopp.
Informationen på den nya plattformen http://www.climate.us bygger på data från den tidigare populära federala webbplatsen Climate.gov, som drevs av NOAA (National Oceanic and Atmospheric Administration). En av de myndigheter vars budget drastiskt skurits ned sedan Donald Trump återtog makten i januari 2025.
Trots att lagen säger att djur som hålls i fångenskap ska behandlas väl, skyddas mot onödigt lidande och hållas i en god djurmiljö som främjar deras välfärd och naturliga beteenden, behandlar vi kräftor, humrar och krabbor på ett helt annat sätt.
Giftiga blågröna alger, eller cyanobakterier, finns nu i större delen av Östersjön. - Vi såg de första tecknen för två veckor sedan och sedan har det successivt ökat, säger Jörgen Öberg, oceanograf på SMHI.
Vad kan ni göra för att bidra till ett renare, friskare hav – det var frågan som Havs- och Vattenmyndigheten ställde till nio svenska myndighetschefer förra året. Nio chefer antog utmaningen och gjorde varsitt åtagande inför kommande år, nu har vi följt upp hur det gått.
Efter att räkfisket minskat under några år ökar det igen. Nya kvoter har förhandlats fram mellan EU (Sverige och Danmark) och Norge, vilket innebär att uttaget i Skagerrak, Kattegatt och Nordsjön kan gå upp med 15 procent. Text: Marika Griehsel Enligt Havs- och vattenmyndighetens utredare, Bart Adriaenssens har beståndet vuxit sig starkare. – Samtidigt som […]
Ljudet är valens viktigaste verktyg för att hitta mat, navigera och träffa en partner. Nu skapar den globala uppvärmningen kaos i haven. När det akustiska landskapet förändras tvingas valarna fly, ändra sina parningssånger – eller helt tystna när hungern tar över.
De är vassa och sprider sig snabbt längs den svenska västkusten. Det invasiva stillahavsostronet förändrar ekosystemet och förstör för badgäster. Nu görs stora satsningar för att ta tillvara det ifrågasatta blötdjuret. - De är som havets falukorv, säger Åsa Strand, marin naturvårdsförvaltare på länsstyrelsen.
Ser du en fisk som verkar sliten eller sjuk kan du göra en insats. Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) efterlyser nu rapporter om fiskar som inte mår bra. - Rapporterna från allmänheten är oerhört viktiga, säger biträdande statsveterinär Charlotte Axén.
Djupt inne på den eurasiska kontinenten ligger Azovska havet, en språngbräda mellan sötvatten och saltvatten. Ett grunt bihav till Svarta havet, beläget öster om halvön Krim. Likt inget annat hav i världen, ligger det längst bort i en kedja av vattenmassor: Svarta havet, Marmarasjön, Egeiska havet och Medelhavet, samt alla de sund som förbinder dem.
I tiotals år har världens mangroveskogar krympt i snabb takt på grund av människans framfart. Nu är de på väg tillbaka, visar en ny studie. Efter de senaste årens skyddsinsatser har skogarna börjat läka sig själva.
