Fiskars beteenden, giftiga alger och havets roll i klimatet. Det är några av de ämnen havsforskning kan handla om. Vitt skilda ämnen, men med ett gemensamt mål: att bättre förstå vad som händer under ytan.
Haven täcker mer än 70 procent av jordens yta. Trots det vet vi mindre om vad som händer i havet än i rymden. Marin forskning handlar om att försöka fylla dessa kunskapsluckor. Att höja den grundläggande kunskapen om havet utan att direkt peka på någon tillämpning brukar kallas grundforskning. Men ibland sätter grundforskningen i gång tankar om hur kunskapen skulle kunna användas i samhället. Då blir grundforskningen basen för så kallad tillämpad forskning som utgår från att lösa ett problem som har en direkt nytta för samhället. Eftersom kopplingen mellan oss människor och havet är så stor är det inte ovanligt att forskningsprojekt växlar mellan grund- och tillämpad forskning.
Oceanerna studeras av en mängd forskare inom fysik, kemi, biologi och geologi. Alla dessa ämnen kan kopplas till oceanografi som är läran om havets rörelser och dess egenskaper. Det görs oftast genom observationer från expeditioner, satelliter och skapandet av modeller. Att förstå vattnets rörelser är viktigt eftersom det påverkar klimatet över hela världen.
Många oceanografer arbetar med miljö-, energi- och klimatfrågor på myndigheter eller i privat sektor. Som oceanograf kan man också arbeta med forskning. Oceanografi är en vetenskap med ett brett spektrum av ämnen som ekosystemdynamik, havsströmmar och flöden av olika ämnen i havet. En som ägnat sitt liv åt havet är oceanografen Sylvia Earle som blivit en av de internationellt kända krafterna för att skydda och restaurera världens hav.
Oceanografi skiljer sig från marinbiologi eftersom det inte alltid innebär att man studerar det som lever i havet. En marinbiolog fokuserar på levande organismer i alla delar av havet och försöker förstå dynamiska interaktioner på olika skalor, från en specifik plats till globalt.
För att kunna förstå komplexiteten i havet kombinerar oceanografer och marinbiologer ofta flera ämnesområden som exempelvis biologi och kemi. Att väga in flera ämnesområden är särskilt viktigt idag för att skapa sig en helhetsbild som kan bidra till arbetet mot klimatförändringar, nedskräpning och andra faktorer som hotar haven och det marina livet.
Eftersom många platser i havet är relativt otillgängliga för forskare används idag tekniska mätinstrument som hjälpmedel för att studera dessa platser. De kan ligga kvar i havet och fortsätta mäta vattnets egenskaper dygnet runt. Det gör att man lättare kan få fler mätvärden än om man behövt ta sig ut till mätplatsen för varje mätning. Med fler mätvärden på fler platser blir det lättare för forskare att lista ut hur havet fungerar.
Mätstationerna till havs kallas ibland för havsobservatorier där relevant data samlas in till forskare. Det kan handla om temperatur, salthalt och syrehalt, vind och vågor. Stiftelsen Voice of the Ocean (VOTO) arbetar bland annat med att underlätta datainsamling för forskare. Teamet som arbetar med forskning och datainsamling på VOTO består av oceanografiska tekniker och forskare. De använder sig av så kallade gliders för att samla in data från fem platser längs med Sveriges kust och de går att följa i detalj via deras observationsportal.
TEXT: Lina Mattsson
Efter att räkfisket minskat under några år ökar det igen. Nya kvoter har förhandlats fram mellan EU (Sverige och Danmark) och Norge, vilket innebär att uttaget i Skagerrak, Kattegatt och Nordsjön kan gå upp med 15 procent. Enligt Havs- och vattenmyndighetens utredare, Bart Adriaenssens har beståndet vuxit sig starkare. – Samtidigt som uttaget ökar något […]
Ljudet är valens viktigaste verktyg för att hitta mat, navigera och träffa en partner. Nu skapar den globala uppvärmningen kaos i haven. När det akustiska landskapet förändras tvingas valarna fly, ändra sina parningssånger – eller helt tystna när hungern tar över.
De är vassa och sprider sig snabbt längs den svenska västkusten. Det invasiva stillahavsostronet förändrar ekosystemet och förstör för badgäster. Nu görs stora satsningar för att ta tillvara det ifrågasatta blötdjuret. - De är som havets falukorv, säger Åsa Strand, marin naturvårdsförvaltare på länsstyrelsen.
Ser du en fisk som verkar sliten eller sjuk kan du göra en insats. Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) efterlyser nu rapporter om fiskar som inte mår bra. - Rapporterna från allmänheten är oerhört viktiga, säger biträdande statsveterinär Charlotte Axén.
Djupt inne på den eurasiska kontinenten ligger Azovska havet, en språngbräda mellan sötvatten och saltvatten. Ett grunt bihav till Svarta havet, beläget öster om halvön Krim. Likt inget annat hav i världen, ligger det längst bort i en kedja av vattenmassor: Svarta havet, Marmarasjön, Egeiska havet och Medelhavet, samt alla de sund som förbinder dem.
I tiotals år har världens mangroveskogar krympt i snabb takt på grund av människans framfart. Nu är de på väg tillbaka, visar en ny studie. Efter de senaste årens skyddsinsatser har skogarna börjat läka sig själva.
Norska politiker, tjänstemän och lobbyister trycker på för att få bort EU:s förbud mot ny utvinning av olja och gas i Arktis, rapporterar Bloomberg. Påtryckningarna sker inför det att EU ska anta nya riktlinjer för Arktis i slutet av september.
Under en pågående djuphavsexpedition har forskare hittat flera okända arter i Arktis djuphav. Paco Cardenas är taxonom och svampdjursexpert vid Uppsala universitet, och har på bara några dagar hittat åtminstone tre arter som det saknas namn för.
En månadslång djuphavsexpedition ska undersöka det outforskade livet som döljer sig på mer än tusen meters djup i Arktis. Resan genomförs av miljöorganisationen Greenpeace, som vill förhindra att området öppnas upp för gruvdrift.
Djuphavet är ett levande ekosystem och inte en livlös avgrund. Om det störs kan det kanske inte återhämta sig inom mänskliga tidsramar. Den insikten omdefinierar börjar att omdefiniera debatten om storskalig djuphavsbrytning av jordartsmetaller.
Två knölvalar har bevisat att det enorma däggdjuret kan ta sig från en sida av jorden till den andra – om det får ta lite tid.
Nu har årets direktsändning som följer sillgrisslornas häckning vid Stora Karlsö startat. Nytt för i år är att man även kan lyssna på havsfåglarna. ”Det känns som att vi bara har skrapat på ytan av sillgrisslornas ljudvärld”, heter det i ett pressmeddelande.
Ljudnivån under ytan i Gibraltar sund kan jämföras med att stå bredvid en dammsugare.Bullret från sjötrafiken påverkar det marina livet. För att försöka överrösta det ständiga oljudet höjer sundets grindvalar rösten, visar en studie.
Bläckfiskar små som tumnaglar och mandarinfiskar som är så snabba att de endast går att fånga med stillbildskamera. Undervattensfotograf Kimmo Hagman har dykt i Lembehsundet i Indonesien för att fånga havets minstingar på film och foto.
Först verkade det vara en genial lösning på problemet med laxlusar i de norska laxodlingarna, sen blev det närmast en katastrof.
Forskare och myndigheter följer utvecklingen i Stilla havet noga. En ny El Niño kan leda till kraftigt stigande temperaturer och globala värmerekord det kommande året.
En indonesisk studie kan nu avslöja valhajens tidigare okända resvanor i världens hav. Jättefiskarna rör sig i 13 länders vatten, men har två vikar i Indonesien ”som är som hem för dem”.
Nittionio procent av all ny plast tillverkas av kemikalier som härrör från fossila bränslen, vilket motsvarar över 400 miljoner ton per år. Det är lika med 350 stora idrottsarenor, fyllda till brädden med plast. Enligt Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) planerar plast- och petrokemisk industri att tredubbla plastproduktionen fram till 2060.
Det började med ett flertal artiklar som väckte starka reaktioner i Norge. De två journalisterna och författarna Kjetil Østli och Simen Sætre hade granskat konsekvenserna av den storskaliga laxodlingen i Norge, som på bara några decennier vuxit sig till en av landets främsta och mest lönsamma näringar.
Med hjälp av AI-teknik har forskare kunnat spåra havsströmmar som hittills varit dolda och som avslöjar rörelser som formar jordens klimat.
Ny forskning visar att de större varmblodiga fiskarterna som haj och tonfisk, så kallade mesotermer, riskerar att överhettas då havstemperaturen stiger.
Kokainföroreningar i vatten påverkar laxens beteende, visar en ny studie från SLU. Lax som fått i sig kokain simmade mer och spred sig över större områden.
När årets säljakt inleds på måndag får 1 350 gråsälar, 200 knubbsälar och 200 vikare skjutas. Det är fler än i fjol och det utökade antalet upprör Naturskyddsföreningen som menar att sälpopulationen hotas på sikt.
I februari 2026 uppmättes historiskt låga vattennivåer i Östersjön, på vissa håll den lägsta på nästan 100 år. Orsaken var främst stabila högtryck och starka ostvindar över Skandinavien som pressat ut vattenmassor ur Östersjön. Det fanns en förhoppning om att nytt syrerikt- och salthaltigvatten skulle flöda in från Nordsjön till det hårt prövade innanhavet och dess syrefattiga bottnar - men så blev det inte. Hör varför i reportaget.
