Fiskars beteenden, giftiga alger och havets roll i klimatet. Det är några av de ämnen havsforskning kan handla om. Vitt skilda ämnen, men med ett gemensamt mål: att bättre förstå vad som händer under ytan.
Haven täcker mer än 70 procent av jordens yta. Trots det vet vi mindre om vad som händer i havet än i rymden. Marin forskning handlar om att försöka fylla dessa kunskapsluckor. Att höja den grundläggande kunskapen om havet utan att direkt peka på någon tillämpning brukar kallas grundforskning. Men ibland sätter grundforskningen i gång tankar om hur kunskapen skulle kunna användas i samhället. Då blir grundforskningen basen för så kallad tillämpad forskning som utgår från att lösa ett problem som har en direkt nytta för samhället. Eftersom kopplingen mellan oss människor och havet är så stor är det inte ovanligt att forskningsprojekt växlar mellan grund- och tillämpad forskning.
Oceanerna studeras av en mängd forskare inom fysik, kemi, biologi och geologi. Alla dessa ämnen kan kopplas till oceanografi som är läran om havets rörelser och dess egenskaper. Det görs oftast genom observationer från expeditioner, satelliter och skapandet av modeller. Att förstå vattnets rörelser är viktigt eftersom det påverkar klimatet över hela världen.
Många oceanografer arbetar med miljö-, energi- och klimatfrågor på myndigheter eller i privat sektor. Som oceanograf kan man också arbeta med forskning. Oceanografi är en vetenskap med ett brett spektrum av ämnen som ekosystemdynamik, havsströmmar och flöden av olika ämnen i havet. En som ägnat sitt liv åt havet är oceanografen Sylvia Earle som blivit en av de internationellt kända krafterna för att skydda och restaurera världens hav.
Oceanografi skiljer sig från marinbiologi eftersom det inte alltid innebär att man studerar det som lever i havet. En marinbiolog fokuserar på levande organismer i alla delar av havet och försöker förstå dynamiska interaktioner på olika skalor, från en specifik plats till globalt.
För att kunna förstå komplexiteten i havet kombinerar oceanografer och marinbiologer ofta flera ämnesområden som exempelvis biologi och kemi. Att väga in flera ämnesområden är särskilt viktigt idag för att skapa sig en helhetsbild som kan bidra till arbetet mot klimatförändringar, nedskräpning och andra faktorer som hotar haven och det marina livet.
Eftersom många platser i havet är relativt otillgängliga för forskare används idag tekniska mätinstrument som hjälpmedel för att studera dessa platser. De kan ligga kvar i havet och fortsätta mäta vattnets egenskaper dygnet runt. Det gör att man lättare kan få fler mätvärden än om man behövt ta sig ut till mätplatsen för varje mätning. Med fler mätvärden på fler platser blir det lättare för forskare att lista ut hur havet fungerar.
Mätstationerna till havs kallas ibland för havsobservatorier där relevant data samlas in till forskare. Det kan handla om temperatur, salthalt och syrehalt, vind och vågor. Stiftelsen Voice of the Ocean (VOTO) arbetar bland annat med att underlätta datainsamling för forskare. Teamet som arbetar med forskning och datainsamling på VOTO består av oceanografiska tekniker och forskare. De använder sig av så kallade gliders för att samla in data från fem platser längs med Sveriges kust och de går att följa i detalj via deras observationsportal.
TEXT: Lina Mattsson
Lukten från hoppkräftor kan användas i ett varningssystem för giftiga algblomningar. Metoden skulle kunna förvarna om utbrott upp till sju veckor i förväg.
Enorma områden förstörd natur håller på att återställas på jorden, visar en ny FN-rapport. Totalt rör det sig om en yta 5,6 gånger Sveriges storlek. Jaguaren i Sydamerika, snöleoparden i Kirgizistan och delfinen i Indien är exempel på djur som återhämtar sig.
Strömmingsfisket får öka i Östersjön, trots motstånd från Sverige. Acceptabelt och förhållandevis lågt, tycker ändå regeringen om nästa års kvoter. Korkat, säger oppositionen.
Ett växande antal forskningsstudier varnar för att havscirkulationssystemet Amoc skulle kunna vara på väg mot en tippningspunkt redan detta århundrade. Något som skulle leda till kraftig nedkylning i Sverige, och som har fått SMHI att börja kartlägga riskerna som samhället då kan stå inför.
Årets september är den näst varmaste som uppmätts, enligt EU:s klimattjänst Copernicus.
USA:s utrikesminister Marco Rubio reser till Island under måndagen i syfte att öka landets ekonomiska och militära närvaro i Arktis.
Ett av världens sötaste havsvattenområden, Bottenviken står inför stora utmaningar med stor risk för ökad algblomning. Anledningen är att fosforhalten i det grunda innanhavet ökar. Det betyder att den känsliga balansen mellan fosfor och kväve rubbas och det i sin tur påverkar vilka organismer som gynnas i havet. Den nya studien ledd av forskare vid Umeå universitet visar att en grundläggande förändring av havsmiljön är på väg att ske.
Ett 50-tal amerikanska marinsoldater skickas till Östersjön för att bistå Finland i övervakning och skydd av bland annat undervattenskablar.
EU:s utrikeschef Kaja Kallas efterlyser fler fartyg till skyddsinsatsen på Röda havet.
De senaste åren har biologen Annette Govindarajan utforskat livet i djuphavet med hjälp av självstyrande robotar och miljö-DNA. Målet är att ta reda på vilka som lever där, och hur de rör sig.
EU är inställt på att i höst förlänga ett förbud mot borrning efter olja och gas i Arktis, uppger en talesperson för EU-kommissionen.
Hon höll sig nära och stannade hos sin döda kalv länge. En sällsynt observation av en knölvalshona som förlorat sin kalv ger ny insyn i hur valar sörjer.
Jordens vattensystem är ur balans. Sötvattenreserverna minskar och de flesta floderna har inte runnit normalt de senaste sju åren, visar en ny FN-rapport. Budskapet är främst att vattentillgången har minskat de senaste åren, säger SMHI-hydrologen Yeshewatesfa Hundecha.
Grönland och Antarktis har förlorat 11,3 biljoner ton is sedan 1970-talet. Det har höjt den globala havsnivån med mer än tre centimeter, enligt en ny studie.
Inför valet 2026 ställde Deep Sea Reporter några viktiga havs- och vattenfrågor till företrädare för Sveriges riksdagspartier.
Sedan Sverige skrev under det globala havsavtalet BBNJ har regeringen sagt att man jobbar skyndsamt för att ratificera det, med målet att bli klara under 2026. Nu har en lagrådsremiss lämnats in. Men kritiker menar ändå att frågan hanterats för långsamt, och att målet riskerar att missas.
Havet berättar hur vår planet mår, idag och i framtiden. Hittills har USA:s roll haft en ledande roll och försett omvärlden med data. Men nu finns det en rädsla att Trumpadministrationens budgetnedskärningar och geopolitiska svängningar, kan komma att påverka USA:s flödet av observationer och viljan att dela med sig av kunskap.
Är Golfströmmen på väg att kollapsa och skapa kaos i klimatet på jorden? Flera uppmärksammade rapporter har varnat för att det är på väg att hända. Men frågan är en av få klimatfrågor där forskarvärlden fortfarande är djupt oenig.
Väderfenomenet El Niño växer sig starkare på grund av klimatförändringarna, enligt en ny studie.
El Niño-händelserna är omkring 36 procent kraftigare än de var före industrialiseringen. Och den utvecklingen har accelererat de senaste fyra årtiondena.
Sillen och torsken utanför den nordnorska kusten försvann nästan helt när nya metoder gjorde det möjligt att fiska allt mer. Men när havet var nästan tömt stoppades fisket och efter det har fiskarna långsamt kommit tillbaka.
En ny studie visar att mänsklig påverkan – främst överfiske och övergödning – kraftigt har förändrat näringsvävarna i Östersjön. Ekosystemen tycks också ha svårt att återhämta sig, även när påverkan minskar.
Medeltemperaturen vid havsytan har passerat 21,1 grader. Så varmt har det inte varit under överskådlig tid. Rekordet slogs den 21 augusti, enligt EU:s klimattjänst Copernicus, vars dataserie utanför polerna sträcker sig från 1979. Det som sticker ut är att temperaturen är så hög trots att de globala havstemperaturerna brukar vara högst i mars. Temperaturen är marginellt högre […]
