Nya rödlistan – dyster utveckling för våra marina arter

SLU artdatabanken presenterar idag (tisdag 24 mars) ”Rödlista 2025” som tar vid efter ”Rödlista 2020”. I den nya listan har antalet rödlistade arter ökat med 10 % jämfört med 2020, från 4 746 till 5 217 arter. Antalet hotade arter har ökat från 2 249 till 2 373.

Marina miljöer är den landskapstyp där andelen rödlistade arter är som högst (36 procent). Och ingen annan landskapstyp har så många arter klassificerade med kunskapsbrist (DD).

Vikare åter rödlistad

När det gäller marina däggdjur så blir sälen vikare åter rödlistad. Dess överlevnad hotas av minskande havsisar i Bottniska viken, vilka är nödvändiga för artens reproduktion. Östersjötumlaren är fortsatt akut hotad. Samtidigt konstateras att tumlarna har det tufft även i Västerhavet. En ny undersökning visar att populationen av den lilla valarten i Bälthavet minskar på grund av att de dör i fiskeredskap. Uttern däremot klassificeras numera som livskraftig.

Flera viktiga matfiskar är nya i rödlistan: sill, lax, öring och fem plattfiskarter, däribland tunga och piggvar.

Situationen har också försämrats för fem tidigare rödlistade arter: fyrtömmad skärlånga har gått från Nära hotad (NT) till Sårbar (VU), kummel och torsk ifrån Sårbar (VU) till Starkt hotad (EN). Dessutom går Havskatt och havsnejonöga från Starkt hotad (EN) till Akut hotad (CR). Sammantaget ser situationen sämre ut för fiskarna när man jämför Rödlista 2025 med Rödlista 2020.

Pigghaj, som enligt vissa studier tycks ha övertagit torskens roll som toppredator i Västerhavet går däremot från Akut hotad (CR) till Starkt hotad (EN).

Fiske största påverkansfaktorn

Den överläget högsta påverkansfaktorn gentemot våra rödlistade fiskarter är enligt artdatabanken fiske.

Den djurgrupp som innefattar procentuellt mest rödlistade arter är marina evertebrater. Hela 43 % av de bedömda marina evertebraterna är rödlistade. Nästan hälften av de rödlistade arterna förs till kategorin Kunskapsbrist (DD). Alla tagghudingar, manteldjur, koralldjur och armfotingar har bedömts, liksom flertalet blötdjur och utvalda grupper av kräftdjur och havsborstmaskar.

Enligt rapporten har förstörelse av habitat genom bottentrålning störst negativ effekt, tillsammans med övrigt fiske och ökad näringsbelastning. Klimatförändringar, främst i form av ökande havstemperaturer, påverkar också många rödlistade marina evertebrater.

Ökad kunskap behövs

Artdatabanken listar ”åtgärdsbehov” där det framhävs att ökad kunskap om marina evertebrater behövs. Likaså betonas behovet av fler sammanhängande områden som skyddas mot bottentrålning och annan exploatering. De skriver i rapporten att det upprörda bottensedimentet från bottentrålning kan transporteras långa sträckor och påverkar arter även på bottnar som inte trålas.  Vidare skrivs att denna form av fiske förekommer även i marina skyddade områden. Nordhavsräkan som bottentrålas i dessa områden är fortsatt rödlistad som nära hotad medan korallräkan listas som sårbar.