Mer än 70 procent av jordens yta täcks av vatten och jorden kallas ibland för ”den blå planeten”. De flesta ursprungliga livsformerna utvecklades i havet, och än idag har den marina miljön en formrikedom som inte finns i något annat ekosystem. Vi människor är i allra högsta grad beroende av havet.
Uttrycket ”De sju haven” användes förr i tiden av sjömän som seglat över världens alla hav. Dessa omfattar Norra Stilla havet, Södra Stilla havet, Norra Atlanten, Södra Atlanten, Norra ishavet (Arktiska oceanen), Södra ishavet (Antarktiska oceanen) och Indiska oceanen. Världshavet, även kallat oceanerna, definieras som det sammanhängande vattenområde som omger jordens kontinenter. Världshaven delas in i tre oceaner: Stilla havet, Atlanten och Indiska oceanen varav Stilla havet är störst och täcker över 30 procent av jordens yta. Ibland räknas även Antarktiska oceanen som en egen ocean. Till de tre oceanerna hör avgränsade bihav. Ett bihav eller innanhav är en avgränsad del av en ocean. Nordsjön, Norra ishavet och Medelhavet är exempel på bihav till Atlanten.
Flera av världens hav är relativt varma, men världshavens medeltemperatur är ändå bara runt 3,5 grader Celsius. Detta beror på att de stora djupvattenbassängerna består av kallt polarvatten.
En stor andel av områdena ute till havs tillhör inte något enskilt land och brukar kallas ”high seas” eller djuphav. Dessa områden utgör totalt nästan hälften av jordens yta, två tredjedelar av världshavens yta och 95 procent av världshavens volym. Djuphav omfattas inte av nationella lagar och tillhör därför i praktiken alla. FN har länge förhandlat om hur dessa områden ska skötas. Efter mer än tio år av intensiva förhandlingar antog FN under 2023 ett nytt bindande fördrag för hållbar användning av biologisk mångfald i havsområden utan nationell jurisdiktion. Det är ett steg i att uppfylla de globala åtagandena i det internationella avtalet om biologisk mångfald från 2022 där målet är att skydda minst 30 procent av havet till 2030.
Trots att havet är en plats där olika organismer frodas så finns det många extrema miljöer i havet. Allt från temperaturer under fryspunkten till nära kokpunkten i heta undervattenskällor. Där havet övergår i land är vågorna kraftfulla, UV-strålningen hög och det är hem till en stor biologisk mångfald. Vissa organismer nyttjar ett stort spektrum av livsmiljöer medan andra specialiserar sig på någon enstaka typ av miljö.
Djuphaven är en ogästvänlig miljö för oss människor. Vid 30 meters djup är det mesta ljuset borta, vid 70 till 80 meter försvinner det mesta av syret och på botten är trycket högt. Därför har så lite av djuphaven utforskats. Det är faktiskt knappt fem procent av havens djup som utforskats av människan. Forskare vet också mindre än de skulle vilja om organismerna som klarar av att leva i djuphaven. De går dessutom inte att ta upp och studera i akvarium eller laboratorium. Då skulle de dö, eftersom de är anpassade att klara av det höga trycket nere i havsdjupen.
För att leva i havens djup, dit ljuset inte når, måste djuren anpassa sig efter livet i mörkret. Många har stora munnar, lysorgan eller stora och extra ljuskänsliga ögon. Det finns även en mångfald av mikroorganismer som lever i den utmanande miljön. Att liv kan existera under så extrema förhållanden utan syre eller solljus har fått forskare att tänka att det eventuellt kan finnas liv på andra planeter som vi hittills trott varit livlösa.
Trots att man fortfarande vet väldigt lite om djupens organismer, vet man att överfiske och bottentrålning också kan drabba djuphavsdjuren. Många organismer är fortfarande oupptäckta och riskerar därmed att försvinna om fisket fortsätter som det gjort hittills.
Marianergraven i Stilla havet är världens djupaste plats i havet. Det maximala djupet är Challengerdjupet som ligger cirka elva kilometer under havsytan. Samtidigt är medeldjupet i världshaven ungefär 3700 meter. Djupaste platsen i Sverige ligger i Bratten i Skagerrakk och är 560 meter. Östersjöns djupaste punkt, Landsortsdjupet på 459 meter, ligger väster om Gotland.
Världens oceaner och innanhav är en stor tillgång för oss människor. Havet förser oss med mängder av tjänster. För att påminna om havens betydelse och vikten att skydda dem har 8 juni utsetts till Världshavsdagen av FN. Men det finns fler påminnelser om hur viktigt havet är i vår vardag.
Världshaven ger oss mycket mer än mat. De producerar mer än hälften av allt syre i atmosfären genom fotosyntes, tar upp växthusgas och bidrar till turism. Några välbesökta turistmål till havs är Gotland, Kosteröarna och andra skärgårdsområden.
Hundratals miljoner människor är dessutom beroende av fisk och andra resurser från havet. Mer än 38 miljoner människor är anställda inom fiskeindustrin världen över. Haven används också till stor del som transportleder.
Kustekosystem som korallrev, sjögräsängar och mangroveskogar är dessutom livsviktiga platser för yngel. De är också betydelsefulla för människor som bor vid kusten eftersom de fungerar som en skyddszon mot översvämningar, stormar och kan agera vågbrytare och ge skydd för erosion.
TEXT: Lina Mattsson
Ljudet är valens viktigaste verktyg för att hitta mat, navigera och träffa en partner. Nu skapar den globala uppvärmningen kaos i haven. När det akustiska landskapet förändras tvingas valarna fly, ändra sina parningssånger – eller helt tystna när hungern tar över.
En kraftfull jordbävning som dödade över 60 människor i Filippinerna orsakade även en landhöjning med två meter som skadat det marina ekosystemet, enligt landets miljödepartement.
Utländska spioner förser sköldpaddor och fiskar med sensorer för att skapa undervattenskartor över Kinas kustlinje, varnar Peking. ”Under det djupa vattnet svallar undervattensströmmar.”
Ett inreseförbud för ryska tidigare soldater som varit aktiva under det fullskaliga anfallskriget mot Ukraina. Det föreslår EU-kommissionen i ett 21:a sanktionspaket mot den ryska krigsekonomin.
Djupt inne på den eurasiska kontinenten ligger Azovska havet, en språngbräda mellan sötvatten och saltvatten. Ett grunt bihav till Svarta havet, beläget öster om halvön Krim. Likt inget annat hav i världen, ligger det längst bort i en kedja av vattenmassor: Svarta havet, Marmarasjön, Egeiska havet och Medelhavet, samt alla de sund som förbinder dem.
I tiotals år har världens mangroveskogar krympt i snabb takt på grund av människans framfart. Nu är de på väg tillbaka, visar en ny studie. Efter de senaste årens skyddsinsatser har skogarna börjat läka sig själva.
Ett misstag låg bakom det stora avloppsutsläppet i Malmö i maj.
Norska politiker, tjänstemän och lobbyister trycker på för att få bort EU:s förbud mot ny utvinning av olja och gas i Arktis, rapporterar Bloomberg. Påtryckningarna sker inför det att EU ska anta nya riktlinjer för Arktis i slutet av september.
Floden Wye är första floden i Storbritannien som får egna juridiska rättigheter som omfattar hela dess sträckning från källa till hav.
Ett tankfartyg har skadats i en explosion utanför Oman, meddelar brittiska sjötrafikbevakaren UKMTO.
En månadslång djuphavsexpedition ska undersöka det outforskade livet som döljer sig på mer än tusen meters djup i Arktis. Resan genomförs av miljöorganisationen Greenpeace, som vill förhindra att området öppnas upp för gruvdrift.
Djuphavet är ett levande ekosystem och inte en livlös avgrund. Om det störs kan det kanske inte återhämta sig inom mänskliga tidsramar. Den insikten omdefinierar börjar att omdefiniera debatten om storskalig djuphavsbrytning av jordartsmetaller.
EU-parlamentet trycker på för att stoppa industritrålarna i Östersjön. ”Skarpa budskap”, säger Isabella Lövin (MP) efter en omröstning i Strasbourg.
Två knölvalar har bevisat att det enorma däggdjuret kan ta sig från en sida av jorden till den andra – om det får ta lite tid.
En ny kräftart med ursprung i Stilla havet har hittats utanför Husum i Örnsköldsviks kommun. Fyndet är det första i Sverige. Än så länge saknar den ett svenskt namn, men det latinska är Nippoleucon hinumensis.
Ljudnivån under ytan i Gibraltar sund kan jämföras med att stå bredvid en dammsugare.Bullret från sjötrafiken påverkar det marina livet. För att försöka överrösta det ständiga oljudet höjer sundets grindvalar rösten, visar en studie.
Bläckfiskar små som tumnaglar och mandarinfiskar som är så snabba att de endast går att fånga med stillbildskamera. Undervattensfotograf Kimmo Hagman har dykt i Lembehsundet i Indonesien för att fånga havets minstingar på film och foto.
En tidigare passagerare på kryssningsfartyget MV Hondius har insjuknat i Schweiz, meddelar schweiziska myndigheter.Sydafrika bekräftar att fartygssmittan är Andesvirus, den enda varianten av hantavirus som smittar mellan människor. Parallellt pågår evakuering av tre passagerare.
Ett hundra tusen sälar ligger och latar sig på Pelican Points stränder. En landtunga som sträcker sig ut i havet utanför Walvis Bay i Namibia. En schakal smyger i utkanten av sälkolonin och väntar på att en eller annan sälkut ska lämnas obevakad så att den kan få sig ett skrovmål. Charles, viltguiden på vår båt, berättar om den Sydafrikanska pälssälens liv som inte verkar skilja sig mycket från gråsälarnas i Östersjön. Sälarna äter det de lyckas fånga i havet, parar sig en gång om året och föder sina kutar ett år senare.
Planerna är storslagna: En megahamn och tillhörande stadsprojekt på till stora delar orörda Nikobarerna. I ljuset av hoten mot global sjöfart vill Indien skapa ett eget nav för handel och försvar. Förstörelse förklädd till utveckling, rasar kritiker.
Forskare och myndigheter följer utvecklingen i Stilla havet noga. En ny El Niño kan leda till kraftigt stigande temperaturer och globala värmerekord det kommande året.
En indonesisk studie kan nu avslöja valhajens tidigare okända resvanor i världens hav. Jättefiskarna rör sig i 13 länders vatten, men har två vikar i Indonesien ”som är som hem för dem”.
Nittionio procent av all ny plast tillverkas av kemikalier som härrör från fossila bränslen, vilket motsvarar över 400 miljoner ton per år. Det är lika med 350 stora idrottsarenor, fyllda till brädden med plast. Enligt Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) planerar plast- och petrokemisk industri att tredubbla plastproduktionen fram till 2060.
Det började med ett flertal artiklar som väckte starka reaktioner i Norge. De två journalisterna och författarna Kjetil Østli och Simen Sætre hade granskat konsekvenserna av den storskaliga laxodlingen i Norge, som på bara några decennier vuxit sig till en av landets främsta och mest lönsamma näringar.
