Mer än 70 procent av jordens yta täcks av vatten och jorden kallas ibland för ”den blå planeten”. De flesta ursprungliga livsformerna utvecklades i havet, och än idag har den marina miljön en formrikedom som inte finns i något annat ekosystem. Vi människor är i allra högsta grad beroende av havet.
Uttrycket ”De sju haven” användes förr i tiden av sjömän som seglat över världens alla hav. Dessa omfattar Norra Stilla havet, Södra Stilla havet, Norra Atlanten, Södra Atlanten, Norra ishavet (Arktiska oceanen), Södra ishavet (Antarktiska oceanen) och Indiska oceanen. Världshavet, även kallat oceanerna, definieras som det sammanhängande vattenområde som omger jordens kontinenter. Världshaven delas in i tre oceaner: Stilla havet, Atlanten och Indiska oceanen varav Stilla havet är störst och täcker över 30 procent av jordens yta. Ibland räknas även Antarktiska oceanen som en egen ocean. Till de tre oceanerna hör avgränsade bihav. Ett bihav eller innanhav är en avgränsad del av en ocean. Nordsjön, Norra ishavet och Medelhavet är exempel på bihav till Atlanten.
Flera av världens hav är relativt varma, men världshavens medeltemperatur är ändå bara runt 3,5 grader Celsius. Detta beror på att de stora djupvattenbassängerna består av kallt polarvatten.
En stor andel av områdena ute till havs tillhör inte något enskilt land och brukar kallas ”high seas” eller djuphav. Dessa områden utgör totalt nästan hälften av jordens yta, två tredjedelar av världshavens yta och 95 procent av världshavens volym. Djuphav omfattas inte av nationella lagar och tillhör därför i praktiken alla. FN har länge förhandlat om hur dessa områden ska skötas. Efter mer än tio år av intensiva förhandlingar antog FN under 2023 ett nytt bindande fördrag för hållbar användning av biologisk mångfald i havsområden utan nationell jurisdiktion. Det är ett steg i att uppfylla de globala åtagandena i det internationella avtalet om biologisk mångfald från 2022 där målet är att skydda minst 30 procent av havet till 2030.
Trots att havet är en plats där olika organismer frodas så finns det många extrema miljöer i havet. Allt från temperaturer under fryspunkten till nära kokpunkten i heta undervattenskällor. Där havet övergår i land är vågorna kraftfulla, UV-strålningen hög och det är hem till en stor biologisk mångfald. Vissa organismer nyttjar ett stort spektrum av livsmiljöer medan andra specialiserar sig på någon enstaka typ av miljö.
Djuphaven är en ogästvänlig miljö för oss människor. Vid 30 meters djup är det mesta ljuset borta, vid 70 till 80 meter försvinner det mesta av syret och på botten är trycket högt. Därför har så lite av djuphaven utforskats. Det är faktiskt knappt fem procent av havens djup som utforskats av människan. Forskare vet också mindre än de skulle vilja om organismerna som klarar av att leva i djuphaven. De går dessutom inte att ta upp och studera i akvarium eller laboratorium. Då skulle de dö, eftersom de är anpassade att klara av det höga trycket nere i havsdjupen.
För att leva i havens djup, dit ljuset inte når, måste djuren anpassa sig efter livet i mörkret. Många har stora munnar, lysorgan eller stora och extra ljuskänsliga ögon. Det finns även en mångfald av mikroorganismer som lever i den utmanande miljön. Att liv kan existera under så extrema förhållanden utan syre eller solljus har fått forskare att tänka att det eventuellt kan finnas liv på andra planeter som vi hittills trott varit livlösa.
Trots att man fortfarande vet väldigt lite om djupens organismer, vet man att överfiske och bottentrålning också kan drabba djuphavsdjuren. Många organismer är fortfarande oupptäckta och riskerar därmed att försvinna om fisket fortsätter som det gjort hittills.
Marianergraven i Stilla havet är världens djupaste plats i havet. Det maximala djupet är Challengerdjupet som ligger cirka elva kilometer under havsytan. Samtidigt är medeldjupet i världshaven ungefär 3700 meter. Djupaste platsen i Sverige ligger i Bratten i Skagerrakk och är 560 meter. Östersjöns djupaste punkt, Landsortsdjupet på 459 meter, ligger väster om Gotland.
Världens oceaner och innanhav är en stor tillgång för oss människor. Havet förser oss med mängder av tjänster. För att påminna om havens betydelse och vikten att skydda dem har 8 juni utsetts till Världshavsdagen av FN. Men det finns fler påminnelser om hur viktigt havet är i vår vardag.
Världshaven ger oss mycket mer än mat. De producerar mer än hälften av allt syre i atmosfären genom fotosyntes, tar upp växthusgas och bidrar till turism. Några välbesökta turistmål till havs är Gotland, Kosteröarna och andra skärgårdsområden.
Hundratals miljoner människor är dessutom beroende av fisk och andra resurser från havet. Mer än 38 miljoner människor är anställda inom fiskeindustrin världen över. Haven används också till stor del som transportleder.
Kustekosystem som korallrev, sjögräsängar och mangroveskogar är dessutom livsviktiga platser för yngel. De är också betydelsefulla för människor som bor vid kusten eftersom de fungerar som en skyddszon mot översvämningar, stormar och kan agera vågbrytare och ge skydd för erosion.
TEXT: Lina Mattsson
Bolivias president Rodrigo Paz utlyser nationellt nödläge på grund av El Niño. Syftet är att frigöra resurser för att hantera konsekvenserna av klimatfenomenet.
36 personer har räddats från en drivande båt i Nordsjön utanför Nederländernas kust, uppger lokala myndigheter på lördagen.
Tre fartyg som trotsat Irans instruktioner har ”exploderat och börjat brinna” i Hormuzsundet, hävdar iranska Revolutionsgardet (IRGC).
Enorma områden förstörd natur håller på att återställas på jorden, visar en ny FN-rapport. Totalt rör det sig om en yta 5,6 gånger Sveriges storlek. Jaguaren i Sydamerika, snöleoparden i Kirgizistan och delfinen i Indien är exempel på djur som återhämtar sig.
Strömmingsfisket får öka i Östersjön, trots motstånd från Sverige. Acceptabelt och förhållandevis lågt, tycker ändå regeringen om nästa års kvoter. Korkat, säger oppositionen.
En person har dött och flera saknas sedan ett fartyg i Svarta havet skickat ut nödsignaler. Nio personer har räddats, en har hittats död och tre saknas, enligt Rumäniens sjöfartsmyndighet. President Nicusor Dan lägger skulden på Ryssland. Det här är helt klart en del av den eskalering som Ryssland genomför inom ramen för kriget i Ukraina, säger han till reportrar. Även EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen reagerar på ”ännu en rysk eskalering”. ”Ett civilt fartyg med ukrainsk och azerbajdzjansk besättning har träffats utanför Rumäniens kust. De här hänsynslösa attackerna riktas mot oskyldiga liv och kränker öppet internationell lag”, skriver hon på X. De senaste veckorna har flera fartyg utsatts för förmodat ryska drönarattacker i eller nära rumänskt och bulgariskt vatten, vilket fått Nato att skicka förstärkning till området.
Nästan alla av världens korallrev på grunt vatten löper ”extremt stor risk” att kollapsa innan år 2075 på grund av klimatförändringen.
En illgrön havsanemon som lever så grunt som på bara några decimeters djup har dykt upp i ett begränsat område i Bohuslän.
En tre meter lång haj, som vanligtvis lever i tropiskt klimat, har under flera veckor suttit fast i en konstgjord kanal i sydöstra Sydkorea.
Storbritanniens regering har godkänt planer på att börja borra efter gas utanför Skottlands kust i Nordsjön.
USA har på egen hand försämrat prognosen för jorden, enligt en rapport från FN:s miljöorgan Unep. Landets svängning under Donald Trump är den främsta orsaken till att den globala uppvärmningen blir värre än befarat. Ingen kommer att skonas, säger Unep-chefen Inger Andersen.
Fler isbrytare och en undervattenskabel till Grönland ingår när EU-kommissionen lägger fram en ny strategi för Arktis.
Tolv migranter har omkommit i två båtolyckor i Medelhavet, enligt grekiska myndigheter. Båda olyckorna ska ha skett i Egeiska havet mellan Grekland och Turkiet. Enligt den grekiska kustbevakningen omkom sex personer i en kollision med en polisbåt utanför ön Lesbos. Fyra kvinnor och ett spädbarn uppges vara bland de omkomna. De andra sex omkomna befann […]
Om fyra år ska flera viktiga mål för världens djur och natur vara uppfyllda – men arbetet går långsamt framåt. Hur man ska nå målen i ”naturens Parisavtal” står i fokus när FN:s möte för biologisk mångfald hålls för 17:e gången.
Ett växande antal forskningsstudier varnar för att havscirkulationssystemet Amoc skulle kunna vara på väg mot en tippningspunkt redan detta århundrade. Något som skulle leda till kraftig nedkylning i Sverige, och som har fått SMHI att börja kartlägga riskerna som samhället då kan stå inför.
Oljepriset får en extra skjuts uppåt då orkanen Isaias hotar att slå ut olje- och gasanläggningar i Mexikanska golfen. Priset på Nordsjöolja (Brent) – som även pressas uppåt av det osäkra läget i Mellanöstern – lyfter 5 procent till över 105 dollar per fat.
Drygt fyra år har gått sedan sprängningarna av gasledningarna Nord Stream utanför Bornholm i Östersjön. Nu är rättegången inledd i Hamburg.
Årets september är den näst varmaste som uppmätts, enligt EU:s klimattjänst Copernicus.
Filippinerna larmar om att Kina flyttar fram sina positioner i de omstridda vattnen i södra Sydkinesiska havet.
USA:s utrikesminister Marco Rubio reser till Island under måndagen i syfte att öka landets ekonomiska och militära närvaro i Arktis.
Australien har som sista kontinent fått sina första fall av fågelinfluensan H5N1. Viruset sprider sig i snabb takt och sommarens väntade extremväder kan i värsta fall bli en perfekt storm för massutrotning av tusentals fåglar och djur. – Det värsta, förödande, scenariot skulle vara att vi förlorar hela arter, säger Darren Grover, sakkunnig i biologisk mångfald hos Världsnaturfonden WWF.
Transportstörningar trycker upp spannmålspriserna och ogynnsamt väder till följd av El Niño tynger utsikterna för sockerproduktionen, varnar FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation FAO i en rapport.
Sverige bommar nästan alla sina miljömål. Det enda målet som helt säkert ser ut att nås till 2030 handlar om ozonskiktet. - Vi är absolut inte i hamn, säger Sabina Vinnmyr, handläggare på Naturvårdsverket.
