Den 13 september går Sverige till allmänna val. Under Almedalsveckan i juni 2026 ställde Deep Sea Reporter några viktiga havs- och vattenfrågor till företrädare för Sveriges riksdagspartier. Se deras svar i inslaget.
1: EU-parlamentet har antagit krav på att helt pausa det storskaliga industrifisket i Östersjön, det ska nu beredas vidare inom EU. Vilka är de viktigaste åtgärderna för att Östersjön ska ha en chans att återhämta sig?
2. För att klara livsmedelsförsörjningen i kristider måste svensk jordbruksproduktion öka. Hur ska det gå till utifrån ett miljöperspektiv då det gäller Östersjön?
3: Sverige har många små vattenkraftverk. Vattenvägar som slutat fungera som lekplatser för tex. fisk. Bör dessa kraftverk finnas kvar eller skrotas?
Följande politiker svarade på våra frågor:
Tomas Kronståhl, riksdagsledamot (S)
Joanna Lewerentz, riksdagsledamot (M)
Andrea Andersson Tay , riksdagsledamot (V)
Anders Karlsson, riksdagsledamot (C)
Karin Karlsbro, EU-parlamentariker (L)
Isabella Lövin, EU-parlamentariker (MP)
Vi har vid ett flertal tillfällen skickat frågorna till Sverigedemokraterna med de har inte hört av sig tillbaka.
Kristdemokraterna valde att svara skriftligt. Vi redovisar Kjell-Arne Ottossons, riksdagsledamot (KD), svar nedan.
1: EU-parlamentet har antagit krav på att helt pausa det storskaliga industrifisket i Östersjön, det ska nu beredas vidare inom EU. Vilka är de viktigaste åtgärderna för att Östersjön ska ha en chans att återhämta sig?
Det viktigaste är att få till stånd lägre kvoter vilket den nuvarande regeringen har kämpat för under den senaste mandatperioden. Tyvärr står man ganska ensam om den synen vilket gör det svårt, för att inte säga näst intill omöjligt, att komma fram.
2: För att klara livsmedelsförsörjningen i kristider måste svensk jordbruksproduktion öka. Hur ska det gå till utifrån ett miljöperspektiv då det gäller Östersjön?
Näringsläckage från jordbruksmark kommer alltid att finnas i viss mån, oavsett om man inte odlar alls eller odlar intensivt så en viss ”bakgrundsbelastning” kommer man aldrig ifrån. Det bästa sättet att producera livsmedel, foder eller energi men med så litet läckage som möjligt är att ta stora skördar på den mark man odlar. Det kan låta som en paradox men blir ju självklart så att alla åtgärder man gjort för grödan ska hamna i skörden, inte ruttna bort på fältet. Grundförutsättningen för att ta stora skördar, och med ett allt mer lynnigt väder till följd av förändrat klimat är att kunna hantera vattnet. Det får varken vara för mycket eller för lite vatten för grödan, då tappar man skördenivå eller i värsta fall kan man inte skörda alls om fälten är för vattensjuka (blöta) när man ska ut med maskinerna. Både täckdikning och efterföljande dikessystem är oerhört viktigt för att minska näringsläckaget. Det bästa är att ett väldränerat fält klarar både regn och torka bättre, så dränering är det vi ska satsa på för att minska näringsbelastningen och samtidigt producera livsmedel.
3: Sverige har många små vattenkraftverk. Vattenvägar som slutat fungera som lekplatser för tex. fisk. Bör dessa kraftverk finnas kvar eller skrotas?
Många av de små vattenkraftverken med tillhörande dämmen fyller en viktig lokal och regional funktion, inte bara ur ett producentperspektiv. Det hjälper till att reglera vatten vilket var mycket viktigt under sommaren 2018 men det fyller också en stor funktion vid stora vattenflöden. Den småskaliga vattenkraften producerar motsvarande elförbrukningen för Göteborgs stad under ett år, det kan man inte bortse från. Samtidigt är det viktigt att tillskapa vattenvägar där.
Om Deep Sea Reporter: Vår ambition är att granska och skildra frågor som rör havet och det liv som finns under ytan. Vi verkar i allmänhetens tjänst och drivs självständighet i förhållande till politiska, kommersiella och andra intressen i samhället.
