Regeringen vill utöka jakten på säl och skarv - för att rädda fisken

13 februari, 2025

För ett par veckor sedan slog Havs- och Vattenmyndigheten (HaV) fast i en utredning att två av våra tre sälarter minskar i svenskt vatten. Gråsälen ökar totalt, men den har flyttat över på den finska sidan, knubbsälarna hotas av en total populationskrasch medan vikarna än så länge har ett stabilt bestånd. Ändå vill regeringen nu utöka jakten på sälen, för att rädda fisken.

– De kraftigt ökade populationerna av säl och skarv skapar stor skada för vår havsmiljö och särskilt för våra fiskbestånd. Nu genomför regeringen efterlängtade åtgärder för att vända utveckligen genom ökad jakt på säl och skarv. Det här ger fiskbestånden en chans att återhämta sig, säger klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari i ett pressmeddelande.

Fisken ska räddas – genom att skjuta fler sälar

Torsken är i princip borta från Östersjön, sillen är kraftigt hotad och de småskaliga fiskarna menar att strömmingen håller på att försvinna. Det skapar enorma problem i havet när själva grunden för livet försvinner.

Nu har man gett Naturvårdsverket, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande (Formas) och ett antal länsstyrelser i uppdrag att ta fram förslag på hur fisken ska räddas. Och räddningen menar man, finns i att skjuta fler sälar och skarvar.  

– De här predatorerna, säl och skarv, konsumerar stora mängder fisk. Det har betydande konsekvenser för både ekosystemen och fiskbestånden. Uppdragen vi beslutat om idag är därför viktiga åtgärder för att stärka fiskbestånden, säger landsbygdsminister Peter Kullgren i regeringens pressmeddelande.

Alla sälar mår inte bra

Men det kan bli så att man skjuter en art som inte längre finns. Så sent som för några veckor sedan kom nämligen HaVs stora rapport om hur sälen mår och det visar sig att på svenska sidan ökar varken gråsäl, knubbsäl eller vikare.

Gråsälarna har visserligen totalt sett ökat i antal i hela Östersjön men rätt kraftigt minskat på den svenska sidan. HaV spekulerar i om det faktumet att vi skjuter sälen på den svenska sidan har gjort att de flyttat över till den finska sidan. Och även om stammen just nu ser ut att öka kan det ökade jakttrycket tillsammans med utsläpp av miljögifter och klimatförändringar hota gråsälspopulationen framöver, skriver man. 

Vikarbeståndet är inte akut hotat men de är ändå utsatta eftersom de helt är beroende av havsisen för att föda sina kutar. En havsis som kraftigt minskat de senaste åren.

Knubbsälen är hotad

För knubbsälarna däremot ser det allvarligt ut. Antalet sälar har minskat både i Skagerak och Kattegatt och i Kosterhavets nationalpark har man sett att antalet födda kutar stadigt minskat de senaste tre åren.

Helcom (Helsingforskonventionen som syftar till att skydda Östersjöns marina miljö) har satt ett tröskelvärde för en hälsosam säl-population. Allt under 10 000 individer kan leda till en populationskrasch eller i värsta fall utrotning. Idag ligger antalet knubbsälar i Skagerak under det värdet medan det i Kattegatt är nära gränsen.

Sälen – viktig predator i Östersjön

Det är faktum som är svårt att komma runt, ändå säger alltså klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari att ”de kraftigt ökade populationerna av säl och skarv skapar stor skada för vår havsmiljö och särskilt för våra fiskbestånd”. Och vill ha en utökad jakt på en topp-predator, som också HaV beskriver som en viktig del för att ”öka stabiliteten och produktiviteten i marina miljöer genom att främja motståndskraftiga samhällen med hög biologisk mångfald”.

Ur regeringsuppdraget:

  • Naturvårdsverket ska underlätta för jakt till skydd av sårbara fiskbestånd och lämna förslag på åtgärder för att kunna genomföra begränsningar i säl- och skarvpopulationerna.
  • Länsstyrelserna i Gävleborgs, Södermanlands, Skåne och Västra Götalands län ska göra en översyn av sälskyddsområden som inte längre är nödvändiga för att upprätthålla gynnsam bevarandestatus för säl.
  • SLU ska undersöka hur minskning eller frånvaro av säl och skarv i ett område påverkar återhämtningen av fiskbestånd.
  • Formas ska sammanställa erfarenheter av experiment och studier om, och i så fall hur, begränsade säl- och skarvpopulationer bidrar till att minska skador på känsliga fiskbestånd samt redogöra för hur en stärkt ekosystembaserad förvaltning främjar återhämtningen av fiskbestånd.

Uppdragen till Länsstyrelserna ska redovisas 30 oktober 2025. Uppdraget till Naturvårdsverket ska redovisas 15 november 2025. Uppdragen till SLU och Formas ska redovisas 31 mars 2028.

Källa: Regeringskansliet

Text: Lena Scherman
Foto: Johan Candert

Liknande artiklar

Sverige, Finland och Norge bedriver jakt på säl som troféjakt. I de flesta andra länder har man förbjudit jakt på stora marina däggdjur. I USA har man till och med förbjudit import av fisk från länder som dödar marina däggdjur för att skydda sitt fiske. Sverige har inte mycket fisk att exportera därför lär just det importförbudet inte drabba oss särskilt hårt. Däremot jagar vi ett stort marint däggdjur – och det är unikt….
Reportage: Daniel Hager/Lena Scherman/Alexandre Gobatti
Vi ställde tre frågor till Tero Härkönen som forskat på sälar sen 1970-talet. Är det sälens fel att fisken försvinner? Gör sälen något fel? Hur viktig är sälen för ekosystemet?…
reportage: Lena Scherman
Redigering/foto: Alexandre Gobatti
Många vill skylla på sälen och skarven när fisken försvinner, men tumlare och sillgrisslor äter också fisk. så hur kommer det sig att vi har licensjakt på säl men inte på tumlare? Ett politiskt beslut säger forskare….
Reportage: Lena Scherman
Redigering: Alexandre Gobatti
Foto: Kimmo Hagman, Johan Candert, Leif Eiransson, Simon Stanford, Anders Kronborg, Lunds Universitet
Rulla till toppen