Laglöst fiske - hela ekosystem i trålen

År 2015 fiskade en ökänt kriminell flotta med fler än 70 bottentrålare från Thailand i Saya De Malha Bank, en nedsänkt platå stor som Schweiz som ligger i Indiska oceanen mellan Mauritius och Seychellerna. Trålarna drog sina nät över havsbottnen och plockade upp olika typer av matfisk, som lizard fish, rund skrubbskädda men också hajar. Fångsten förädlades till proteinrikt fiskmjöl som sedan används som foder till kycklingar, grisar och i fiskodlingar.

^{Text: Ian Urbina, Maya Martin, Joe Galvin, Susan Ryan, and Austin Brush – Editors at The Outlaw Ocean Project.}

Fiskets inverkan ”katastrofal”

Den här flottans olagliga eller snarare oreglerade beteende har sedan dess varit väldokumenterat. Enligt en rapport från Greenpeace hade minst 30 av dem anlänt till Saya De Malha Bank efter att ha flytt undan tillslag riktade mot dem för fiskebrott i Indonesien och Papua Nya Guinea. Minst 24 av dem hade begått fiskebrott, främst på grund av att de saknade giltiga licenser för fiskeredskap, enligt en rapport från den thailändska regeringen 2016. Då hade den thailändska regeringen ännu inte anslutit sig till fiskeavtalet för södra Indiska oceanen, så inget av fartygen hade godkänts för fiske i Saya de Malha Bank av Indian Ocean Tuna Commission. På det sättet kunde de thailändska fartygen kringgå de internationella tillsynsorgan som är avsedda att skydda området runt Saya de Malha. Thailands generaldirektör för fiskedepartementet bekräftade senare att fartygen ”fiskade i ett område som inte omfattas av någon reglerande kontroll”.

Den thailändska fiskmjölsflottans inverkan på Saya de Mahla Bank var ”katastrofal”, enligt forskare från Monaco Explorations, som besökte området 2022 under en expedition som delvis sponsrades av regeringarna i Seychellerna och Mauritius.

– Det verkar anmärkningsvärt att den thailändska regeringen tillät sin fiskeflotta att påbörja trålfiske, säger organisationen i sin slutrapport.

– Till och med en flyktig blick på den befintliga litteraturen borde ha avskräckt från trålning, tillade forskarna.

Trålningen förstör sjögräs och koraller

Med hänvisning till en studie från 2008 som visade att trålning kan ”oåterkalleligen förstöra sjögräs och korallbiotoper och orsaka utarmning av vissa arter”, ifrågasatte studien också om den thailändska regeringens beslut att godkänna trålning var ett ”fall av fullständig oaktsamhet” eller en ”medveten policy att tråla innan man anslöt till fiskeavtalet för södra Indiska oceanen”. Det är ”förvånande” att trålningen fortfarande pågår, konstaterade forskarna.

De thailändska fiskmjölstrålarna har fortsatt att årligen återvända till Saya de Mahla-banken, men vanligtvis med färre fartyg än 2015. Minst fyra thailändska trålare har fiskat varje år på banken. År 2023 var det bara två trålare, Maneengern 5 och Chokephoemsin 1, som fortfarande hade tillstånd enligt fiskeavtalet för södra Indiska oceanen.

På senare tid har den största närvaron av fiskebåtar i Saya de Mahla Bank bestått av taiwanesiska tonfiskfiskefartyg med långrev och srilankesiska garnfiskefartyg. Långrevsfartyg är fartyg som lägger ut fiskelinor, som ibland sträcker sig 40 sjömil, som betas med regelbundna intervall. På garnfiskefartygen hänger breda paneler av nät i vattnet som hålls fästa vid ytan via flytande linor.

Olagligt fiske

Mellan januari 2021 och januari 2022 fiskade över 230 fartyg i närheten av Saya de Malha-banken. De flesta av dem (över 100) kom från Sri Lanka och var garnfiskefartyg, enligt uppgifter från Global Fishing Watch. Den näst största gruppen, med över 70 fartyg, var från Taiwan. Minst 13 av fartygen från från Taiwan och fyra från Sri Lanka fick en reprimand av sina nationella myndigheter för olagligt eller oreglerat fiske, med överträdelser som olaglig transport av hajfenor eller hajkadaver med bortskurna fenor, förfalskning av fångstrapporter och olagligt fiske i vattnen i länder som Mauritius och Seychellerna.

Hot mot biologisk mångfald

Närvaron av de här fartygen utgör ett allvarligt hot mot den biologiska mångfalden på banken, enligt havsforskare. Jessica Gephart, professor i fiskerivetenskap vid University of Washington, förklarade att Saya de Malha Bank är en barnkammare för knölvalar och blåvalar som kan skadas eller dödas av fartygskollisioner. Det som oroar är att fiskefartygen kanske inte bara kommer att skära ner sjögräset, varnade James Fourqurean, biologiprofessor vid Florida International University. Fartygen riskerar också att göra vattnet grumligt genom att havsbottnen rörs upp, och det skadar balansen mellan arter i näringspyramiden.

Inga riktiga lagar skyddar Saya de Malha Bank

Finns det inga lagar eller fördrag som skyddar Saya de Malha Bank? Nej, inte riktigt. Internationella institutioner som kallas regionala fiskeriförvaltningsorganisationer ska reglera fiskeaktiviteter i områden på öppet hav som Saya de Malha-banken. De ansvarar för att fastställa bindande åtgärder för bevarande och hållbar förvaltning av långvandrande fiskarter. Deras roll och jurisdiktion varierar, men de flesta kan införa förvaltningsåtgärder som till exempel fångstbegränsningar. Men organisationerna kritiseras ofta av havsvårdare eftersom deras regler enbart gäller för undertecknande länder och utformas genom konsensus som öppnar upp för branschinflytande och politiska påtryckningar, enligt en Greenpeace-rapport från 2024.

Saya de Malha, som är ett typexempel på dessa begränsningar, styrs av fiskeavtalet för södra Indiska oceanen. Och Sri Lanka, som har den största fiskeflottan i området, har inte undertecknat avtalet.