Mer än 70 procent av jordens yta täcks av vatten och jorden kallas ibland för ”den blå planeten”. De flesta ursprungliga livsformerna utvecklades i havet, och än idag har den marina miljön en formrikedom som inte finns i något annat ekosystem. Vi människor är i allra högsta grad beroende av havet.
Uttrycket ”De sju haven” användes förr i tiden av sjömän som seglat över världens alla hav. Dessa omfattar Norra Stilla havet, Södra Stilla havet, Norra Atlanten, Södra Atlanten, Norra ishavet (Arktiska oceanen), Södra ishavet (Antarktiska oceanen) och Indiska oceanen. Världshavet, även kallat oceanerna, definieras som det sammanhängande vattenområde som omger jordens kontinenter. Världshaven delas in i tre oceaner: Stilla havet, Atlanten och Indiska oceanen varav Stilla havet är störst och täcker över 30 procent av jordens yta. Ibland räknas även Antarktiska oceanen som en egen ocean. Till de tre oceanerna hör avgränsade bihav. Ett bihav eller innanhav är en avgränsad del av en ocean. Nordsjön, Norra ishavet och Medelhavet är exempel på bihav till Atlanten.
Flera av världens hav är relativt varma, men världshavens medeltemperatur är ändå bara runt 3,5 grader Celsius. Detta beror på att de stora djupvattenbassängerna består av kallt polarvatten.
En stor andel av områdena ute till havs tillhör inte något enskilt land och brukar kallas ”high seas” eller djuphav. Dessa områden utgör totalt nästan hälften av jordens yta, två tredjedelar av världshavens yta och 95 procent av världshavens volym. Djuphav omfattas inte av nationella lagar och tillhör därför i praktiken alla. FN har länge förhandlat om hur dessa områden ska skötas. Efter mer än tio år av intensiva förhandlingar antog FN under 2023 ett nytt bindande fördrag för hållbar användning av biologisk mångfald i havsområden utan nationell jurisdiktion. Det är ett steg i att uppfylla de globala åtagandena i det internationella avtalet om biologisk mångfald från 2022 där målet är att skydda minst 30 procent av havet till 2030.
Trots att havet är en plats där olika organismer frodas så finns det många extrema miljöer i havet. Allt från temperaturer under fryspunkten till nära kokpunkten i heta undervattenskällor. Där havet övergår i land är vågorna kraftfulla, UV-strålningen hög och det är hem till en stor biologisk mångfald. Vissa organismer nyttjar ett stort spektrum av livsmiljöer medan andra specialiserar sig på någon enstaka typ av miljö.
Djuphaven är en ogästvänlig miljö för oss människor. Vid 30 meters djup är det mesta ljuset borta, vid 70 till 80 meter försvinner det mesta av syret och på botten är trycket högt. Därför har så lite av djuphaven utforskats. Det är faktiskt knappt fem procent av havens djup som utforskats av människan. Forskare vet också mindre än de skulle vilja om organismerna som klarar av att leva i djuphaven. De går dessutom inte att ta upp och studera i akvarium eller laboratorium. Då skulle de dö, eftersom de är anpassade att klara av det höga trycket nere i havsdjupen.
För att leva i havens djup, dit ljuset inte når, måste djuren anpassa sig efter livet i mörkret. Många har stora munnar, lysorgan eller stora och extra ljuskänsliga ögon. Det finns även en mångfald av mikroorganismer som lever i den utmanande miljön. Att liv kan existera under så extrema förhållanden utan syre eller solljus har fått forskare att tänka att det eventuellt kan finnas liv på andra planeter som vi hittills trott varit livlösa.
Trots att man fortfarande vet väldigt lite om djupens organismer, vet man att överfiske och bottentrålning också kan drabba djuphavsdjuren. Många organismer är fortfarande oupptäckta och riskerar därmed att försvinna om fisket fortsätter som det gjort hittills.
Marianergraven i Stilla havet är världens djupaste plats i havet. Det maximala djupet är Challengerdjupet som ligger cirka elva kilometer under havsytan. Samtidigt är medeldjupet i världshaven ungefär 3700 meter. Djupaste platsen i Sverige ligger i Bratten i Skagerrakk och är 560 meter. Östersjöns djupaste punkt, Landsortsdjupet på 459 meter, ligger väster om Gotland.
Världens oceaner och innanhav är en stor tillgång för oss människor. Havet förser oss med mängder av tjänster. För att påminna om havens betydelse och vikten att skydda dem har 8 juni utsetts till Världshavsdagen av FN. Men det finns fler påminnelser om hur viktigt havet är i vår vardag.
Världshaven ger oss mycket mer än mat. De producerar mer än hälften av allt syre i atmosfären genom fotosyntes, tar upp växthusgas och bidrar till turism. Några välbesökta turistmål till havs är Gotland, Kosteröarna och andra skärgårdsområden.
Hundratals miljoner människor är dessutom beroende av fisk och andra resurser från havet. Mer än 38 miljoner människor är anställda inom fiskeindustrin världen över. Haven används också till stor del som transportleder.
Kustekosystem som korallrev, sjögräsängar och mangroveskogar är dessutom livsviktiga platser för yngel. De är också betydelsefulla för människor som bor vid kusten eftersom de fungerar som en skyddszon mot översvämningar, stormar och kan agera vågbrytare och ge skydd för erosion.
TEXT: Lina Mattsson
Över 400 arter fisk odlas idag globalt. De flesta tillbringar sina liv i trånga, nätkassar eller tankar. Det är ett livslångt lidande.
Över hela världen studerar forskare och biologer ett stort antal specifika och invecklade ämnen: manetproteiner, fisk intelligens och om bläckfiskar drömmer. På andra sidan myntet finns naturforskarna.
Jag var ganska nöjd med mitt uppdrag, att vara på ytan. Jag ville verkligen snorkla med delfinerna men hajarna höll mig uppe. Tillslut övertalade Joel mig att hänga med. Det var så coolt att få se allting underifrån, äntligen fick jag snorkla med delfiner! Men det var valarna som gjorde att jag aldrig kommer glömma den här dagen.
I kaoset av sillar, delfiner, fåglar och hajar framträdde en ensam knölval. Hon verkade inte bry sig om den uppståndelse som uppstod omkring henne, utan snarare ganska fascinerad av stimmet av sardiner som sökte skydd under hennes enorma skugga. Hon tycktes njuta av att leka med deras ständigt föränderliga form, iaktta dem och hålla dem nära under sina fenor och stjärt.
Skådespelet utspelar sig rakt framför min kamera – min andningsfrekvens är hög. Nick och Kimmo är med. Vi sprider ut oss för att inte förstöra varandras bilder. Nick ska egentligen vara vår ”säkerhetsdykare” – men det har vi inte tid med nu. Han måste också filma. När chansen kommer gäller det att ta den!
I södra Portugal har några dykande eldsjälar sänkt fyra stora marina fartyg - med flit. Det för att skapa intressantare dykning men också för att skapa nya förutsättningar för mer marint liv. Men funkar det?
Han har synts till på flera platser utmed svenska kusten de senaste dagarna - men nu har den påstådda spionvalen Hvaldimir plötsligt dykt upp mitt inne i Göteborgs hamn. Lekfull, nyfiken och kontaktsökande.
En vitval har stämplats som rysk spion. Om det stämmer vet bara Ryssland. Men det finns en lång historia av att använda marina däggdjur för militära uppdrag runt om i världen – som minletare, vaktposter och ubåtsjägare.
Narvalen är en relativt liten arktisk tandval (4 - 5 meter). Den är skygg och håller typiskt till i drivisen runt nordkalotten, där den kan bli upp till 100 år gammal. Detta gör narvalen speciellt sårbar för de kraftiga klimatändringarna som pågår runt Arktis. Inuiterna har traditionellt jagat narvalar både för deras värdefulla stöt-tand, fina kött och inte minst, för den välsmakande huden.
Det pågår en skattjakt i djuphavet. Men bland de sällsynta mineralerna på botten har forskare också upptäckt omkring 5 000 helt nya arter av havsdjur.
Den 14e december 1991 sjönk passagerarfartyget Salem Express när en storm drog in över Röda havet. Förlisningen var en mänsklig tragedi. Bland passagerarna fanns hundratals pilgrimer som var på väg hem från Mecka.
Den 11:e februari varje år är det FN:s internationella dag för kvinnor och flickor inom forskningen.
Japans omstridda plan för att spola ut miljontals ton lagrat vatten från kärnkraftskatastrofens Fukushima ser ut att försenas. Bygget av tunneln vattnet ska forsa i drar ut på tiden – och myndigheterna behöver även få med sig allmänheten.
Hajar utrustade med kameror hjälper forskare att kartlägga okända sjögräsängar i Bahamas.
Det kristallklara och varma vattnet några meter under ytan i det komplexa grottsystemet i Mexiko är både gigantiskt, mystiskt och fascinerande. Dyk i dessa labyrinter av naturliga grottsystem har gett mig många härliga dykminnen för livet. Häng med och upplev den tysta och mystiska vattenfyllda världen under land.
Snabb klimatförändring vs evolution. Galapagosskarven har utvecklats för att trivas i en miljö där de kan livnära sig nära kusten utanför öarna där de bor. Deras vingar har krympt till en tredjedel av den storlek som behövs för att de ska kunna flyga och de har blivit mycket effektiva simmare. Snabba klimatförändringar hotar att störa de kalla strömmar som bringar näringsrikt vatten så nära deras avlägsna ö hem. Det är nu möjligt att miljontals år av evolution som har gjort dem så framgångsrika i den här specifika miljön kommer att sätta dem i en livshotande nackdel
Alaska ställer in allt fiske av snökrabbor och kungskrabbor i år. Myndigheternas beslut kommer efter en kraftig minskning av krabbor i Barents hav respektive Bristol Bay. Det är första gången någonsin fisket av snökrabbor ställs in; för kungskrabbornas del är det andra hösten i rad som de fredas
Miljarder snökrabbor har försvunnit från Berings hav de senaste åren. Nu ställs fisket av delikatesskrabborna i Alaska in för första gången
Uppkomsten av de första käkarna med tänder var en av de viktigaste händelserna i livets historia på jorden.Nu har forskare i Kina funnit fossil av käkförsedda fiskar med den häpnadsväckande åldern av nästan 440 miljoner år. De är våra äldsta kända anmödrar med tänder
Forskare i Argentina är oroade över att flera valar hittats döda i södra delarna av landet. De tror att en mikroalg kan ligga bakom dödsfallen. Mellan den 24 september och den 2 oktober har minst 13 sydkapare dött i ett vattenområde i närheten av Valdéshalvön, ett område som är en fristad och grogrund för de
För tredje året i rad har grupper av späckhuggare rammat segelbåtar och tuggat upp deras roder längs Portugals och Spaniens kuster. Mikkel Erichsen hade sitt speciella möte med späckhuggarna 9 augusti 2022. Han seglade med sin fru och tre barn och hade gett sig av från Norge några månader tidigare, slutligen avsedda för Karibien, och kanske ännu längre.
Efter en veckas filmning ombord på forskningsfartyget Argo på Galapagosöarna fick jag äntligen min första möjlighet att gå i land. Jag följde med marinbiologen, doktor Susana Cardenas och parkvakten Alberto Proaño på en resa till Fernandina Island. De var där för att tagga och ta prover från 2 endemiska fågelarter, Galapagos flyglösa skarv och Galapagospingvinen
Det är sedan tidigare känt att knölvalar kan kommunicera över stora avstånd. Valsången förs med under knölvalens långa vandringar över oceanerna och forskare har nu sett hur lokala sånger vandrat vidare över Stilla havet – från Australiens kust och hela vägen till Ecuador, rapporterar Vetenskapsradion.
Under sommaren har det kommit larmrapporter från Östersjön om att strömmingen är slut. Torsken är sen länge borta. Här är festen slut. Av världens alla fiskbestånd är 90 procent utnyttjade till max eller hotas av kollaps. Haven håller på att tömmas.Men det finns ett hav där fisken räcker till för alla, både människor och fiskar, valar och fåglar. I Nordnorge sjuder vattnet av liv.
