Sverige vill ännu inte skriva under det internationella havsavtalet

En ny lag inom biologisk mångfald. Det är ett av förslagen från utredaren om vad som behövs för att Sverige ska kunna ansluta sig till det globala avtalet som ska skydda världshavet.

Det var i mars 2023 som 193 länder enades om ett avtal som ska öka skyddet för biologisk mångfald i de hav som inte tillhör någon stat. Avtalet, det så kallade BBNJ-avtalet, kom till för att kunna begränsa miljöpåverkan på haven och göra det möjligt att skapa skyddade marina områden. Totalt utgör dessa hav 95 procent av det globala världshavets volym.

Avtalet är den viktigaste internationella miljöuppgörelsen sedan klimatavtalet i Paris. Det ger en kraftigt förbättrad möjlighet att skydda marina ekosystem och biologisk mångfald i världshavet, säger utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M) när hon tar emot utredningen vid en pressträff på måndagen.

I nuläget har avtalet ratificerats av 21 länder, men för att det ska börja gälla måste det vara 60. Sverige har inte gjort det ännu.

Utredaren Martin Nilsson har nu tagit fram förslag på vad som krävs för att Sverige ska kunna ta steget och börja genomföra det.

Enligt utredningen krävs det nya bestämmelser om miljöbedömningar, marina skyddade områden och marina genetiska resurser. Utredningen föreslår också en ny lag om skydd för biologisk mångfald i havsområden som inte tillhör någon stat liksom förändringar i bland annat miljöbalken.

Miljörättsorganisationer, däribland Greenpeace, har kritiserat regeringen för att dra ut på processen att ansluta sig till avtalet.