Hajarna försvinner

I november 2022 dök ett antal forskare i full dykutrustning över sidan på ett 440 fot långt forskningsfartyg. Fartyget låg intill Saya de Mahla Bank, en vidsträckt sjögräsäng i Indiska oceanen mellan Mauritius och Seychellerna, mer än 200 mil från land. Forskarnas mål den dagen var att filma hajar.

^{Text:Ian Urbina, Maya Martin, Joe Galvin, Susan Ryan, and Austin Brush – Editors at The Outlaw Ocean Project.}

När de inte dök sänkte de ner en fjärrstyrd ubåt för att söka av havsytan. Fartyget, som rankas som ett av de största och mest avancerade forskningsfartygen i världen, hade skickats till den här avlägsna delen av världen av den ideella miljöorganisationen Monaco Explorations för att dokumentera havsbottnen som är känd för att vara rik på sjögräs, koraller, sköldpaddor, dugonger, rockor och andra arter.

Under de tre veckor som forskargruppen finkammade vattnet vid Saya de Mahla Bank såg de inte en enda haj.

Den troliga orsaken var, enligt forskarna, den flotta av mer än 200 fiskefartyg, främst från Taiwan, Sri Lanka och Thailand, som under de senaste åren riktat in sig på vattnen runt Saya de Mahla Bank. Många av dessa fartyg fiskar efter tonfiskarter som långfenad tonfisk, gulfenad tonfisk, bonit och storögd tonfisk, men de fångar också hajar i stora mängder.

Hajar spelar en avgörande roll i ekosystemet som väktare av sjögräset när de jagar populationer av sköldpaddor och andra djur som annars skulle äta ner allt sjögräs om de lämnades okontrollerade. Det är inte lätt att fånga haj, och oftast sker det inte heller oavsiktligt. Vid långrevsfiske efter tonfisk använder fartyget en lina av tjockt mikrofilament med betade krokar som fästs med jämna mellanrum. Många långrevsfiskare riktar in sig direkt på hajar genom att använda speciella stålkablar som är utformade så att de inte går sönder när hajarna, som är större och starkare än tonfiskarna, försöker slita sig loss.

För att undvika slöseri med utrymme i fartygets lastrum kastar däcksmännen vanligtvis tillbaka resten av hajen i vattnet efter att de har skurit av fenorna, som kan säljas för hundra gånger mer än vad de får för resten av köttet. Det är en slösaktig process och en långsam död för hajen, eftersom den fortfarande lever men inte kan simma, sjunker till botten.

För att kompensera för usla lönerna låter fartygskaptenerna vanligtvis sin besättning komplettera sin inkomst genom att behålla fenorna för att sälja dem i hamn, utanför bokföringen.

Under 2015 anlände mer än 50 thailändska fiskefartyg, främst bottentrålare, till Saya de Malha-banken för att dra sina nät över havsbottnen och fånga saurida (saurida undosquamis) och skrubbskädda, varav en stor del transporterades tillbaka till land för att malas till fiskmjöl. Minst 30 av dessa fartyg anlände till banken efter att ha flytt undan tillslag mot fiskeöverträdelser i Indonesien och Papua Nya Guinea. Den thailändska flottan fiskade rutinmässigt hajar i Saya de Malha-banken, enligt en undersökning som Greenpeace genomförde.

Två överlevande från människohandel som arbetade i Saya de Malha Bank på två av fartygen – Kor Navamongkolchai 1 och Kor Navamongkolchai 8 – berättade för Greenpeace att upp till 50 procent av deras fångst hade varit hajar. År 2016 visade en rapport från den thailändska regeringen att 24 fartyg som återvände från Saya de Malha Bank hade begått fiskeöverträdelser, främst på grund av att de saknade giltiga licenser för fiskeredskap. ”Trålfiskets inverkan på havsbottnens ekosystem har sannolikt varit katastrofal”, rapporterades det i en studie från 2022 av den ideella miljöorganisationen Monaco Explorations. Sedan dess har den thailändska närvaron i Saya de Malha Bank minskat, och 2024 var det bara två thailändska fartyg som fiskade i området.

Sri Lanka och Taiwan har dock fortsatt att fiska intensivt på banken. Av de mer än 100 srilankesiska fartyg som har fiskat i Saya de Malha sedan januari 2022, då landets flotta först började sända fartygspositioner offentligt, använde ungefär hälften – eller ungefär 44 – gillnät, enligt fartygsdata från Indian Ocean Tuna Commission. Dessa garnfiskefartyg är verksamma över hela Indiska oceanen, och ett antal av fartygen observerades vid banken av Monaco Explorations expedition 2022. Hajar är särskilt sårbara för garn, som står för 64 procent av hajfångsterna som registrerats av Indian Ocean Tuna Commission.

Den 17 augusti 2024 publicerades en video på YouTube som visar dussintals haj- och rockkroppar som nyligen lossats från fartyg i den srilankesiska hamnen Beruwala. I videon slaktar en man en haj med en machete, mörkt blod samlas på hamnens betong medan han hugger på kroppen, tar bort fenorna och drar ut inälvorna från kadavret. Flera videoklipp som visar liknande scener – hundratals döda hajar, vissa utan fenor, som lossas från fiskefartyg och ställs upp i Sri Lankas hamnar för att säljas till lokala exportörer – har laddats upp på YouTube under de senaste två åren.

Videorna ger en inblick i den blomstrande handeln som har decimerat de lokala hajbestånden. Omkring två tredjedelar av Sri Lankas inhemska haj- och rockarter är listade som utrotningshotade av Internationella naturvårdsunionen. Detta hot har nu flyttat längre bort, till öppet hav långt från Sri Lankas stränder, bland annat till Saya de Malha, vilket sätter ännu större press på ett ekosystem som UNESCO har beskrivit som ”globalt unikt”, en undervattensjuvel som, om den försvinner, aldrig kan ersättas.

Historiskt sett har srilankesiska fartyg riktat in sig på hajar i inhemska vatten. Mellan 2014 och 2016 kom till exempel 84 procent av de rapporterade hajfångsterna från inhemska fartyg, enligt forskning om Sri Lankas handel med hajar och rockor som publicerades 2021. Men när de inhemska populationerna minskade flyttade fartygen, bland dem flottan av garnfiskare, ut på öppet hav, vilket ledde till en ny boom i handeln med hajfenor. Sri Lankas årliga export av fenor fyrdubblades under det senaste decenniet, enligt uppgifter från UN Comtrade, med 110 ton exporterade 2023, främst till Hong Kong, jämfört med bara 28 ton 2013.

Under 2024 visar spårningsdata också att över 40 av de srilankesiska fartygen inte offentliggjorde sin position när de befann sig i banken. Denna praxis är ett bestående hinder för bevarandet av haven, eftersom den maskerar flottans verkliga omfattning eller döljer när dessa fartyg planerar att ägna sig åt olagligt beteende. Dessa ”mörka fartyg” kan dock spåras genom att man övervakar signalerna från deras fiskebojar. Sri Lankas fartyg kan ha upp till ett dussin fiskebojar, var och en med sin egen unika identifieringssignal, visar Sri Lankas fiskeregister.

Åtminstone ett av dessa ”dolda” fartyg som fiskade i Saya de Malha mellan mars och juni 2024, IMUL-A-0064 KMN, kvarhölls i augusti 2024 av srilankesiska myndigheter med över ett halvt ton kadaver av vitfenad oceanhaj ombord, alla med bortskurna fenor. Att fånga vitfenad oceanhaj är förbjudet enligt srilankesisk lag, liksom att avlägsna hajfenor till havs. Detta var inte en isolerad händelse: Sri Lankas myndigheter har beslagtagit olagligt fångade hajfenor vid minst 25 separata tillfällen sedan januari 2021, enligt pressmeddelanden från Sri Lankas kustbevakning.

Trots att taiwanesisk lag inte tillåter fartyg att ägna sig åt hajfensfiske förekommer det fortfarande. I ett urval av 62 taiwanesiska fartyg som fiskade på öppet hav mellan 2018 och 2020 ägnade sig hälften åt hajfensfiske, enligt Environmental Justice Foundation, som intervjuade tidigare besättning på fartygen. Åtminstone ett av de taiwanesiska fartyg som fiskar i Saya de Malha, Ho Hsin Hsing No. 601, straffades i maj 2023 för att ha haft torkade hajfenor i fartygets lastrum. Fartygsoperatören fick böta motsvarande 123.000 USD och fick sin fiskelicens indragen i en månad. Fartyget hade senast fiskat i Saya de Malha mellan september och oktober 2022.

Men varför skulle någon bry sig om att hajarna i Saya de Malha-banken försvinner? Ernest Hemingway beskrev en gång en konkurs som något som sker gradvis… och sedan plötsligt. Utrotningen av arter är som en konkurs, och när den till slut inträffar finns det ingen återvändo. Om vi fortsätter att dränera banken på en av dess mest värdefulla resurser kan en ”plötslig” räkenskap komma snart.

Omslagsfoto: Som toppredatorer håller hajar hela ekosystem i schack och ser till att andra marina varelser inte överbefolkas och utarmar resurserna. Om hajarna försvinner kommer många andra arter också att göra det. Credit: NOAA