Mer än 70 procent av jordens yta täcks av vatten och jorden kallas ibland för ”den blå planeten”. De flesta ursprungliga livsformerna utvecklades i havet, och än idag har den marina miljön en formrikedom som inte finns i något annat ekosystem. Vi människor är i allra högsta grad beroende av havet.
Uttrycket ”De sju haven” användes förr i tiden av sjömän som seglat över världens alla hav. Dessa omfattar Norra Stilla havet, Södra Stilla havet, Norra Atlanten, Södra Atlanten, Norra ishavet (Arktiska oceanen), Södra ishavet (Antarktiska oceanen) och Indiska oceanen. Världshavet, även kallat oceanerna, definieras som det sammanhängande vattenområde som omger jordens kontinenter. Världshaven delas in i tre oceaner: Stilla havet, Atlanten och Indiska oceanen varav Stilla havet är störst och täcker över 30 procent av jordens yta. Ibland räknas även Antarktiska oceanen som en egen ocean. Till de tre oceanerna hör avgränsade bihav. Ett bihav eller innanhav är en avgränsad del av en ocean. Nordsjön, Norra ishavet och Medelhavet är exempel på bihav till Atlanten.
Flera av världens hav är relativt varma, men världshavens medeltemperatur är ändå bara runt 3,5 grader Celsius. Detta beror på att de stora djupvattenbassängerna består av kallt polarvatten.
En stor andel av områdena ute till havs tillhör inte något enskilt land och brukar kallas ”high seas” eller djuphav. Dessa områden utgör totalt nästan hälften av jordens yta, två tredjedelar av världshavens yta och 95 procent av världshavens volym. Djuphav omfattas inte av nationella lagar och tillhör därför i praktiken alla. FN har länge förhandlat om hur dessa områden ska skötas. Efter mer än tio år av intensiva förhandlingar antog FN under 2023 ett nytt bindande fördrag för hållbar användning av biologisk mångfald i havsområden utan nationell jurisdiktion. Det är ett steg i att uppfylla de globala åtagandena i det internationella avtalet om biologisk mångfald från 2022 där målet är att skydda minst 30 procent av havet till 2030.
Trots att havet är en plats där olika organismer frodas så finns det många extrema miljöer i havet. Allt från temperaturer under fryspunkten till nära kokpunkten i heta undervattenskällor. Där havet övergår i land är vågorna kraftfulla, UV-strålningen hög och det är hem till en stor biologisk mångfald. Vissa organismer nyttjar ett stort spektrum av livsmiljöer medan andra specialiserar sig på någon enstaka typ av miljö.
Djuphaven är en ogästvänlig miljö för oss människor. Vid 30 meters djup är det mesta ljuset borta, vid 70 till 80 meter försvinner det mesta av syret och på botten är trycket högt. Därför har så lite av djuphaven utforskats. Det är faktiskt knappt fem procent av havens djup som utforskats av människan. Forskare vet också mindre än de skulle vilja om organismerna som klarar av att leva i djuphaven. De går dessutom inte att ta upp och studera i akvarium eller laboratorium. Då skulle de dö, eftersom de är anpassade att klara av det höga trycket nere i havsdjupen.
För att leva i havens djup, dit ljuset inte når, måste djuren anpassa sig efter livet i mörkret. Många har stora munnar, lysorgan eller stora och extra ljuskänsliga ögon. Det finns även en mångfald av mikroorganismer som lever i den utmanande miljön. Att liv kan existera under så extrema förhållanden utan syre eller solljus har fått forskare att tänka att det eventuellt kan finnas liv på andra planeter som vi hittills trott varit livlösa.
Trots att man fortfarande vet väldigt lite om djupens organismer, vet man att överfiske och bottentrålning också kan drabba djuphavsdjuren. Många organismer är fortfarande oupptäckta och riskerar därmed att försvinna om fisket fortsätter som det gjort hittills.
Marianergraven i Stilla havet är världens djupaste plats i havet. Det maximala djupet är Challengerdjupet som ligger cirka elva kilometer under havsytan. Samtidigt är medeldjupet i världshaven ungefär 3700 meter. Djupaste platsen i Sverige ligger i Bratten i Skagerrakk och är 560 meter. Östersjöns djupaste punkt, Landsortsdjupet på 459 meter, ligger väster om Gotland.
Världens oceaner och innanhav är en stor tillgång för oss människor. Havet förser oss med mängder av tjänster. För att påminna om havens betydelse och vikten att skydda dem har 8 juni utsetts till Världshavsdagen av FN. Men det finns fler påminnelser om hur viktigt havet är i vår vardag.
Världshaven ger oss mycket mer än mat. De producerar mer än hälften av allt syre i atmosfären genom fotosyntes, tar upp växthusgas och bidrar till turism. Några välbesökta turistmål till havs är Gotland, Kosteröarna och andra skärgårdsområden.
Hundratals miljoner människor är dessutom beroende av fisk och andra resurser från havet. Mer än 38 miljoner människor är anställda inom fiskeindustrin världen över. Haven används också till stor del som transportleder.
Kustekosystem som korallrev, sjögräsängar och mangroveskogar är dessutom livsviktiga platser för yngel. De är också betydelsefulla för människor som bor vid kusten eftersom de fungerar som en skyddszon mot översvämningar, stormar och kan agera vågbrytare och ge skydd för erosion.
TEXT: Lina Mattsson
Våra utsläpp av koldioxid leder till att världshaven blir allt surare. Nu har forskare upptäckt oanade sidoeffekter av detta hos bläckfiskar – deras hjärnor krymper drastiskt. Att försurningen på sikt kan leda till i princip katastrofala förhållanden för många havslevande organismer är känt. I dagsläget är pH-värdet – det mått som används på surhetsgraden – […]
"The Intelligence of Manta Rays" är en fördjupning av dokumentären ”Ocean Dreams”, en film om havets motståndskraft när vi lämnar det ifred. När det får en chans att läka kan livet komma tillbaka. Här delar Mark Erdman, ekolog specialiserad på korallrev, med sig av sina kunskaper om mantarockor.
En ny art ur släktet Tomopteris eller så kallad gossamer worms.
Författarskapet bottnar i en djup kärlek till torsken och havet och ett ursinne över politik som gynnat några få på bekostnad av det allmänt ägda.
Världens hav var under juni varmare än vad som tidigare uppmätts. Temperaturerna kan enligt forskare öka ytterligare de närmaste månaderna.
Informationen på den nya plattformen http://www.climate.us bygger på data från den tidigare populära federala webbplatsen Climate.gov, som drevs av NOAA (National Oceanic and Atmospheric Administration). En av de myndigheter vars budget drastiskt skurits ned sedan Donald Trump återtog makten i januari 2025.
Två valar har dödats utanför Islands kust i en kommersiell valjakt, rapporterar lokala medier.
Vad kan ni göra för att bidra till ett renare, friskare hav – det var frågan som Havs- och Vattenmyndigheten ställde till nio svenska myndighetschefer förra året. Nio chefer antog utmaningen och gjorde varsitt åtagande inför kommande år, nu har vi följt upp hur det gått.
Ljudet är valens viktigaste verktyg för att hitta mat, navigera och träffa en partner. Nu skapar den globala uppvärmningen kaos i haven. När det akustiska landskapet förändras tvingas valarna fly, ändra sina parningssånger – eller helt tystna när hungern tar över.
En kraftfull jordbävning som dödade över 60 människor i Filippinerna orsakade även en landhöjning med två meter som skadat det marina ekosystemet, enligt landets miljödepartement.
Utländska spioner förser sköldpaddor och fiskar med sensorer för att skapa undervattenskartor över Kinas kustlinje, varnar Peking. ”Under det djupa vattnet svallar undervattensströmmar.”
Ett inreseförbud för ryska tidigare soldater som varit aktiva under det fullskaliga anfallskriget mot Ukraina. Det föreslår EU-kommissionen i ett 21:a sanktionspaket mot den ryska krigsekonomin.
Djupt inne på den eurasiska kontinenten ligger Azovska havet, en språngbräda mellan sötvatten och saltvatten. Ett grunt bihav till Svarta havet, beläget öster om halvön Krim. Likt inget annat hav i världen, ligger det längst bort i en kedja av vattenmassor: Svarta havet, Marmarasjön, Egeiska havet och Medelhavet, samt alla de sund som förbinder dem.
I tiotals år har världens mangroveskogar krympt i snabb takt på grund av människans framfart. Nu är de på väg tillbaka, visar en ny studie. Efter de senaste årens skyddsinsatser har skogarna börjat läka sig själva.
Ett misstag låg bakom det stora avloppsutsläppet i Malmö i maj.
Norska politiker, tjänstemän och lobbyister trycker på för att få bort EU:s förbud mot ny utvinning av olja och gas i Arktis, rapporterar Bloomberg. Påtryckningarna sker inför det att EU ska anta nya riktlinjer för Arktis i slutet av september.
Floden Wye är första floden i Storbritannien som får egna juridiska rättigheter som omfattar hela dess sträckning från källa till hav.
Ett tankfartyg har skadats i en explosion utanför Oman, meddelar brittiska sjötrafikbevakaren UKMTO.
En månadslång djuphavsexpedition ska undersöka det outforskade livet som döljer sig på mer än tusen meters djup i Arktis. Resan genomförs av miljöorganisationen Greenpeace, som vill förhindra att området öppnas upp för gruvdrift.
Djuphavet är ett levande ekosystem och inte en livlös avgrund. Om det störs kan det kanske inte återhämta sig inom mänskliga tidsramar. Den insikten omdefinierar börjar att omdefiniera debatten om storskalig djuphavsbrytning av jordartsmetaller.
EU-parlamentet trycker på för att stoppa industritrålarna i Östersjön. ”Skarpa budskap”, säger Isabella Lövin (MP) efter en omröstning i Strasbourg.
Två knölvalar har bevisat att det enorma däggdjuret kan ta sig från en sida av jorden till den andra – om det får ta lite tid.
