Mangroveskogar läker efter människans förstörelse

07 jun, 2026

I tiotals år har världens mangroveskogar krympt i snabb takt på grund av människans framfart.

Nu är de på väg tillbaka, visar en ny studie. Efter de senaste årens skyddsinsatser har skogarna börjat läka sig själva.

Decennier av tillbakagång har vänt. Världens mangroveskogar minskar inte längre, utan växer totalt sett, visar en studie från Tulane University i USA.

Anledningen är bland annat restaureringsinsatser och naturliga processer.

”Detta belyser deras starka motståndskraft och deras potential som en kraftfull naturbaserad lösning för klimatbegränsning och för kustskydd”, säger huvudförfattaren Zhen Zhang, postdoktor vid Tulane University School of Science and Engineering, i ett pressmeddelande.

Omfattande avverkning

Fiskodling, jordbruk och expansionen av kustsamhällen har lett till avverkning av mangroveskog. Från 1980-talet fram till 2010 minskade skogarna med tusentals kvadratkilometer världen över, men efter det har ökningarna varit större än förlusterna. Återhämtningen har lett till att förlusten totalt sett under perioden från 1980-talet ligger på cirka 1 procent, en betydligt mindre minskning än man tidigare trott.

Mangroveträd har varit relativt okända miljöhjältar, men förutom att de kan lagra stora mängder koldioxid kan trädens trassliga rötter också bromsa vågor och skydda kustsamhällen. Dessutom är skogarna viktiga miljöer för bland annat fiskarter vars avkomma kan få gott om föda och skydd från rovdjur.

Ändrad inställning

På många håll har inställningen till mangroveskogarnas betydelse förändrats de senaste åren, bland annat efter att vissa mangrovetäckta öar var mycket väl skyddade under tsunamin i Indiska oceanen 2004 och cyklonen Nargis framfart 2008.

Studien bygger på satellitdata från fyra decennier och har publicerats i tidskriften Science.

Mangrove utgörs av olika arter av buskar och träd som växter på löst underlag mellan hav och land, i tropiska och subtropiska länder.

Mängder av djurarter, från räkor och fiskar till Borneos näsapa, lever i mangroven.

Ungefär 15 procent av värdens kustlinjer täcks av mangrove.

Källa: NE, IUCN

Dela på