Fiskars beteenden, giftiga alger och havets roll i klimatet. Det är några av de ämnen havsforskning kan handla om. Vitt skilda ämnen, men med ett gemensamt mål: att bättre förstå vad som händer under ytan.
Haven täcker mer än 70 procent av jordens yta. Trots det vet vi mindre om vad som händer i havet än i rymden. Marin forskning handlar om att försöka fylla dessa kunskapsluckor. Att höja den grundläggande kunskapen om havet utan att direkt peka på någon tillämpning brukar kallas grundforskning. Men ibland sätter grundforskningen i gång tankar om hur kunskapen skulle kunna användas i samhället. Då blir grundforskningen basen för så kallad tillämpad forskning som utgår från att lösa ett problem som har en direkt nytta för samhället. Eftersom kopplingen mellan oss människor och havet är så stor är det inte ovanligt att forskningsprojekt växlar mellan grund- och tillämpad forskning.
Oceanerna studeras av en mängd forskare inom fysik, kemi, biologi och geologi. Alla dessa ämnen kan kopplas till oceanografi som är läran om havets rörelser och dess egenskaper. Det görs oftast genom observationer från expeditioner, satelliter och skapandet av modeller. Att förstå vattnets rörelser är viktigt eftersom det påverkar klimatet över hela världen.
Många oceanografer arbetar med miljö-, energi- och klimatfrågor på myndigheter eller i privat sektor. Som oceanograf kan man också arbeta med forskning. Oceanografi är en vetenskap med ett brett spektrum av ämnen som ekosystemdynamik, havsströmmar och flöden av olika ämnen i havet. En som ägnat sitt liv åt havet är oceanografen Sylvia Earle som blivit en av de internationellt kända krafterna för att skydda och restaurera världens hav.
Oceanografi skiljer sig från marinbiologi eftersom det inte alltid innebär att man studerar det som lever i havet. En marinbiolog fokuserar på levande organismer i alla delar av havet och försöker förstå dynamiska interaktioner på olika skalor, från en specifik plats till globalt.
För att kunna förstå komplexiteten i havet kombinerar oceanografer och marinbiologer ofta flera ämnesområden som exempelvis biologi och kemi. Att väga in flera ämnesområden är särskilt viktigt idag för att skapa sig en helhetsbild som kan bidra till arbetet mot klimatförändringar, nedskräpning och andra faktorer som hotar haven och det marina livet.
Eftersom många platser i havet är relativt otillgängliga för forskare används idag tekniska mätinstrument som hjälpmedel för att studera dessa platser. De kan ligga kvar i havet och fortsätta mäta vattnets egenskaper dygnet runt. Det gör att man lättare kan få fler mätvärden än om man behövt ta sig ut till mätplatsen för varje mätning. Med fler mätvärden på fler platser blir det lättare för forskare att lista ut hur havet fungerar.
Mätstationerna till havs kallas ibland för havsobservatorier där relevant data samlas in till forskare. Det kan handla om temperatur, salthalt och syrehalt, vind och vågor. Stiftelsen Voice of the Ocean (VOTO) arbetar bland annat med att underlätta datainsamling för forskare. Teamet som arbetar med forskning och datainsamling på VOTO består av oceanografiska tekniker och forskare. De använder sig av så kallade gliders för att samla in data från fem platser längs med Sveriges kust och de går att följa i detalj via deras observationsportal.
TEXT: Lina Mattsson
En ny sälförvaltningsplan har tagits fram, som ska ta större hänsyn till havet som helhet än tidigare. Det är regeringen som velat se en mer ekosystembaserad förvaltning. Men det finns de som menar att drivkraften egentligen är en annan.
Ett EU-finansierat projekt har fått i uppdrag att ta fram alternativ till vardagsprodukter såsom färgämnen i livsmedel, oljor till kosmetika och material till förpackningar genom att använda mikroalger.
Östersjön lider av en allvarlig ekologisk kris. Framför allt är det de höga halterna av fosfor som orsakar syrefattiga områden och kraftiga återkommande algblomningar. Fosfor är ett livsnödvändigt grundämne och en viktig komponent i gödsel till jordbruket, men när det läcker ut i Östersjön drabbar det havet svårt.
Naturvårdsverket har nu beslutat om årets jakt på gråsäl, knubbsäl och vikare. Licensjakten på gråsäl kommer i år öka med 350 djur jämfört med förra året, allt som allt får 1 350 gråsälar skjutas fram till början av nästa år. Skyddsjakten på vikare och knubbsäl ligger kvar på samma nivå som förra året med 200 vikare och 200 knubbsälar.
Sedan år 2023 pågår den fjärde globala massblekningen som världens korallrev utsatts för. Det är den mest omfattande, och dödligaste, som hittills ägt rum. Och för de som ägnat år av sina liv åt att försöka bevara dem är förödelsen svår att hantera.
Över 54 miljoner laxar dog i norska odlingskassar i fjol och totalt var svinnet uppe i 67 miljoner odlade laxar, enligt norska Fiskeridirektoratet. Detta motsvarar 16-18 procent i svinn, enligt norska Havsforskningsinstituttet.
De senaste 20 åren har makroalgblomningarna ökat i en aldrig tidigare skådad takt. Det visar en ny studie, som varnar för att utbredningen kan leda till stora förändringar i havets ekologi.
I början av 2025 var Holden Harris, Ph.D., en av hundratals anställda vid den amerikanska myndigheten NOAA (National Oceanic and Atmospheric Administration) som avskedades av Trump-regimen. Nästan ett år senare vill Trump skära ned budgeten för forskning inom veten-skap och klimatförändringar. Men kongressen har motsatt sig detta och antagit ett paket med lagförslag för att behålla större delen av forskningsanslagen. Tidsfristen för en budgetöverens-kommelse är den 30 januari. Detta är Holden Harris historia.
Att det flyter mängder med skräp genom Europas floder är känt. Men när forskare tittade noggrannare på en av kontinentens viktigaste farleder gjorde de en oväntad upptäckt – problemet är betydligt större än vad man tidigare trott.
Kostnaderna för klimatförändringarna nästan fördubblas om man i beräkningarna också tar med hur havet påverkas. - Om vi inte sätter ett pris på den skada som klimatförändringarna orsakar haven kommer den att vara osynlig för viktiga beslutsfattare, säger miljöekonom Bernardo Bastien-Olvera.
Flera arter av stora valar i norra Atlanten bär på ett potentiellt dödligt virus. Det framgår av en studie där forskare med hjälp av drönare undersökt utandningsluften från de väldiga djuren.
SLU Artdatabanken släpper i vår en uppdaterad rödlista över hotade arter i Sverige. Flera fiskar finns redan på listan men nu tillkommer sill, lax och öring. Havsörnen anses dock ha återhämtat sig tillräckligt för att tas bort.
Det finns ett samband mellan stigande temperaturer och förändringar i isbjörnars dna, visar en ny studie. Det kan hjälpa björnarna att anpassa sig till allt mer utmanande miljöer.
Det räcker inte med bara lagar för att stoppa det globala överfisket. Det menar forskaren Frida Bengtsson, som undersökt vad mer som måste till för att skapa en hållbar fiskeindustri.
Ett forskningsprojekt har engagerat drygt tusen frivilliga i en stor kartläggning av plastflaskor på stränder längs central- och sydamerikanska Stillahavskusten, något som Mongabay var först att rapportera om. Forskarna bakom studien förespråkar att ett pantsystem införs.
Klimatförändringarna har gjort att tropiska stormar ökat i styrka. En pådrivande faktor är de stigande havstemperaturerna, som kan ge mer kraft åt stormarna och leda till värre konsekvenser för de som påverkas.
Internationella havsforskningsrådet ICES är den organisation som ger vetenskaplig rådgivning till EU när de beslutar om hur mycket man ska få fiska varje år. En ny studie från ICES visar att sättet de räknar på kan ge rådgivning som innebär att risken för ett för högt fisketryck är större än man tidigare trott.
Naturvårdsverket har på uppdrag av regeringen tagit fram en ny lista med fridlysta arter. Fiskarna ål och havsnejonöga är två nya arter på listan. Samtidigt har regeringen föreslagit att man ska ändra i lagen om fridlysning och underlätta för dispenser.
Tidigare i höstas rapporterade Deep Sea Reporter om det dykförbud som nu införs på sex platser i Kosterhavet. Syftet är att skydda de känsliga korallrev som finns där. Men nu ändrar länsstyrelsen beslutet och ger undantag på vissa populära dykplatser.
Giftigt badvatten, döda fiskar och bottendöd – klimatförändringarnas påverkan på havet blir allt tydligare. Men kampen mot havsdöden börjar en bra bit upp på land. - 2018 var en väckarklocka, säger lantbrukaren Erika Olsson, en av alla dem som anlagt våtmarker.
Forskare vid University of Hawaii har studerat hur ekosystemet i havet påverkas i Clarion–Clipperton-zonen i Stilla havet, där gruvbrytning nu testas. Rapporten visar att sediment som blandas upp från brytningen stör näringskedjan.
Bottnarna i Byfjorden i Bohuslän är stendöda under 15 meters djup. Ett begränsat vattenombyte som gör att syret snabbt förbrukas tillsammans med gamla synder från Uddevallavarvet som samlat stora mängder tungmetaller i bottensedimentet har gjort liv närmast omöjligt där nere. Men ett nytt projekt håller på att ge liv åt de döda bottnarna.
Världens största miljönätverk IUCN har under sin internationella naturvårdskongress nu i veckan antagit motion 061 som uppmanar stater att erkänna ekocid, det vill säga storskalig miljöförstöring som ett allvarligt brott i nationell och internationell rätt.
Sälen beskylls ofta för att vara en huvudfaktor till minskande fiskbestånd i Östersjön. En ny rapport från Havs- och vattenmyndigheten (HaV) visar att så inte är fallet - Det är osannolikt att sälen är en drivande faktor till de minskade fiskbestånden vi ser, säger Norbert Häubner, som utrett frågan för HaV.
