Fiskars beteenden, giftiga alger och havets roll i klimatet. Det är några av de ämnen havsforskning kan handla om. Vitt skilda ämnen, men med ett gemensamt mål: att bättre förstå vad som händer under ytan.
Haven täcker mer än 70 procent av jordens yta. Trots det vet vi mindre om vad som händer i havet än i rymden. Marin forskning handlar om att försöka fylla dessa kunskapsluckor. Att höja den grundläggande kunskapen om havet utan att direkt peka på någon tillämpning brukar kallas grundforskning. Men ibland sätter grundforskningen i gång tankar om hur kunskapen skulle kunna användas i samhället. Då blir grundforskningen basen för så kallad tillämpad forskning som utgår från att lösa ett problem som har en direkt nytta för samhället. Eftersom kopplingen mellan oss människor och havet är så stor är det inte ovanligt att forskningsprojekt växlar mellan grund- och tillämpad forskning.
Oceanerna studeras av en mängd forskare inom fysik, kemi, biologi och geologi. Alla dessa ämnen kan kopplas till oceanografi som är läran om havets rörelser och dess egenskaper. Det görs oftast genom observationer från expeditioner, satelliter och skapandet av modeller. Att förstå vattnets rörelser är viktigt eftersom det påverkar klimatet över hela världen.
Många oceanografer arbetar med miljö-, energi- och klimatfrågor på myndigheter eller i privat sektor. Som oceanograf kan man också arbeta med forskning. Oceanografi är en vetenskap med ett brett spektrum av ämnen som ekosystemdynamik, havsströmmar och flöden av olika ämnen i havet. En som ägnat sitt liv åt havet är oceanografen Sylvia Earle som blivit en av de internationellt kända krafterna för att skydda och restaurera världens hav.
Oceanografi skiljer sig från marinbiologi eftersom det inte alltid innebär att man studerar det som lever i havet. En marinbiolog fokuserar på levande organismer i alla delar av havet och försöker förstå dynamiska interaktioner på olika skalor, från en specifik plats till globalt.
För att kunna förstå komplexiteten i havet kombinerar oceanografer och marinbiologer ofta flera ämnesområden som exempelvis biologi och kemi. Att väga in flera ämnesområden är särskilt viktigt idag för att skapa sig en helhetsbild som kan bidra till arbetet mot klimatförändringar, nedskräpning och andra faktorer som hotar haven och det marina livet.
Eftersom många platser i havet är relativt otillgängliga för forskare används idag tekniska mätinstrument som hjälpmedel för att studera dessa platser. De kan ligga kvar i havet och fortsätta mäta vattnets egenskaper dygnet runt. Det gör att man lättare kan få fler mätvärden än om man behövt ta sig ut till mätplatsen för varje mätning. Med fler mätvärden på fler platser blir det lättare för forskare att lista ut hur havet fungerar.
Mätstationerna till havs kallas ibland för havsobservatorier där relevant data samlas in till forskare. Det kan handla om temperatur, salthalt och syrehalt, vind och vågor. Stiftelsen Voice of the Ocean (VOTO) arbetar bland annat med att underlätta datainsamling för forskare. Teamet som arbetar med forskning och datainsamling på VOTO består av oceanografiska tekniker och forskare. De använder sig av så kallade gliders för att samla in data från fem platser längs med Sveriges kust och de går att följa i detalj via deras observationsportal.
TEXT: Lina Mattsson
Pingviner i argentinska Patagonien kan göra en insats som miljöövervakare. På så sätt har forskare konstaterat att det finns PFAS, så kallade evighetskemikalier, även i den avlägsna regionen.
Från den 3:e april i år är det tillåtet att fiska kommersiellt inom det marina naturreservatet Northeast Canyons and Semounts. Området, som är något större än Småland till ytan, ligger ute i Atlanten på den amerikanska östkusten och inrättades för att skydda och bevara de unika och orörda havsmiljöerna för framtiden.
Det här är berättelsen om hur det såg ut bakom kameran när vi gjorde reportaget om bottentrålningen i Gullmarsfjorden. Med hjälp från Voice of the Ocean (VOTO) och MidOcean, tog vi oss ut i fjorden och filmade med både ROV och djupa dyk.
Hajar utanför Bahamas har testat positivt för koffein, smärtstillande läkemedel och till och med kokain, visar en ny studie.
Få skulle säga att det finns något vackert med en olje-plattform långt ute till havs. Men dyker man ned under ytan är bilden ofta en helt annan. På plattformens fundament kan rev ha skapats, fulla av mjuk-koraller, fiskar och annat marint liv. 2018 grundade två marinbiologer från Kalifornien Amber Sparks och Emily Hazelwood stiftelsen Blue Latitudes för att rädda de här mjukkorallsreven.
SLU artdatabanken presenterar idag ”Rödlista 2025” som tar vid efter ”Rödlista 2020”. I den nya listan har antalet rödlistade arter ökat med 10 % jämfört med 2020, från 4 746 till 5 217 arter. Antalet hotade arter har ökat från 2 249 till 2 373.
För första gången finns havsörnen inte med när Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) släpper en ny genomgång av rödlistade arter i Sverige. Arten har gjort en häpnadsväckande återhämtning. - Det såg jag inte komma för 50 år sedan, säger Mikael Svensson på SLU.
Exakt allt pekar åt fel håll. Aldrig tidigare har Jordens klimat varit så ur balans, varnar meteorologiska världsorganisationen WMO.
Varje år görs en klimatbarometer på uppdrag av WWF som presenterar olika samhällsgruppers ställning i särskilda valfrågor. Samtidigt pågår en studie i Lund och Örebro där preliminära siffror visar att unga lagt klimatfrågan bakom sig. Deep Sea Reporter pratade med unga vuxna i Stockholm om deras tankar kring hav och klimat.
Den hittills äldsta inspelningen av valsång har hittats. Det kan öppna nya dörrar i forskningen om valarnas förändrade beteenden, rapporterar The Guardian.
Jakten efter områden i Sverige där koldioxid kan lagras under havets botten har pågått i tre år. Nu pekas två tänkbara platser ut. - Vi har fått jättefina prover och resultaten hittills är väldigt lovande, säger Sofie Lindström på Sveriges geologiska undersökning (SGU).
Den genomsnittliga havsnivån är 30 cm högre än man tidigare trott. På vissa platser, som i Sydostasien är den ännu högre, upp till en och en halv meter. Ny forskning har visat att tidigare beräkningar av havsnivåerna utgått från felaktiga modeller som gett missvisande resultat.
Hängiven havet: Dr. Richard Smith. Havets minsta sjöhästar väcker global uppmärksamhet tack vare det banbrytande arbetet av Dr Richard Smith, en brittisk marinbiolog och undervattensfotograf. Han har blivit världens ledande auktoritet på dvärgsjöhästar.
Olika klimatmodeller visar hur framtiden kan te sig för oss på planeten. En viktig del är hur mycket koldioxid havet kan absorbera utan att påverkan blir allt för stor på framtidens klimat. Nu visar ny forskning att om fiskar och plankton räknas med i modellerna blir resultatet ett helt annat än tidigare uträkningar. Man har helt enkelt uteslutit de marina djurens påverkan på havet tidigare. Och eftersom vi just nu håller på att fiska ut vårt hav kan det faktumet få förödande konsekvenser – för klimatet.
En ny sälförvaltningsplan har tagits fram, som ska ta större hänsyn till havet som helhet än tidigare. Det är regeringen som velat se en mer ekosystembaserad förvaltning. Men det finns de som menar att drivkraften egentligen är en annan.
Ett EU-finansierat projekt har fått i uppdrag att ta fram alternativ till vardagsprodukter såsom färgämnen i livsmedel, oljor till kosmetika och material till förpackningar genom att använda mikroalger.
Östersjön lider av en allvarlig ekologisk kris. Framför allt är det de höga halterna av fosfor som orsakar syrefattiga områden och kraftiga återkommande algblomningar. Fosfor är ett livsnödvändigt grundämne och en viktig komponent i gödsel till jordbruket, men när det läcker ut i Östersjön drabbar det havet svårt.
Naturvårdsverket har nu beslutat om årets jakt på gråsäl, knubbsäl och vikare. Licensjakten på gråsäl kommer i år öka med 350 djur jämfört med förra året, allt som allt får 1 350 gråsälar skjutas fram till början av nästa år. Skyddsjakten på vikare och knubbsäl ligger kvar på samma nivå som förra året med 200 vikare och 200 knubbsälar.
Sedan år 2023 pågår den fjärde globala massblekningen som världens korallrev utsatts för. Det är den mest omfattande, och dödligaste, som hittills ägt rum. Och för de som ägnat år av sina liv åt att försöka bevara dem är förödelsen svår att hantera.
Över 54 miljoner laxar dog i norska odlingskassar i fjol och totalt var svinnet uppe i 67 miljoner odlade laxar, enligt norska Fiskeridirektoratet. Detta motsvarar 16-18 procent i svinn, enligt norska Havsforskningsinstituttet.
De senaste 20 åren har makroalgblomningarna ökat i en aldrig tidigare skådad takt. Det visar en ny studie, som varnar för att utbredningen kan leda till stora förändringar i havets ekologi.
I början av 2025 var Holden Harris, Ph.D., en av hundratals anställda vid den amerikanska myndigheten NOAA (National Oceanic and Atmospheric Administration) som avskedades av Trump-regimen. Nästan ett år senare vill Trump skära ned budgeten för forskning inom veten-skap och klimatförändringar. Men kongressen har motsatt sig detta och antagit ett paket med lagförslag för att behålla större delen av forskningsanslagen. Tidsfristen för en budgetöverens-kommelse är den 30 januari. Detta är Holden Harris historia.
Att det flyter mängder med skräp genom Europas floder är känt. Men när forskare tittade noggrannare på en av kontinentens viktigaste farleder gjorde de en oväntad upptäckt – problemet är betydligt större än vad man tidigare trott.
Kostnaderna för klimatförändringarna nästan fördubblas om man i beräkningarna också tar med hur havet påverkas. - Om vi inte sätter ett pris på den skada som klimatförändringarna orsakar haven kommer den att vara osynlig för viktiga beslutsfattare, säger miljöekonom Bernardo Bastien-Olvera.
