Vår planet är beroende av haven som klimatreglerare. Samtidigt syns effekterna av våra utsläpp tydligast i haven. Idag är övergödning, klimatförändringar, havsförsurning och invasiva arter några av de utmaningar haven står inför. Havet – En nyckelspelare för klimatet
Haven är redan idag starkt påverkat av mänsklig aktivitet, vilket gör dem känsliga inför ytterligare påverkan från klimatförändringar. Arters livsmiljöer riskerar att försvinna, flytta eller krympa, samtidigt som andra får tillgång till nya utbredningsområden. Detta kan göra att den biologiska mångfalden minskar, vilket även kan förvärra havens motståndskraft mot exempelvis klimatförändringar. Dessutom blir klimatkrisen svårare att hantera om man bortser från förlusten av biologisk mångfald.
Mer än 90 procent av överskottsvärmen och mellan 20 och 30 procent av koldioxidutsläppen har tagits upp av haven, enligt den Internationella klimatpanelen (IPCC). Koldioxid tas upp i haven genom att gasen löses i vatten varpå växtplankton i ytvattnet tar upp den och binder den i organiskt material genom fotosyntes. Växtplankton äts sedan upp av djurplankton som tillsammans med andra organismer faller ned mot havets botten, som så kallad marin snö, när de dör. Det gör att stora mängder kol från de övre lagren i havet når ner till de djupare lagren och används av organismer där. Transporten av kol till botten gör dessutom att det blir kvar i haven mycket längre än om det skulle bli kvar i ytskiktet och riskera att läcka koldioxid tillbaka till atmosfären.
En effekt av ökade växthusgaser är att haven blir varmare. När haven blir varmare påverkas hela ekosystemet. Fiskars storlek kan förändras, algblomningar och döda bottnar ökar och många arter som ålgräs, vikaresäl och musslor har svårt att överleva. Det blir dessutom svårare för haven att ta upp koldioxid när vattnet blir varmare, vilket kan förvärra klimatförändringarna ytterligare.
Uppvärmningen av haven är nu den snabbaste på åtminstone 11 000 år. Även om den går att sakta ner med hjälp av kraftfulla åtgärder, kommer den lagrade värmeenergin vi hittills bidragit till att fortsätta att värma upp vår planet under hundra- eller till och med tusentals år.
Haven har en stor roll i klimatet på jorden. Tack vare Golfströmmen har vi i Norden exempelvis ett relativt milt klimat i förhållande till det nordliga läget. Uppvärmningen av havsvattnet leder till stora förändringar i havens cirkulation och att havsnivån stiger eftersom havens isar smälter. Minskningen av is är tydligare på norra halvklotet än i Antarktis och forskning pekar på att isen kommer fortsätta smälta i åtminstone 100 år, oavsett vilka åtgärder som sätts in. Men effekterna blir värre ju mer växthusgaser som vi släpper ut. Många forskare är oroliga för hur jorden kommer att påverkas när den arktiska isen försvinner, eftersom den påverkar klimatet genom att reflektera bort solstrålning.
Klimatförändringarna kommer påverka salthalten i haven. I områden nära ekvatorn kommer avdunstningen öka, och därmed även salthalten. I områden närmare polerna, så som svenska hav, kommer salthalten i stället sjunka när nederbörd och tillströmning av sötvatten ökar och isar kring polerna smälter.
Förändringar i salthalt och temperatur kan bland annat leda till ökad brist på syre. Detta eftersom skiktningen av havsvatten i djupled blir tydligare vilket förhindrar omblandning och transport av syrerikt vatten till botten. Salthalt och temperatur styr dessutom till stor del den geografiska utbredningen av arter, vilket gör att klimatförändringarna kan få stora konsekvenser för den biologiska mångfalden.
Havens upptag av koldioxid har nästan fördubblats sedan 1980-talet, men det har medfört vissa kostnader. När koldioxid blandas i vattnet förändras havets kemi. En högre halt koldioxid i havet ökar surhetsgraden, ett fenomen som kallas havsförsurning. Ett fenomen som ibland kallas för ”uppvärmningens onda tvilling”. Likt effekterna av klimatförändringarna, kan havsförsurning leda till utrotning av arter eller förskjutningar i ekosystem. Studier visar att nyckelarter så som ormstjärnor i Gullmarsfjorden inte skulle klara försurningen som förväntas inom några decennier. Eftersom många arter är beroende av dem så kan det få stora konsekvenser för hela ekosystemet.
Havsförsurning påverkar en rad biologiska processer så som fotosyntes och förkalkning. Många djur och växter i haven blir drabbade av att havsförsurningen gör kalken mer otillgänglig eftersom de bildar skal och skelett av kalk. Koraller påverkas av både kalkbrist och ökande temperatur. Korallrev tillhör ett av de ekosystem med högst biologisk mångfald i världen, men som också drabbas mest av klimatförändringar eftersom det leder till så kallad korallblekning. Även ögonkorallen som finns vid Kosterhavets nationalpark påverkas av ökade temperatur och surhetsgrad.
Idag är flera havsområden som Svarta havet och Östersjön övergödda. Det beror på ökad näringstillförsel som leder till att snabbväxande växtplankton, cyanobakterier och filamentösa alger ökar. Detta gör det svårt för andra arter att klara sig eftersom mycket av solljuset blockeras. När algerna sjunker till botten så använder bakterierna upp syret för att bryta ned det organiska materialet. Det gör att bland annat Östersjön är drabbat av stora döda zoner där endast bakterier och några få andra mikroorganismer kan leva i den syrefattiga miljön. Övergödningen leder därför till bland annat igenvuxna vikar, försämrad vattenkvalitet och minskad biologisk mångfald.
En del av näringstillförseln sker naturligt, men det är till största del mänskliga aktiviteter som tillför extra näringsämnen i form av kväve och fosfor. Jordbruk, avlopp, industrier, skogsbruk, vägtrafik och sjöfart bidrar alla till övergödning.
Eftersom övergödningen i Östersjön pågått så länge så finns det gamla synder i form av näringsämnen bundna i sediment. Internbelastning är en process då denna näring frigörs. Detta sker framför allt när det finns begränsat med syre på botten. Övergödningen skapar alltså en negativ spiral där systemet till slut göder sig själv.
Trots att övergödningstillståndet fortfarande är dåligt i de flesta delarna av Östersjön kan man se förbättring i Östra finska viken, Kattegatt och Bälten. Enligt Helsingforskonventionen, HELCOM, har tillförseln av kväve minskat med 19 procent och fosfor med 24 procent sedan mitten av 1990-talet. För att minska effekten av övergödning ytterligare bör man kontrollera de huvudsakliga källorna: jordbruket och avloppsvattnet.
Många miljögifter har minskat kraftigt sedan 1970-talet. Ändå behöver samhällets stora kemikalieanvändning minskas ytterligare. Och historien talar sitt tydliga språk: åtgärder gör skillnad.
Nästan alla giftiga ämnen som släpps ut i naturen räknas som miljögifter. Vissa av dessa kan skada djur- och växtliv redan vid låga halter om de finns där en längre tid. Miljögifter bryts ofta ned långsamt vilket innebär att deras effekter kan bli både långvariga och spridas till stora områden. Några vanliga miljögifter är kvicksilver, bly, kadmium, tributyltenn (TBT), DDT, PCB och dioxiner.
De flesta organiska miljögifter är fettlösliga och lagras därmed i fettvävnaden hos olika organismer. Gifterna ackumuleras i högre grad ju längre upp i näringskedjan man kommer. Därför har rovdjur, så kallade toppredatorer ofta blivit mer drabbade av miljögifter än bytesdjur. När vi människor äter fisk som lagrat miljögifter får vi därför i oss dessa. Detta har gjort att det finns särskilda kostrekommendationer för gravida, barn och unga när det kommer till fet fisk.
Havsörn och säl drabbades hårt av miljögifter under 1960- och 70-talet eftersom de är långlivade djur högt upp i näringskedjan. Den svenska havsörnen var nära utrotning eftersom ungarna inte överlevde. Sälarna i Östersjön hade svårt att få ungar och i kombination med jakt ledde miljögifterna till att det bara fanns några tusental sälar kvar. Efter att åtgärder sattes in för att minska halten miljögifter, ökade havsörnen och sälen i Sverige.
Men trots att PCB idag är förbjudet och många åtgärder har minskat spridningen av miljögifter är halterna fortfarande relativt höga. Vissa dioxiner anses vara några av de farligaste miljögifterna eftersom de kan påverka utvecklingen av vår hjärna, immunförsvaret, nervsystemet och möjligheten att få barn. Det beror både på att de är långlivade och att det finns utsläppskällor kvar som Östersjöländerna ännu inte åtgärdat. Dessutom kommer människan ständigt på nya kemikalier som riskerar att nå haven.
En vanlig förorening i haven idag är plast. I våra hav flyter det mer än runt 150 miljoner ton plast och det ökar med 5 till 13 miljoner ton varje år. Beräkningar visar att 80–85 procent av det marina skräpet i EU består av plast. Av detta är 50 procent produkter för engångsbruk och 27 procent fiskerelaterade föremål. Förlorade fiskeredskap så som nät av nylon flyter ofta runt som dödsfällor för djur, så kallade spökgarn. Valar, sälar, sjöfåglar och andra djur kan fastna i dessa och dö.
För att försöka minska problemen med plastavfall i haven har EU sedan 2021 infört ett direktiv mot engångsplast som bland annat gör att man inte längre säljer plastsugrör. Eftersom det tar flera hundra år för plasten att brytas ned i havet sönderdelas det i stället långsamt till mindre delar och blir till slut så kallad mikroplast. Mikroplaster spolas även ut i haven från reningsverk. De kommer ofta från tyger gjorda av syntetmaterial och tillsatser i hygienprodukter och smink. Ungefär 10–30 procent av plastartiklarna lyckas reningsverken inte fånga upp och de hamnar därmed i haven. Om djur äter mikroplast kan de skadas eller förgiftas. När de äter plast uppstår dessutom en falsk mättnad, vilket kan leda till undernäring. I vatten fungerar plastartiklarna som magneter för bakterier och miljögifter vilket gör att djur som äter dem får i sig detta.
Trots att man inte kunnat hitta några större risker för miljö och hälsa med nuvarande koncentrationer av plaster är kunskapsluckorna stora. Detta gör att man i nuläget inte kan uttala sig med säkerhet om riskerna med mikroplast.
TEXT: Lina Mattsson
När haven värms upp blir det svårare för fiskar i mangroveskogarna att andas. Det visar en unik ny studie från forskare vid Göteborgs universitet. - I vissa system kommer förhållandena bli så extrema att bara de mest anpassade arterna klarar sig, säger studiens huvudförfattare, marinkemisten Gloria Reithmaier.
I två reportage har vi granskat svenska marina skyddsområden där det är tillåtet att bottentråla.I ett av dem, Gullmarsfjorden, har vi dykt och skickat ner en ROV för att filma trålspåren efter bottentrålarna. För alla er som undrat om det verkligen ser ut så här över hela området - här har vi lagt upp allt filmat material. Knappt en timme ”slow tv”.
Nyfödda gråsälars hälsa undersöks av forskare i Östersjön efter rapporter om hälsoproblem, rapporterar Sveriges Radio Ekot.Kutarna ställs inför flera faror första tiden där 30 procent dör.
Riksdagen har beslutat om ett förbud mot bottentrålning i våra marina skyddade områden. Förbudet ska börja gälla den 1:a juli i år. Samtidigt har de öppnat upp för att medge undantag och det föreslår nu Havs- och vattenmyndigheten (HaV) ska gälla i Kosterhavets nationalpark.
Det kan ta lång tid innan de två fartygen, som misstänks ingå i den ryska skuggflottan, kan lämna svenskt vatten. Sannolikt kommer det inte att gå fort, säger Mattias Lindholm, presschef vid Kustbevakningen. Tankfartyget Sea Owl I och bulkfartyget Caffa har ålagts nyttjandeförbud av Transportstyrelsen och ligger just nu ankrade utanför Trelleborg.
President Donald Trump uppmanar andra länder att skicka krigsfartyg för att ihop med USA säkra oljetrafiken genom det av Iran hotade Hormuzsundet.Parallellt fortsätter attackerna mot Iran – och de iranska motangreppen.
Jakten efter områden i Sverige där koldioxid kan lagras under havets botten har pågått i tre år. Nu pekas två tänkbara platser ut. - Vi har fått jättefina prover och resultaten hittills är väldigt lovande, säger Sofie Lindström på Sveriges geologiska undersökning (SGU).
Del tre i vår granskning av marina skyddsområden. Saltströmmen är världsberömd. Här finns världens starkaste tidvattenström som gett upphov till ett rikt fiskliv vilket har lockat fritidsfiskare från hela världen. Men fiskbestånden har minskat kraftigt och det verkar bero på ett ökat fisketryck från fritidsfiskare.
När kriget mellan USA och Iran snart går in på sin tredje vecka står det klart att de intensifierade striderna också får förödande konsekvenser för det känsliga marina livet i Persiska viken och Omanbukten.
Flera fartyg har utsatts för misstänkta attacker i anslutning till Hormuzsundet, uppger den brittiska sjöfartsbevakaren UKMTO.Frankrikes president Emmanuel Macron uppmanar G7-länderna att återupprätta trafiken i det viktiga sundet ”så snart som möjligt”.
Den genomsnittliga havsnivån är 30 cm högre än man tidigare trott. På vissa platser, som i Sydostasien är den ännu högre, upp till en och en halv meter. Ny forskning har visat att tidigare beräkningar av havsnivåerna utgått från felaktiga modeller som gett missvisande resultat.
Olika klimatmodeller visar hur framtiden kan te sig för oss på planeten. En viktig del är hur mycket koldioxid havet kan absorbera utan att påverkan blir allt för stor på framtidens klimat. Nu visar ny forskning att om fiskar och plankton räknas med i modellerna blir resultatet ett helt annat än tidigare uträkningar. Man har helt enkelt uteslutit de marina djurens påverkan på havet tidigare. Och eftersom vi just nu håller på att fiska ut vårt hav kan det faktumet få förödande konsekvenser – för klimatet.
I påsk blir det lättare att äta sill med gott samvete. Fler företag ställer om till mer hållbara alternativ.
En ny sälförvaltningsplan har tagits fram, som ska ta större hänsyn till havet som helhet än tidigare. Det är regeringen som velat se en mer ekosystembaserad förvaltning. Men det finns de som menar att drivkraften egentligen är en annan.
Hängiven havet: Nuno Sá. Nuno Sá är en av världens främsta undervattensfotografer med ett tjugotal priser i några av de absolut största naturfototävlingarna i världen. Han har gett ut sex fotoböcker och ställt ut sina bilder bland annat på London Natural History Museum. Han har arbetat för många av de största internationella tv-kanalerna som BBC och National Geographic Channel. Han har dykt med knölvalar, med hajar i Bahamas, med valhajar i Kenya och späckhuggare i Nordnorge. Nuno Sá är undervaattensfotogaf och drivs av en alltigenom bärande känsla av att ”Vi behöver havet”.
Ett EU-finansierat projekt har fått i uppdrag att ta fram alternativ till vardagsprodukter såsom färgämnen i livsmedel, oljor till kosmetika och material till förpackningar genom att använda mikroalger.
Östersjön lider av en allvarlig ekologisk kris. Framför allt är det de höga halterna av fosfor som orsakar syrefattiga områden och kraftiga återkommande algblomningar. Fosfor är ett livsnödvändigt grundämne och en viktig komponent i gödsel till jordbruket, men när det läcker ut i Östersjön drabbar det havet svårt.
Naturvårdsverket har nu beslutat om årets jakt på gråsäl, knubbsäl och vikare. Licensjakten på gråsäl kommer i år öka med 350 djur jämfört med förra året, allt som allt får 1 350 gråsälar skjutas fram till början av nästa år. Skyddsjakten på vikare och knubbsäl ligger kvar på samma nivå som förra året med 200 vikare och 200 knubbsälar.
Regeringen föreslår en lagändring som gör det möjligt att sänka krav på miljöanpassning när vattenkraftverks tillstånd omprövas.
Vanligtvis fångas tonfisk med så kallad långrev, det har enligt FN klassats som det fångstsättet med en av de högsta bifångstnivåerna av alla redskap. I genomsnitt är bifångsten vid långrevsfiske mer än en fjärdedel (28 %) av den totala fångsten. I krokarna fastnar inte bara tonfisken utan också hajar, havssköldpaddor, svärdfiskar, sjöfåglar, delfiner, ungfiskar och andra fiskarter. På Azorerna har man tänkt annorlunda. Genom en kombination av en månghundraårig hantverkstradition med ett stort nätverk av marina skyddsområden har man lyckats både få stora fångster och få fler fiskar kvar i havet.
Vattenmassor motsvarande nästan två Vänern har pressats ut ur Östersjön i år.Det rekordlåga vattenståndet ger samtidigt visst hopp för innanhavets syrefattiga bottnar. - Men det vore lite som att vinna på fem Trisslotter i rad, säger Jörgen Öberg, oceanograf på SMHI.
Sedan år 2023 pågår den fjärde globala massblekningen som världens korallrev utsatts för. Det är den mest omfattande, och dödligaste, som hittills ägt rum. Och för de som ägnat år av sina liv åt att försöka bevara dem är förödelsen svår att hantera.
Över 54 miljoner laxar dog i norska odlingskassar i fjol och totalt var svinnet uppe i 67 miljoner odlade laxar, enligt norska Fiskeridirektoratet. Detta motsvarar 16-18 procent i svinn, enligt norska Havsforskningsinstituttet.
För några veckor sedan släppte den brittiska regeringen en rapport från landets underrättelsetjänst. Rapporten utvärderar klimatkrisens konsekvenser och visar på hur den hotande ekosystemkollapsen och förlusten av biologisk mångfald utgör en direkt risk för Storbritanniens nationella säkerhet. Rapporten är riktad till den brittiska regeringen, men säkerhetsriskerna håller sig inte inom några landsgränser.
