Mer än 70 procent av jordens yta täcks av vatten och jorden kallas ibland för ”den blå planeten”. De flesta ursprungliga livsformerna utvecklades i havet, och än idag har den marina miljön en formrikedom som inte finns i något annat ekosystem. Vi människor är i allra högsta grad beroende av havet.
Uttrycket ”De sju haven” användes förr i tiden av sjömän som seglat över världens alla hav. Dessa omfattar Norra Stilla havet, Södra Stilla havet, Norra Atlanten, Södra Atlanten, Norra ishavet (Arktiska oceanen), Södra ishavet (Antarktiska oceanen) och Indiska oceanen. Världshavet, även kallat oceanerna, definieras som det sammanhängande vattenområde som omger jordens kontinenter. Världshaven delas in i tre oceaner: Stilla havet, Atlanten och Indiska oceanen varav Stilla havet är störst och täcker över 30 procent av jordens yta. Ibland räknas även Antarktiska oceanen som en egen ocean. Till de tre oceanerna hör avgränsade bihav. Ett bihav eller innanhav är en avgränsad del av en ocean. Nordsjön, Norra ishavet och Medelhavet är exempel på bihav till Atlanten.
Flera av världens hav är relativt varma, men världshavens medeltemperatur är ändå bara runt 3,5 grader Celsius. Detta beror på att de stora djupvattenbassängerna består av kallt polarvatten.
En stor andel av områdena ute till havs tillhör inte något enskilt land och brukar kallas ”high seas” eller djuphav. Dessa områden utgör totalt nästan hälften av jordens yta, två tredjedelar av världshavens yta och 95 procent av världshavens volym. Djuphav omfattas inte av nationella lagar och tillhör därför i praktiken alla. FN har länge förhandlat om hur dessa områden ska skötas. Efter mer än tio år av intensiva förhandlingar antog FN under 2023 ett nytt bindande fördrag för hållbar användning av biologisk mångfald i havsområden utan nationell jurisdiktion. Det är ett steg i att uppfylla de globala åtagandena i det internationella avtalet om biologisk mångfald från 2022 där målet är att skydda minst 30 procent av havet till 2030.
Trots att havet är en plats där olika organismer frodas så finns det många extrema miljöer i havet. Allt från temperaturer under fryspunkten till nära kokpunkten i heta undervattenskällor. Där havet övergår i land är vågorna kraftfulla, UV-strålningen hög och det är hem till en stor biologisk mångfald. Vissa organismer nyttjar ett stort spektrum av livsmiljöer medan andra specialiserar sig på någon enstaka typ av miljö.
Djuphaven är en ogästvänlig miljö för oss människor. Vid 30 meters djup är det mesta ljuset borta, vid 70 till 80 meter försvinner det mesta av syret och på botten är trycket högt. Därför har så lite av djuphaven utforskats. Det är faktiskt knappt fem procent av havens djup som utforskats av människan. Forskare vet också mindre än de skulle vilja om organismerna som klarar av att leva i djuphaven. De går dessutom inte att ta upp och studera i akvarium eller laboratorium. Då skulle de dö, eftersom de är anpassade att klara av det höga trycket nere i havsdjupen.
För att leva i havens djup, dit ljuset inte når, måste djuren anpassa sig efter livet i mörkret. Många har stora munnar, lysorgan eller stora och extra ljuskänsliga ögon. Det finns även en mångfald av mikroorganismer som lever i den utmanande miljön. Att liv kan existera under så extrema förhållanden utan syre eller solljus har fått forskare att tänka att det eventuellt kan finnas liv på andra planeter som vi hittills trott varit livlösa.
Trots att man fortfarande vet väldigt lite om djupens organismer, vet man att överfiske och bottentrålning också kan drabba djuphavsdjuren. Många organismer är fortfarande oupptäckta och riskerar därmed att försvinna om fisket fortsätter som det gjort hittills.
Marianergraven i Stilla havet är världens djupaste plats i havet. Det maximala djupet är Challengerdjupet som ligger cirka elva kilometer under havsytan. Samtidigt är medeldjupet i världshaven ungefär 3700 meter. Djupaste platsen i Sverige ligger i Bratten i Skagerrakk och är 560 meter. Östersjöns djupaste punkt, Landsortsdjupet på 459 meter, ligger väster om Gotland.
Världens oceaner och innanhav är en stor tillgång för oss människor. Havet förser oss med mängder av tjänster. För att påminna om havens betydelse och vikten att skydda dem har 8 juni utsetts till Världshavsdagen av FN. Men det finns fler påminnelser om hur viktigt havet är i vår vardag.
Världshaven ger oss mycket mer än mat. De producerar mer än hälften av allt syre i atmosfären genom fotosyntes, tar upp växthusgas och bidrar till turism. Några välbesökta turistmål till havs är Gotland, Kosteröarna och andra skärgårdsområden.
Hundratals miljoner människor är dessutom beroende av fisk och andra resurser från havet. Mer än 38 miljoner människor är anställda inom fiskeindustrin världen över. Haven används också till stor del som transportleder.
Kustekosystem som korallrev, sjögräsängar och mangroveskogar är dessutom livsviktiga platser för yngel. De är också betydelsefulla för människor som bor vid kusten eftersom de fungerar som en skyddszon mot översvämningar, stormar och kan agera vågbrytare och ge skydd för erosion.
TEXT: Lina Mattsson
Mellan 20 och 50 ton råolja har hamnat i havet sedan en pipeline börjat läcka cirka två mil från bland annat populära stränder i Thailand
Pingviner, sjölejon och sjöfåglar har dött och fiskare har förlorat sina inkomster efter en oljekatastrof i Peru – som utlöstes av vulkanutbrottet i Tonga hundratals mil bort. 21 stränder på Stillahavskusten har förorenats av oljeläckan och ett miljönödläge är utlyst
Ecuador har utökat det marina reservatet kring Galápagosöarna för att skydda hajar, valar, sköldpaddor, rockor och andra arter
Hon har forskat på livet under Arktis sista intakta is – en plats där ingen tidigare forskat. – Vi kommer kartlägga ett okänt ekosystem, säger marinbiologen Pauline Snoeijs Leijonmalm
Varje kväll, när mörkret sänker sig över havet, lämnar miljontals fiskar, kräftdjur och bläckfiskar havsdjupen och stiger upp mot ytan, och när gryningen kommer återvänder de ner i mörkret. Detta är den största kända migrationen i djurvärlden. Orsaken, enligt en ny studie, är rädsla för hajar, delfiner och andra rovdjur som jagar med synens hjälp
Fossilet av en gigantisk havsreptil med en skalle stor som en flygel har upptäckts i Nevada. Fyndet är 246 miljoner år gammalt, vilket såvitt vi vet det gör varelsen till det första jättedjuret på vår planet
Stora barriärrevet är större än Finland, och det sprudlar än så länge av liv. Men klimatförändringarna innebär flera sorters hot mot korallrevets framtid
Efter en utdragen tvist om vem som ska få fiska vad har ett avtal för 2022 nåtts mellan Storbritannien och EU. Överenskommelsen får kritik från miljöorganisationer som tycker att man ser mer till kortsiktiga ekonomiska vinster än långsiktiga konsekvenser för miljö och fiskbestånd
Beslut har tagits om att skydda det omstridda naturområdet vid Exmouth Gulf i västra Australien. Istället för saltanläggning och industrihamn blir det naturreservat och en marin park
Undervattensfotograferna i Nordnorge beger sig ner under ytan för att filma när späckhuggare och knölvalar äter sill. De dyker också ner på natten och möter andra invånare i Arktiska havet
I en ny dansk forskningsrapport framgår det att de senaste åren har 65 procent av alla torskar som fastnat i trålarnas nät vid hummerfiske kastats överbord
EU-ländernas fiskeministrar har kommit överens om fisket i bland annat Atlanten, med Nordsjön, Skagerrak och Kattegatt, under nästa år. Miljöorganisationer är kritiska mot delar i överenskommelsen. Särskilt Frankrike, Spanien och Portugal pekas ut som ansvarslösa
I denna andra del av reportageserien från Nordnorge följer vi med undervattensfotografen Johan Candert under ytan när han försöker filma knölvalar, och han berättar om vilken utmaning det är att fånga de stora snabba djuren med kameran under dygnets få ljusa timmar
Mer än tusen sjökor har dött i Florida i år, många av dem har svultit ihjäl på grund av miljöförstöring. Nu övervägs en tidigare helt otänkbar åtgärd – att mata de vilda däggdjuren med kål och sallad för att de ska överleva vintern
Forskare har konstaterat att någon form av marint liv bor i 90 procent av de större plastföremålen i det stora sopområdet i Stilla havet. De befarar att att det kan ha negativa effekter för havets ekosystem
Johan Candert hade dykt och filmat under ytan i 25 år, men hade inte sett varken späckhuggare eller valar i i haven tidigare. Nyligen kom han tillbaka från en expedition till Norra ishavet där han fick möta båda arterna på nära håll
Under tisdagskvällen kunde forskare konstatera att korallerna skickar ut spermier och ägg i Stilla havet för att föröka sig. "Det är glädjande att se revet ge liv", säger marinforskaren Gareth Phillips
I 16 år har lunnefågelpopulationen minskat på Vestmannaeyjar, Island. Fram tills i år. Nu tror forskaren att den dåliga trenden kan vända
I klimatförändringarnas frontlinje ligger Tonga – en önation i Stilla havet där stigande havsnivåer, varmare vatten och tropiska cykloner utgör ett allt större hot. "Havet är allt för oss. Men det brinner", säger landets delegat Uili Lousi till TT på klimatmötet
Under en expedition på nordöstra Grönland träffade vi arktisforskaren Mie Winding. Hon studerar de mikroskopiska varelser som är nödvändiga för allt liv i haven. Här förklarar hon hur den oceaniska näringskedjan fungerar, och hur havsisens krympande och glaciärernas avsmältning påverkar hela ekosystemet i Arktis
Samtal ersätter konfrontation när Frankrike och Storbritannien försöker lösa den senaste tidens fiske tvist. Nya diskussioner väntar nästa vecka
Storbritanniens hållning i fiskebråket med Frankrike är oförändrat efter dag två av förhandlingar i frågan
Storbritanniens utrikesminister ger Frankrike 48 timmar att dra tillbaka sina hot i bråket gällande fiskelicenser i brittiskt vatten som brutit ut efter brexit. Frankrike anser sig ha fått för få licenser och har hotat brittiska fiskare med hårdare kontroller och stopp för att lossa fisk i franska hamnar
Frankrike hotar Storbritannien med handelsbråk redan inom några dagar i tvisten om fisketillstånd efter brexit
