Mer än 70 procent av jordens yta täcks av vatten och jorden kallas ibland för ”den blå planeten”. De flesta ursprungliga livsformerna utvecklades i havet, och än idag har den marina miljön en formrikedom som inte finns i något annat ekosystem. Vi människor är i allra högsta grad beroende av havet.
Uttrycket ”De sju haven” användes förr i tiden av sjömän som seglat över världens alla hav. Dessa omfattar Norra Stilla havet, Södra Stilla havet, Norra Atlanten, Södra Atlanten, Norra ishavet (Arktiska oceanen), Södra ishavet (Antarktiska oceanen) och Indiska oceanen. Världshavet, även kallat oceanerna, definieras som det sammanhängande vattenområde som omger jordens kontinenter. Världshaven delas in i tre oceaner: Stilla havet, Atlanten och Indiska oceanen varav Stilla havet är störst och täcker över 30 procent av jordens yta. Ibland räknas även Antarktiska oceanen som en egen ocean. Till de tre oceanerna hör avgränsade bihav. Ett bihav eller innanhav är en avgränsad del av en ocean. Nordsjön, Norra ishavet och Medelhavet är exempel på bihav till Atlanten.
Flera av världens hav är relativt varma, men världshavens medeltemperatur är ändå bara runt 3,5 grader Celsius. Detta beror på att de stora djupvattenbassängerna består av kallt polarvatten.
En stor andel av områdena ute till havs tillhör inte något enskilt land och brukar kallas ”high seas” eller djuphav. Dessa områden utgör totalt nästan hälften av jordens yta, två tredjedelar av världshavens yta och 95 procent av världshavens volym. Djuphav omfattas inte av nationella lagar och tillhör därför i praktiken alla. FN har länge förhandlat om hur dessa områden ska skötas. Efter mer än tio år av intensiva förhandlingar antog FN under 2023 ett nytt bindande fördrag för hållbar användning av biologisk mångfald i havsområden utan nationell jurisdiktion. Det är ett steg i att uppfylla de globala åtagandena i det internationella avtalet om biologisk mångfald från 2022 där målet är att skydda minst 30 procent av havet till 2030.
Trots att havet är en plats där olika organismer frodas så finns det många extrema miljöer i havet. Allt från temperaturer under fryspunkten till nära kokpunkten i heta undervattenskällor. Där havet övergår i land är vågorna kraftfulla, UV-strålningen hög och det är hem till en stor biologisk mångfald. Vissa organismer nyttjar ett stort spektrum av livsmiljöer medan andra specialiserar sig på någon enstaka typ av miljö.
Djuphaven är en ogästvänlig miljö för oss människor. Vid 30 meters djup är det mesta ljuset borta, vid 70 till 80 meter försvinner det mesta av syret och på botten är trycket högt. Därför har så lite av djuphaven utforskats. Det är faktiskt knappt fem procent av havens djup som utforskats av människan. Forskare vet också mindre än de skulle vilja om organismerna som klarar av att leva i djuphaven. De går dessutom inte att ta upp och studera i akvarium eller laboratorium. Då skulle de dö, eftersom de är anpassade att klara av det höga trycket nere i havsdjupen.
För att leva i havens djup, dit ljuset inte når, måste djuren anpassa sig efter livet i mörkret. Många har stora munnar, lysorgan eller stora och extra ljuskänsliga ögon. Det finns även en mångfald av mikroorganismer som lever i den utmanande miljön. Att liv kan existera under så extrema förhållanden utan syre eller solljus har fått forskare att tänka att det eventuellt kan finnas liv på andra planeter som vi hittills trott varit livlösa.
Trots att man fortfarande vet väldigt lite om djupens organismer, vet man att överfiske och bottentrålning också kan drabba djuphavsdjuren. Många organismer är fortfarande oupptäckta och riskerar därmed att försvinna om fisket fortsätter som det gjort hittills.
Marianergraven i Stilla havet är världens djupaste plats i havet. Det maximala djupet är Challengerdjupet som ligger cirka elva kilometer under havsytan. Samtidigt är medeldjupet i världshaven ungefär 3700 meter. Djupaste platsen i Sverige ligger i Bratten i Skagerrakk och är 560 meter. Östersjöns djupaste punkt, Landsortsdjupet på 459 meter, ligger väster om Gotland.
Världens oceaner och innanhav är en stor tillgång för oss människor. Havet förser oss med mängder av tjänster. För att påminna om havens betydelse och vikten att skydda dem har 8 juni utsetts till Världshavsdagen av FN. Men det finns fler påminnelser om hur viktigt havet är i vår vardag.
Världshaven ger oss mycket mer än mat. De producerar mer än hälften av allt syre i atmosfären genom fotosyntes, tar upp växthusgas och bidrar till turism. Några välbesökta turistmål till havs är Gotland, Kosteröarna och andra skärgårdsområden.
Hundratals miljoner människor är dessutom beroende av fisk och andra resurser från havet. Mer än 38 miljoner människor är anställda inom fiskeindustrin världen över. Haven används också till stor del som transportleder.
Kustekosystem som korallrev, sjögräsängar och mangroveskogar är dessutom livsviktiga platser för yngel. De är också betydelsefulla för människor som bor vid kusten eftersom de fungerar som en skyddszon mot översvämningar, stormar och kan agera vågbrytare och ge skydd för erosion.
TEXT: Lina Mattsson
Den 11:e februari varje år är det FN:s internationella dag för kvinnor och flickor inom forskningen.
Japans omstridda plan för att spola ut miljontals ton lagrat vatten från kärnkraftskatastrofens Fukushima ser ut att försenas. Bygget av tunneln vattnet ska forsa i drar ut på tiden – och myndigheterna behöver även få med sig allmänheten.
Hajar utrustade med kameror hjälper forskare att kartlägga okända sjögräsängar i Bahamas.
Det kristallklara och varma vattnet några meter under ytan i det komplexa grottsystemet i Mexiko är både gigantiskt, mystiskt och fascinerande. Dyk i dessa labyrinter av naturliga grottsystem har gett mig många härliga dykminnen för livet. Häng med och upplev den tysta och mystiska vattenfyllda världen under land.
Snabb klimatförändring vs evolution. Galapagosskarven har utvecklats för att trivas i en miljö där de kan livnära sig nära kusten utanför öarna där de bor. Deras vingar har krympt till en tredjedel av den storlek som behövs för att de ska kunna flyga och de har blivit mycket effektiva simmare. Snabba klimatförändringar hotar att störa de kalla strömmar som bringar näringsrikt vatten så nära deras avlägsna ö hem. Det är nu möjligt att miljontals år av evolution som har gjort dem så framgångsrika i den här specifika miljön kommer att sätta dem i en livshotande nackdel
Alaska ställer in allt fiske av snökrabbor och kungskrabbor i år. Myndigheternas beslut kommer efter en kraftig minskning av krabbor i Barents hav respektive Bristol Bay. Det är första gången någonsin fisket av snökrabbor ställs in; för kungskrabbornas del är det andra hösten i rad som de fredas
Miljarder snökrabbor har försvunnit från Berings hav de senaste åren. Nu ställs fisket av delikatesskrabborna i Alaska in för första gången
Uppkomsten av de första käkarna med tänder var en av de viktigaste händelserna i livets historia på jorden.Nu har forskare i Kina funnit fossil av käkförsedda fiskar med den häpnadsväckande åldern av nästan 440 miljoner år. De är våra äldsta kända anmödrar med tänder
Forskare i Argentina är oroade över att flera valar hittats döda i södra delarna av landet. De tror att en mikroalg kan ligga bakom dödsfallen. Mellan den 24 september och den 2 oktober har minst 13 sydkapare dött i ett vattenområde i närheten av Valdéshalvön, ett område som är en fristad och grogrund för de
För tredje året i rad har grupper av späckhuggare rammat segelbåtar och tuggat upp deras roder längs Portugals och Spaniens kuster. Mikkel Erichsen hade sitt speciella möte med späckhuggarna 9 augusti 2022. Han seglade med sin fru och tre barn och hade gett sig av från Norge några månader tidigare, slutligen avsedda för Karibien, och kanske ännu längre.
Efter en veckas filmning ombord på forskningsfartyget Argo på Galapagosöarna fick jag äntligen min första möjlighet att gå i land. Jag följde med marinbiologen, doktor Susana Cardenas och parkvakten Alberto Proaño på en resa till Fernandina Island. De var där för att tagga och ta prover från 2 endemiska fågelarter, Galapagos flyglösa skarv och Galapagospingvinen
Det är sedan tidigare känt att knölvalar kan kommunicera över stora avstånd. Valsången förs med under knölvalens långa vandringar över oceanerna och forskare har nu sett hur lokala sånger vandrat vidare över Stilla havet – från Australiens kust och hela vägen till Ecuador, rapporterar Vetenskapsradion.
Under sommaren har det kommit larmrapporter från Östersjön om att strömmingen är slut. Torsken är sen länge borta. Här är festen slut. Av världens alla fiskbestånd är 90 procent utnyttjade till max eller hotas av kollaps. Haven håller på att tömmas.Men det finns ett hav där fisken räcker till för alla, både människor och fiskar, valar och fåglar. I Nordnorge sjuder vattnet av liv.
Den legendariska oceanografen Sylvia Earle besökte Galapagosöarna första gången 1966 och beskrev det som "den hajigaste platsen jag någonsin varit på." I juli 2022 återvänder vi till denna speciella plats på en forskningsbåt chartrad av Dr. Earle's Mission Blue Foundation. Expeditionen har till uppgift att kontrollera viktiga miljöhälsoindikatorer på 25-årsdagen av att Galapagos förklarades som ett marint skyddat område
Efter en omvälvande första vecka på Galapagos (länk till första artikeln) är vi nu på väg västerut. Vi ska undersöka vattnen runt ön Fernandina, i den västra delen av Galapagos arkipelag. Här är vattnet betydligt kallare och faunan en annan. Den kalla, näringsrika havsströmmen kommer ända från sydpolen. Det skapar en helt unik undervattensmiljö: Koraller, hajar men också pingviner och kelp
Utmaningarna med att brottas med femton flightcase laddade med filmutrustning och dykutrustning från Stockholm till Galapagosöarna glöms bort i det ögonblick vi kommer ut från flygplatsen till solskenet på ön Baltra
Många norska barn grät sig troligen till sömns söndagen den 14 augusti 2022. Tidigt på morgonen samma dag blev nämligen den folkkära valrossen Freya dödad på uppdrag av Norges myndigheter
Havet har för mig betytt vackra stränder hemma i Brasilien eller ett kallt dopp i Stockholm. Inte så mycket mer. Men mitt arbete för Deep Sea har gett mig en ny syn på oceanerna
Sjökon är ett stort marint däggdjur som lever i källor, floder och i grunda kustvikar, bland annat runt Florida. Människan är det enda allvarliga hotet mot dem och de senaste åren har varit svåra, med många döda djur i båtkollisioner och på grund av skräp. Nu hotar dessutom övergödning i havet deras mat, sjögräs, och därför har man som akutåtgärd börjat mata sjökor på den mest utsatta platsen
Hajar och rockor har länge ansetts som "tysta" fiskar – alltså utan förmåga att framställa ljud. Nu har forskare från Sverige och Australien visat att det är en missuppfattning, skriver SLU (Sveriges lantbruksuniversitet) i ett pressmeddelande
Efter fem hektiska dagar har expeditionen kommit tillbaka till huvudön Santa Cruz för att byta ut några forskare och besättning. Samtidigt får expeditionen besök av journalister från CNN och Ecuadors miljöminister, som ska följa med ner i expeditionens ubåt
En överväldigande majoritet av jordens glaciärer krymper och många av dem kan försvinna i en inte alltför avlägsen framtid, enligt en rad nya studier. Det innebär att vi snart kan få uppleva samma tillstånd som under den postglaciala värmeperioden för 8 000-4 000 år sedan
Det flesta associerar valrossar till det Arktiska havet och evig is. Så när den unga valrossen Freya sågs i en hamn på Smögen i mars var det många som spärrade upp ögonen. Två enorma hanar har dessutom sätts nära Stavanger och i Hammerfest på Norges nordspets. Hur unikt är detta?
På Färöarna kommer man att begränsa antalet delfiner som får slaktas, efter att den traditionella jakten kritiserats hårt. Nu får högst 500 vitsidingar dödas per år
