Fiskars beteenden, giftiga alger och havets roll i klimatet. Det är några av de ämnen havsforskning kan handla om. Vitt skilda ämnen, men med ett gemensamt mål: att bättre förstå vad som händer under ytan.
Haven täcker mer än 70 procent av jordens yta. Trots det vet vi mindre om vad som händer i havet än i rymden. Marin forskning handlar om att försöka fylla dessa kunskapsluckor. Att höja den grundläggande kunskapen om havet utan att direkt peka på någon tillämpning brukar kallas grundforskning. Men ibland sätter grundforskningen i gång tankar om hur kunskapen skulle kunna användas i samhället. Då blir grundforskningen basen för så kallad tillämpad forskning som utgår från att lösa ett problem som har en direkt nytta för samhället. Eftersom kopplingen mellan oss människor och havet är så stor är det inte ovanligt att forskningsprojekt växlar mellan grund- och tillämpad forskning.
Oceanerna studeras av en mängd forskare inom fysik, kemi, biologi och geologi. Alla dessa ämnen kan kopplas till oceanografi som är läran om havets rörelser och dess egenskaper. Det görs oftast genom observationer från expeditioner, satelliter och skapandet av modeller. Att förstå vattnets rörelser är viktigt eftersom det påverkar klimatet över hela världen.
Många oceanografer arbetar med miljö-, energi- och klimatfrågor på myndigheter eller i privat sektor. Som oceanograf kan man också arbeta med forskning. Oceanografi är en vetenskap med ett brett spektrum av ämnen som ekosystemdynamik, havsströmmar och flöden av olika ämnen i havet. En som ägnat sitt liv åt havet är oceanografen Sylvia Earle som blivit en av de internationellt kända krafterna för att skydda och restaurera världens hav.
Oceanografi skiljer sig från marinbiologi eftersom det inte alltid innebär att man studerar det som lever i havet. En marinbiolog fokuserar på levande organismer i alla delar av havet och försöker förstå dynamiska interaktioner på olika skalor, från en specifik plats till globalt.
För att kunna förstå komplexiteten i havet kombinerar oceanografer och marinbiologer ofta flera ämnesområden som exempelvis biologi och kemi. Att väga in flera ämnesområden är särskilt viktigt idag för att skapa sig en helhetsbild som kan bidra till arbetet mot klimatförändringar, nedskräpning och andra faktorer som hotar haven och det marina livet.
Eftersom många platser i havet är relativt otillgängliga för forskare används idag tekniska mätinstrument som hjälpmedel för att studera dessa platser. De kan ligga kvar i havet och fortsätta mäta vattnets egenskaper dygnet runt. Det gör att man lättare kan få fler mätvärden än om man behövt ta sig ut till mätplatsen för varje mätning. Med fler mätvärden på fler platser blir det lättare för forskare att lista ut hur havet fungerar.
Mätstationerna till havs kallas ibland för havsobservatorier där relevant data samlas in till forskare. Det kan handla om temperatur, salthalt och syrehalt, vind och vågor. Stiftelsen Voice of the Ocean (VOTO) arbetar bland annat med att underlätta datainsamling för forskare. Teamet som arbetar med forskning och datainsamling på VOTO består av oceanografiska tekniker och forskare. De använder sig av så kallade gliders för att samla in data från fem platser längs med Sveriges kust och de går att följa i detalj via deras observationsportal.
TEXT: Lina Mattsson
"Vi vet ungefär hur mycket fiskarna bajsar, hur mycket kol det innehåller och även hur snabbt avföringen når botten. Mot den här bakgrunden ville vi därför undersöka hur stor påverkan har det kommersiella fisket har på kollagringen i havet", säger Daniele Bianchi från University of California
Forskaren Erin McCallum ska undersöka huruvida fiskar söker sig till vatten som släpps ut från reningsverk, och hur de eventuellt skadas av det
Förr använde vi vass som som både foder, gödning och byggmaterial. Men i modern tid har det mest setts som ett ogräs, som man gärna vill göra sig av med. Under torkan 2018 så väcktes tanken hos forskare: Skulle man kunna återinföra vassen till jordbruket igen?
Hur påverkas vi av att haven blir varmare?
Under några veckor i slutet av juni och början av juli hoppar tusentals fågelungar från klipporna på Stora Karlsö – innan de har lärt sig flyga
Vid en av våra inspelningar i våras tog forskarna med sig fyra döda sälar för att utreda dödsorsakerna. Viltpatologen Elina Thorsson har nu obducerat de döda kutarna, och i detta uppföljande reportage får vi ta del av resultaten
Ljudet på stranden är öronbedövande. Att använda ordet kakafoni känns lockande, men vid närmare eftertanke känns snarare symfoni som rätt ordval. På Stora Karlsö lever fåglarna i symbios med varandra
Länge har forskare, fiskare och allmänhet frågat sig: Varför har Östersjötorsken har blivit så liten? Nu kanske ny forskning kan ge ett svar
Det kan vara svårt att särskilja mellan de olika fiskarna i ett stort stim i havet. Men forskarna är överens om att de är läraktiga individer, och att de är fullt kapabla att känna smärta
78 forskare i upprop för att skydda haven
När samhället sattes på paus under pandemin var mångas uppfattning att naturen och djurlivet nu skulle få en chans att återhämta sig. Men för sillgrisslorna på Stora Karlsö blev det tvärtom – de saknade turisterna
Jonas Hentati Sundberg är marinbiolog och har forskat på sillgrissor, på Stora Karlsö, i snart två decennier. När ön stängdes ner för turister under pandemin så upptäckte han något fascinerande: Sillgrisslorna behövde turisterna för att överleva
Naturhistoriska riksmuseet har släppt en ny rapport som visar att tumlarbeståndet i Östersjön kan vara på väg att återhämta sig. Tumlaren, Östersjöns enda val, är akut hotad och idag finns endast 500 individer kvar
E-dna har använts för att bland annat spåra coronavirusets spridning i våra avloppsvatten – nu testar forskare metoden på gäddor
Utsättningen av odlad lax har påverkat de vilda laxbestånden, det visar nu en ny studie från (SLU)
Miljoner svenska fritidsfiskare vill rädda hotade arter genom att släppa tillbaka fångad fisk, så kallad catch-and-release. Men vad händer med alla de fiskar som krokas, fotograferas och släpps tillbaka? Frågan om fiskar känner smärta är ett kontroversiellt ämne, inte minst bland sportfiskare
Forskare från Naturhistoriska Riksmuseet har nyligen upptäckt att många sälar i Östersjön lider av tarmsår
Pandemin under 2020 kan ses som ett globalt experiment med oväntade möjligheter att studera hur mänskliga aktiviteter påverkar djurliv, ekosystem och havsmiljö
I ett nytt projekt vill forskare spåra fiskindivider, och med hjälp av ny teknik kartlägga och spåra fisken i hela Östersjön
Är det rovfiskarnas kollaps vi ser i Östersjön? Gäddan försvinner från vikar och vass i snabb takt. Forskare söker förstå varför
Begreppet Ocean Literacy vinner terräng. UNESCO efterlyser gemensam kunskapsbas om havet
