Fiskars beteenden, giftiga alger och havets roll i klimatet. Det är några av de ämnen havsforskning kan handla om. Vitt skilda ämnen, men med ett gemensamt mål: att bättre förstå vad som händer under ytan.
Haven täcker mer än 70 procent av jordens yta. Trots det vet vi mindre om vad som händer i havet än i rymden. Marin forskning handlar om att försöka fylla dessa kunskapsluckor. Att höja den grundläggande kunskapen om havet utan att direkt peka på någon tillämpning brukar kallas grundforskning. Men ibland sätter grundforskningen i gång tankar om hur kunskapen skulle kunna användas i samhället. Då blir grundforskningen basen för så kallad tillämpad forskning som utgår från att lösa ett problem som har en direkt nytta för samhället. Eftersom kopplingen mellan oss människor och havet är så stor är det inte ovanligt att forskningsprojekt växlar mellan grund- och tillämpad forskning.
Oceanerna studeras av en mängd forskare inom fysik, kemi, biologi och geologi. Alla dessa ämnen kan kopplas till oceanografi som är läran om havets rörelser och dess egenskaper. Det görs oftast genom observationer från expeditioner, satelliter och skapandet av modeller. Att förstå vattnets rörelser är viktigt eftersom det påverkar klimatet över hela världen.
Många oceanografer arbetar med miljö-, energi- och klimatfrågor på myndigheter eller i privat sektor. Som oceanograf kan man också arbeta med forskning. Oceanografi är en vetenskap med ett brett spektrum av ämnen som ekosystemdynamik, havsströmmar och flöden av olika ämnen i havet. En som ägnat sitt liv åt havet är oceanografen Sylvia Earle som blivit en av de internationellt kända krafterna för att skydda och restaurera världens hav.
Oceanografi skiljer sig från marinbiologi eftersom det inte alltid innebär att man studerar det som lever i havet. En marinbiolog fokuserar på levande organismer i alla delar av havet och försöker förstå dynamiska interaktioner på olika skalor, från en specifik plats till globalt.
För att kunna förstå komplexiteten i havet kombinerar oceanografer och marinbiologer ofta flera ämnesområden som exempelvis biologi och kemi. Att väga in flera ämnesområden är särskilt viktigt idag för att skapa sig en helhetsbild som kan bidra till arbetet mot klimatförändringar, nedskräpning och andra faktorer som hotar haven och det marina livet.
Eftersom många platser i havet är relativt otillgängliga för forskare används idag tekniska mätinstrument som hjälpmedel för att studera dessa platser. De kan ligga kvar i havet och fortsätta mäta vattnets egenskaper dygnet runt. Det gör att man lättare kan få fler mätvärden än om man behövt ta sig ut till mätplatsen för varje mätning. Med fler mätvärden på fler platser blir det lättare för forskare att lista ut hur havet fungerar.
Mätstationerna till havs kallas ibland för havsobservatorier där relevant data samlas in till forskare. Det kan handla om temperatur, salthalt och syrehalt, vind och vågor. Stiftelsen Voice of the Ocean (VOTO) arbetar bland annat med att underlätta datainsamling för forskare. Teamet som arbetar med forskning och datainsamling på VOTO består av oceanografiska tekniker och forskare. De använder sig av så kallade gliders för att samla in data från fem platser längs med Sveriges kust och de går att följa i detalj via deras observationsportal.
TEXT: Lina Mattsson
Allt det vi gör ute på internationellt vatten, det vi kallar öppet hav, riskerar att orsaka skador som inte går att reparera. Det skriver en rad ledande forskare i en nyligen publicerad artikel i tidskriften the Nature. Det är skador på den biologiska mångfalden, påverkan på klimatet och skapar enorma orättvisor i fördelningen av resurser, menar de. Det är dags, skriver de, att vi bestämmer oss för att rädda havet.
Få fiskarter är så intresseväckande som hajar och rockor. Dessa urgamla broskfiskar som existerat och utvecklats i jordens hav i nära 400 miljoner år. Och våra svenska broskfiskar verkar inte vara några undantag. Även de väcker uppmärksamhet och förundran.
Vi har bättre kartor över månen än över världshavens bottnar. Men ett delvis svensklett initiativ har nu fått in data som täcker en fjärdedel av djuphaven. Det finns mycket oupptäckt kvar där nere, berättar forskaren Martin Jakobsson. Det kommer ju överraskningar i form av väldigt stora vulkantoppar som sticker upp. Du kan absolut hitta något motsvarande Kebnekaise-massivet.
USA:s president Donald Trump har satt sågen i USA:s vädermyndighet NOAA. Kapningen drabbar både internationell klimatforskning och lokala prognoser, varnar experter och personal. - Det kommer att kosta oss många liv, säger en tidigare högt uppsatt chef till TT.
Valbajs gödslar havet och bidrar till att mildra klimatförändringarna genom att binda kol i havet, det har vi vetat sen länge. Men när de äter på en plats och sen kissar på helt andra platser kan det vara minst lika bra - för havet. Längs med enorma områden "strösslar" valarna gödsel över annars näringsfattiga områden.
I den här videon utforskar vi hur valar och delfiner kommunicerar. De använder ljud på fantastiska sätt - från kaskelotvalarnas kraftfulla klick som når över 230 decibel till flasknosdelfinernas unika, individuella visslingar. Även om många av dessa ljud används för ekolokalisering, vilket hjälper dem att navigera och jaga, tror vissa forskare att de också kan fungera som en form av komplext språk.
Kollektiv intelligens. Det låter kanske som något flummigt, kvasipsykologiskt Men faktum är att när vi under arbetet med dokumentären ”Havets intelligens” stötte på Iain Couzins forskning kring flockande insekter, djur och fiskar visste vi plötsligt att vi hade dokumentärens självklara grand finale.
Fiskodling på land anses vara mer hållbar än fisk som odlas i havet eftersom den ger mindre påverkan på miljön. Men mår fisken som föds upp på land också bättre?
(TT) Hajar som äter invasiv fisk, gps-försedda mårdhundar och getter som lockar till sig en partner som sedan dödas. Alla är exempel på när djur används för att skydda natur eller andra djur. Men är det etiskt försvarbart? Nja, svarar en ny studie.
Hur mår sälen? Havs-och vattenmyndigheten rapporterar till regeringen Det ser både bra och dåligt ut för de tre sälarterna i Sverige - gråsäl, knubbsäl och vikare - enligt en ny rapport som HaV fått i uppdrag av regeringen att ta fram.
Blåstång från Östersjön har skickats upp i rymden. Det kan bli ett första steg i att lösa en 30 år gammal gåta.
Från stor och rädd till liten och modig – evolutionen har gått i raketfart på en kobbe i Kosterhavet. Strandsnäckans snabba anpassning efter ett påtvingat miljöombyte förvånar forskarna. På 30 år har den bytt både utseende och beteende för att överleva.
Forskare från amerikanska NOAA (National Oceanic and Atmospheric Administration) har placerat inspelningsapparater nere i djuphavet i Stilla havet ända sedan 2005. Genom dem har man samlat på sig en ofantligt stor mängd data, det handlar om mer än 500 TB eller nästan 200 000 timmars inspelningar.
Världen över har tusentals biofilteranläggningar anlagts i städer för att rena dagvatten. Nu ser svenska forskare en risk att tekniken brister, och att giftig PFAS kan rinna rätt igenom. - Det här är en stor risk för oss och för miljön, säger forskaren Ali Beryani vid Luleå tekniska universitet.
Fiskar fungerar som ett slags guider, hittar bytena och ”pekar” ut platsen för bläckfisken som kan använda sina flexibla armar för att fånga bytet som gömt sig.
Vi vet extremt lite om hur havsbottnen ser ut. Att studera och kartlägga är svårt, ibland omöjligt och i alla fall dyrt. Men en forskare i Australien har tagit hjälp av sjölejon för att kunna kartlägga stora områden.
Grönlandsvalar dyker synkroniserat trots avstånd på upp mot tio mil mellan dem, enligt en studie gjord av danska, grönländska och japanska forskare.
Ibland minns vi händelser helt fel när vår hjärna skapar så kallade falska minnen. Nu visar en studie att falska minnen även förekommer hos vissa bläckfiskar.
Varje år ser forskarna hur fler och fler sköldpaddor strandar på stränderna i Sydafrika. Man ser det delvis på grund av en ökad medvetenhet om händelserna, men också för att extremvädren blir fler. Det stormar mer, fler extrema temperaturskillnader och starka vindar på grund av förändrade vädersystem som gör att de nykläckta ungarna inte klarar livet till havs.
Liksom djur på land är livet i havet beroende av syre. Men för att syret ska tränga ner till djupen krävs att gasen kan blandas genom havsvattnets skikt. Banbrytande brittisk forskning visar att sommarstormar är viktiga för att hålla havet friskt. Och vindkraften har en positiv effekt, visar studien, publicerad i Nature Communications.
När vi pratar klimatförändringar, handlar det oftast om uppvärmning i atmosfären och ändrade vädersystem, men haven drabbas också och kanske än värre.
Torsken har havererat i Östersjön, sillen är på väg att fiskas ut, myndigheternas kortsiktiga lösning på problemet har varit att skjuta sälen. Nu visar forskningen att vi istället måste tänka långsiktigt.
Fiskars beteenden, giftiga alger och havets roll i klimatet. Det är några av de ämnen havsforskning kan handla om. Vitt skilda ämnen, men med ett gemensamt mål: att bättre förstå vad som händer under ytan.
Undervattensbuller från de stora vindkraftverk som planeras riskerar att påverka både djurlivet och Sveriges försvarsförmåga. Nu ska forskare ta reda på hur sådana vindkraftparker kommer att låta under ytan.
