Fiskars beteenden, giftiga alger och havets roll i klimatet. Det är några av de ämnen havsforskning kan handla om. Vitt skilda ämnen, men med ett gemensamt mål: att bättre förstå vad som händer under ytan.
Haven täcker mer än 70 procent av jordens yta. Trots det vet vi mindre om vad som händer i havet än i rymden. Marin forskning handlar om att försöka fylla dessa kunskapsluckor. Att höja den grundläggande kunskapen om havet utan att direkt peka på någon tillämpning brukar kallas grundforskning. Men ibland sätter grundforskningen i gång tankar om hur kunskapen skulle kunna användas i samhället. Då blir grundforskningen basen för så kallad tillämpad forskning som utgår från att lösa ett problem som har en direkt nytta för samhället. Eftersom kopplingen mellan oss människor och havet är så stor är det inte ovanligt att forskningsprojekt växlar mellan grund- och tillämpad forskning.
Oceanerna studeras av en mängd forskare inom fysik, kemi, biologi och geologi. Alla dessa ämnen kan kopplas till oceanografi som är läran om havets rörelser och dess egenskaper. Det görs oftast genom observationer från expeditioner, satelliter och skapandet av modeller. Att förstå vattnets rörelser är viktigt eftersom det påverkar klimatet över hela världen.
Många oceanografer arbetar med miljö-, energi- och klimatfrågor på myndigheter eller i privat sektor. Som oceanograf kan man också arbeta med forskning. Oceanografi är en vetenskap med ett brett spektrum av ämnen som ekosystemdynamik, havsströmmar och flöden av olika ämnen i havet. En som ägnat sitt liv åt havet är oceanografen Sylvia Earle som blivit en av de internationellt kända krafterna för att skydda och restaurera världens hav.
Oceanografi skiljer sig från marinbiologi eftersom det inte alltid innebär att man studerar det som lever i havet. En marinbiolog fokuserar på levande organismer i alla delar av havet och försöker förstå dynamiska interaktioner på olika skalor, från en specifik plats till globalt.
För att kunna förstå komplexiteten i havet kombinerar oceanografer och marinbiologer ofta flera ämnesområden som exempelvis biologi och kemi. Att väga in flera ämnesområden är särskilt viktigt idag för att skapa sig en helhetsbild som kan bidra till arbetet mot klimatförändringar, nedskräpning och andra faktorer som hotar haven och det marina livet.
Eftersom många platser i havet är relativt otillgängliga för forskare används idag tekniska mätinstrument som hjälpmedel för att studera dessa platser. De kan ligga kvar i havet och fortsätta mäta vattnets egenskaper dygnet runt. Det gör att man lättare kan få fler mätvärden än om man behövt ta sig ut till mätplatsen för varje mätning. Med fler mätvärden på fler platser blir det lättare för forskare att lista ut hur havet fungerar.
Mätstationerna till havs kallas ibland för havsobservatorier där relevant data samlas in till forskare. Det kan handla om temperatur, salthalt och syrehalt, vind och vågor. Stiftelsen Voice of the Ocean (VOTO) arbetar bland annat med att underlätta datainsamling för forskare. Teamet som arbetar med forskning och datainsamling på VOTO består av oceanografiska tekniker och forskare. De använder sig av så kallade gliders för att samla in data från fem platser längs med Sveriges kust och de går att följa i detalj via deras observationsportal.
TEXT: Lina Mattsson
Sälen beskylls ofta för att vara en huvudfaktor till minskande fiskbestånd i Östersjön. En ny rapport från Havs- och vattenmyndigheten (HaV) visar att så inte är fallet - Det är osannolikt att sälen är en drivande faktor till de minskade fiskbestånden vi ser, säger Norbert Häubner, som utrett frågan för HaV.
Alla delar av haven är under en trippel attack, enligt EU:s klimattjänst Copernicus stora årliga havsrapport. De här förändringarna påverkar oss alla – ekosystemen, samhället och ekonomin, säger oceanografen Karina von Schuckmann.
I juni 2025 dök korallrevforskarna Sylvia Jageroos och Didier Zoccola i korallreven vid Bikiniatollen för att observera korallrevens ekosystem, identifiera koraller och samla in prover. Nästan 80 år efter att amerikanska kärnvapenprov ödelade atollen är det ett överraskande motståndskraftigt och friskt ekosystem de hittar. Tillbaka i labbet ska de analysera fynden för att se om de har hittat korallarter som är ovanligt motståndskraftiga mot klimatförändringarnas effekter.
En av världens vanligaste organismer hotas av temperaturhöjningen i havet. Mängden av den mest förekommande typen av cyanobakterier (prochlorococcus) riskerar att halveras om inte klimatförändringarna bromsas.
I flera år har det larmats om att gäddorna minskar i Stockholms skärgård. Nu visar nytt provfiske ett tydligt trendbrott. Gäddan kan vara på väg tillbaka.
Redan de gamla grekerna högaktade den gulstrimmiga mullusen - eller kort och gott - mullen. I takt med stigande havstemperaturer har den sedan flera år tillbaka förekommit på svenska västkusten under hösten. Däremot har man aldrig registrerat lek och fortplantning i svenska vatten. Men mycket tyder på att mullen numera är att betrakta som en bofast och reproducerande art. Många grunda vikar längs med västkusten har formligen kryllat av dess yngel i sommar.
Den statliga utredningen ”En moderniserad fiskelagstiftning” som lämnades till regeringen under förra veckan innebär stora förändringar för sportfiskare i Sverige. Bland annat föreslår den obligatorisk fångstrapportering vid fiske i statligt förvaltade vatten. Göran Sundblad, forskare vid SLU, driver projektet Spöreg – en app där sportfiskare frivilligt kan rapportera in sina fångster för forskningens skull.
När forskare talar om ”Missing Data” handlar det om att i olika förklaringsmodeller ersätta uppskattade värden med riktiga, reella värden. Något som kan bli extra viktigt i när man ska förutspå hur klimatet blir i framtiden. För även om också de ungefärliga värdena ger en bra bild av framtida klimatförändringar, blir det mer robust ju mer pålitliga mätpunkterna är.
Varje år korsar en liten grupp tumlare ett smalt sund från Svarta havet till Azovska havet och återvänder sedan igen, i en naturlig migrationscykel.[1] Sedan förhistorisk tid har dessa svarta havet-tumlare varit isolerade och utvecklats separatfrån andra tumlare, vilket har gjort dem mindre men med en större nos. De är eleganta och söta, med ögon och munnar som alltid verkar le.
Under pågående Havs- och vattenkonferensen i Göteborg i våras, samlade Havs- och Vattenmyndigheten ihop nio andra svenska myndigheter för ett samtal om vad de alla kan göra för att vattnet runt Sverige ska bli bättre.
Säkerheten är tung när Östersjön får sin största vindkraftspark till havs, bara några sjömil bort från ryska Kaliningrad. – Vi måste vara redo, varnar regeringen i Polen.
Elina Thorsson jobbar på Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA, som Viltpatolog. - I mitt yrke så handlar det i första hand om sjukdomsövervakning hos vilda djur. Många gånger så vet vi ingenting om djuret, vi vet bara att det är hittat dött. Och vi ska ta reda på varför.
Långt ut på öarna i Stockholms skärgård samlar Elina Thorson och hennes team från SVA (Statens veterinärmedicinska Anstalt) in prover från döda sälkutar, för att ta reda på hur sälarna egentligen mår. Frågan är vilken betydelse klimatförändringarna och minskade isar har på deras mående. Bättre än förväntat - ska det visa sig.
Forskare har i en unikt stor studie kunnat visa hur och var havssköldpaddor, valar, albatrosser och andra marina djur färdas i haven och samlas längs kuster. Kunskapen ger viktigt underlag för beslut om vilka havsområden som i första hand bör skyddas.
Du ser det inte över vattenytan och det är ett stort problemen, för det som just nu sker under ytan kan mest liknas vid en pågående katastrof. Havet har fram tills nu varit vår stora räddning genom att absorbera nästan all överskottsenergi vi släppt ut. Men det finns en gräns också för havet och det verkar som att vi har överskridit den nu.
Både knaggrockan och den småfläckiga rödhajen tycks ha ökat utmed den svenska västkusten. Samtidigt vet man att bestånden fortfarande är låga utifrån ett historiskt perspektiv.
Eddy Setyawan, har en PhD i forskning om mantor och rockor. Han växte upp i en liten bergsby på Java. Idag är han en av världens ledande forskare på mantor, rockor och hajar. Han har publicerat en imponerande samling vetenskapliga arbeten, varit med och grundat en indonesisk NGO som arbetar för bevarandet av broskfiskar, och var den första att definitivt identifiera en uppväxtplats för mantor i Wayag, Raja Ampat – tillsammans med flera andra potentiella uppväxtplatser i Raja Ampat.
Allt det vi gör ute på internationellt vatten, det vi kallar öppet hav, riskerar att orsaka skador som inte går att reparera. Det skriver en rad ledande forskare i en nyligen publicerad artikel i tidskriften the Nature. Det är skador på den biologiska mångfalden, påverkan på klimatet och skapar enorma orättvisor i fördelningen av resurser, menar de. Det är dags, skriver de, att vi bestämmer oss för att rädda havet.
Få fiskarter är så intresseväckande som hajar och rockor. Dessa urgamla broskfiskar som existerat och utvecklats i jordens hav i nära 400 miljoner år. Och våra svenska broskfiskar verkar inte vara några undantag. Även de väcker uppmärksamhet och förundran.
Vi har bättre kartor över månen än över världshavens bottnar. Men ett delvis svensklett initiativ har nu fått in data som täcker en fjärdedel av djuphaven. Det finns mycket oupptäckt kvar där nere, berättar forskaren Martin Jakobsson. Det kommer ju överraskningar i form av väldigt stora vulkantoppar som sticker upp. Du kan absolut hitta något motsvarande Kebnekaise-massivet.
USA:s president Donald Trump har satt sågen i USA:s vädermyndighet NOAA. Kapningen drabbar både internationell klimatforskning och lokala prognoser, varnar experter och personal. - Det kommer att kosta oss många liv, säger en tidigare högt uppsatt chef till TT.
Valbajs gödslar havet och bidrar till att mildra klimatförändringarna genom att binda kol i havet, det har vi vetat sen länge. Men när de äter på en plats och sen kissar på helt andra platser kan det vara minst lika bra - för havet. Längs med enorma områden "strösslar" valarna gödsel över annars näringsfattiga områden.
I den här videon utforskar vi hur valar och delfiner kommunicerar. De använder ljud på fantastiska sätt - från kaskelotvalarnas kraftfulla klick som når över 230 decibel till flasknosdelfinernas unika, individuella visslingar. Även om många av dessa ljud används för ekolokalisering, vilket hjälper dem att navigera och jaga, tror vissa forskare att de också kan fungera som en form av komplext språk.
Kollektiv intelligens. Det låter kanske som något flummigt, kvasipsykologiskt Men faktum är att när vi under arbetet med dokumentären ”Havets intelligens” stötte på Iain Couzins forskning kring flockande insekter, djur och fiskar visste vi plötsligt att vi hade dokumentärens självklara grand finale.
