Nio svenska myndigheters åtagande för ett renare hav – vad hände?
Vad kan ni göra för att bidra till ett renare, friskare hav – det var frågan som Havs- och Vattenmyndigheten ställde till nio svenska myndighetschefer förra året. Nio chefer antog utmaningen och gjorde varsitt åtagande inför kommande år, nu har vi följt upp hur det gått.
Text: Lena Scherman
Under pågående Havs- och vattenkonferensen i Göteborg våren 2025 samlade Havs- och Vattenmyndigheten nio andra svenska myndigheter med kopplingar till havet till ett samtal om vad de alla kunden bidra med för att vattnet runt Sverige ska bli bättre.
Nio Generaldirektörer och chefer som avkrävdes löften inför det kommande året. Här kan du se deras svar (2025) i ett kort videoklipp med alla nio myndighetschefer.
Vad har hänt?
Naturvårdsverket avgav tre löften; 1. Arbeta med att ta fram Sveriges första naturrestaureringsplan. 2. Fokusera på utvärderingen av miljömålen och arbetet framåt med vad miljömålet ska vara på 2030-talet. 3. Invigningen av Nämndö Nationalpark.
Vad man gjort: Myndigheten har tagit fram ett förslag till svensk nationell restaureringsplan som redovisades till Regeringskansliet den 26 februari 2026 (beslut senast 1 september 2027.)
Arbetet med nästa fördjupande utvärdering av miljömålen ska överlämnas till regeringen i januari 2027.
Nämndö marina nationalpark invigdes 5 september 2025.
Statens Geotekniska Institut (SGI) skulle starta ett antal konkreta utvecklingsprojekt för att hitta metoder som kan minska spridningen av tennorganiska föreningar från båtuppställningar.
Vad man gjort: Under året har myndigheten samlat in data om utsläpp av tennorganiska föroreningar och andra miljögifter” (MAST) från grundvatten, damm, ytvatten, sediment, partiklar i ytvatten, slam från dagvattenbrunnar och uppsamlade partiklar från hårdgjorda uppställningsytor. Nu pågår utvärderingen av den insamlade datan, ett arbete som ska vara klart 2028.
Formas mål var att med hjälp av forskning, innovation och kunskap bidra till en mer hållbar framtid.
Vad man gjort: Under året har man finansierat forskning av en ny satsning man kallar ”Blå transformation” och finansierar åtta projekt, vilka de är kan man läsa om här: Åtta projekt ska bidra till bättre miljö i kust- och havsområden – Formas
Statens Veterinärmedicinska Anstalt (SVA) ville utveckla hälsoindikatorer för marina däggdjur, inom ramen för det arbete som genomförs inom Helcom.
Vad man gjort: SVA har under året haft en aktiv roll i Helcoms expertgrupp Marine Mammal Health Team. Och man harhaft ett internationellt samarbete för att utveckla reproduktionsindikatorer för tumlare i hela Östersjön. Sälar och tumlare fungerar som naturens egna miljölarm. De lever länge och befinner sig högt upp i näringskedjan och exponeras därför bland annat för gifter under en lång tid. Deras hälsa speglar hur havet mår.
Jordbruksverket ville verka för en resurseffektiv användning av stallgödsel. Ett arbete som under året skett i samarbete i Helcom. En första rapport ska komma 2028.
Sveriges Geologiska Undersökning (SGU) åtog sig att inför nästa SamHav (2027) stötta arbetet för att öka antalet skyddade marina områden i Bottniska viken.
Vad man gjort: Under 2025 genomförde SGU en maringeologisk kartläggning i Bottniska viken.
Under 2026 har man fortsatt kartlägga bland andra Ulvödjupet och Norrbottens län. Det finns planer på kartläggningar söderut i Östersjölänen, från Stockholm till Blekinge.
Naturhistoriska Riksmuséet ville trots en som man beskrev, rätt tuff ekonomi, behålla den kompetens man har för att kunna utföra sitt uppdrag av natur- och miljöbevakning, hålla relevanta vattenevent, utbildningar och visa relevanta Cosmonovafilmer.
Vad man gjort: Under 2026 har man anställt två personer som har tydlig koppling både till miljögifter och till marina däggdjur. Man har haft fortbildning för lärare om miljögifter i vatten, hållit ett antal föredrag om säl/tumlare, varit engagerade i världsvattendagen den 22 maj, och visat filmen ”Call of the Dolphins” på Cosmonova.
SMHI hade ett lite luddigt åtagande att tillsammans med de andra aktörerna ”tydliggöra SMHI:s roll och vårt eget bidrag till måluppfyllelsen”.
Vad man gjort: Under året har man varit ”involverade i ett flertal initiativ med andra aktörer där SMHIs roll tydliggörs i samråd med övriga. T.ex. en kunskapsplattform för ekosystembaserad havsförvaltning och ett regionalt åtgärdsprogram 8+fjordar för att bland annat mäta zooplankton.
Sjöfartsverket beskrev för ett år sedan hur de använder ett ekonomiskt styrinstrument för sjöfarten där de tar ut avgifter från företag som kommer till svenska hamnar och som kan få rabatt genom olika miljöincitament. Sjöfartsverket sa att man skulle ta det här ett steg längre.
Vad man gjort: Nu har man genomfört ett arbete med att ta fram förslag till en reviderad avgiftsmodell för farledsavgifter. Bland annat med syfte att skapa en tydligare, mer transparent och hållbar styrning mot förbättrad miljöprestanda.
