Christopher Andersen och hans dykkamrater i Strömstads sportdykarklubb har hittat stora mängder av den invasiva filtsjöpungen, även kallad ”havsspyan”, i delar av Kosterhavet där man bara för ett år sedan gjort inventeringar efter arten.
Den är uppkallad efter aposteln Petrus och bär ett falskt öga för att förvirra rovfiskar. I Medelhavet är den en uppskattad matfisk. Men nu har den kommit hit, till Sverige. På 20 meters djup i Gullmarsfjorden på den svenska västkusten har Deep Sea reporter mött en högst ordinär och spektakulär fisk: Sanktpersfisken.
En, för svenska vatten, helt ny art av virvelmask har hittats av dykare runtom på svenska västkusten. Den är stor och dansant och har sitt ursprungliga utbredningsområde vid sydligare breddgrader. Deep Sea reporter har mött den nya virvelmasken vid Flatholmen utanför Lysekil.
För första gången har en klängmanet hittats i Öresund. Maneten finns i olika varianter, varav vissa kan orsaka skador som kräver sjukhusvård. Det är absolut ett intressant fynd, det är ett spännande artkomplex, säger Doris Björling, doktorand på institutionen för marina vetenskaper vid Göteborgs universitet.
Den invasiva puckellaxen har återigen observerats i svenska vattendrag, senast i Ätran i Halland. Arten har stora lekvandringar och man vet ännu inte hur den påverkar ekosystemen. Därför ses den som ett möjligt hot mot den redan hårt pressade svenska atlantlaxen. Forskare och myndigheter vill stoppa spridningen innan det är för sent.
En liten aggressiv fisk sprider sig snabbt längs Östersjökusten. Överallt där den etablerar sig påverkas ekosystemet, visar en ny studie.
(TT) Hajar som äter invasiv fisk, gps-försedda mårdhundar och getter som lockar till sig en partner som sedan dödas. Alla är exempel på när djur används för att skydda natur eller andra djur. Men är det etiskt försvarbart? Nja, svarar en ny studie.
Den har svart tunga, en puckel på ryggen och försvarar sina parningsplatser in i döden – den ryska, invasiva puckellaxen har blivit ett jätteproblem i Norge och ökar även vid den svenska västkusten.
Sargassosnärja är en brunalg som hittades första gången 1985 i norra Bohuslän. Sedan dess har den snabbt blivit vanlig på den svenska västkusten. Under sommarmånaderna påminner den utseendemässigt, en hel del om den vanliga knöltången.
På engelska kallas arten för ”clinging jellyfish” (klängmanet) och på svenska heter den klängmedusa.
Stillahavsostronet är större än vår inhemska variant och dess kanter är så vassa att sjukvården på västkusten gått ut med varningar till badande turister. Den är främmande men ännu inte invasiv.
Efter att skarvarna tagit över en ö i Stockholms skärgård kan det se rätt hemskt ut. Växtligheten dör och marken täcks av grå spillning. Det ser illa ut och det luktar illa. Dessutom menar både yrkesfiskare och sportfiskare att fågeln äter för mycket fisk.
Den lilla men spektakulärt vackra kammaneten Mnemiopsis leydyi, kan föröka sig med en oroväckande hastighet, tål vatten som både är varmt och kallt och till och med olika salthalt. Och när den sprider sig till områden där den inte finns naturligt kan den orsaka förödande skador. Som i Svarta havet på 1980-talet.
Det troligaste är att den vackra drakfisken spreds till havet utanför Floridas kust när ett akvarium krossades under orkanen Andrews härjningar för trettio år sedan, skriver den amerikanska havsmyndigheten NOAA. Nu är drakfisken helt dominerande längs USA:s kuster och konkurrerar ut andra arter i ekosystemet. Och kanske var det just så som drakfisken spreds, men […]
Den invasiva fiskarten svartmunnad smörbult finns redan längs Östersjökusten. Men nu har fiskarten tagit sig långt upp i Bottenhavet, skriver Örnsköldsviks Allehanda
Den svartmunnade smörbulten upptäcktes första gången i svenska vatten år 2008. Idag är den vanligt förekommande i flera områden och allt tyder på att den är här för att stanna. Men vad är det som gör fisken så framgångsrik? Och vad får den för effekter på havets ekosystem?
