Vår planet är beroende av haven som klimatreglerare. Samtidigt syns effekterna av våra utsläpp tydligast i haven. Idag är övergödning, klimatförändringar, havsförsurning och invasiva arter några av de utmaningar haven står inför. Havet – En nyckelspelare för klimatet
Haven är redan idag starkt påverkat av mänsklig aktivitet, vilket gör dem känsliga inför ytterligare påverkan från klimatförändringar. Arters livsmiljöer riskerar att försvinna, flytta eller krympa, samtidigt som andra får tillgång till nya utbredningsområden. Detta kan göra att den biologiska mångfalden minskar, vilket även kan förvärra havens motståndskraft mot exempelvis klimatförändringar. Dessutom blir klimatkrisen svårare att hantera om man bortser från förlusten av biologisk mångfald.
Mer än 90 procent av överskottsvärmen och mellan 20 och 30 procent av koldioxidutsläppen har tagits upp av haven, enligt den Internationella klimatpanelen (IPCC). Koldioxid tas upp i haven genom att gasen löses i vatten varpå växtplankton i ytvattnet tar upp den och binder den i organiskt material genom fotosyntes. Växtplankton äts sedan upp av djurplankton som tillsammans med andra organismer faller ned mot havets botten, som så kallad marin snö, när de dör. Det gör att stora mängder kol från de övre lagren i havet når ner till de djupare lagren och används av organismer där. Transporten av kol till botten gör dessutom att det blir kvar i haven mycket längre än om det skulle bli kvar i ytskiktet och riskera att läcka koldioxid tillbaka till atmosfären.
En effekt av ökade växthusgaser är att haven blir varmare. När haven blir varmare påverkas hela ekosystemet. Fiskars storlek kan förändras, algblomningar och döda bottnar ökar och många arter som ålgräs, vikaresäl och musslor har svårt att överleva. Det blir dessutom svårare för haven att ta upp koldioxid när vattnet blir varmare, vilket kan förvärra klimatförändringarna ytterligare.
Uppvärmningen av haven är nu den snabbaste på åtminstone 11 000 år. Även om den går att sakta ner med hjälp av kraftfulla åtgärder, kommer den lagrade värmeenergin vi hittills bidragit till att fortsätta att värma upp vår planet under hundra- eller till och med tusentals år.
Haven har en stor roll i klimatet på jorden. Tack vare Golfströmmen har vi i Norden exempelvis ett relativt milt klimat i förhållande till det nordliga läget. Uppvärmningen av havsvattnet leder till stora förändringar i havens cirkulation och att havsnivån stiger eftersom havens isar smälter. Minskningen av is är tydligare på norra halvklotet än i Antarktis och forskning pekar på att isen kommer fortsätta smälta i åtminstone 100 år, oavsett vilka åtgärder som sätts in. Men effekterna blir värre ju mer växthusgaser som vi släpper ut. Många forskare är oroliga för hur jorden kommer att påverkas när den arktiska isen försvinner, eftersom den påverkar klimatet genom att reflektera bort solstrålning.
Klimatförändringarna kommer påverka salthalten i haven. I områden nära ekvatorn kommer avdunstningen öka, och därmed även salthalten. I områden närmare polerna, så som svenska hav, kommer salthalten i stället sjunka när nederbörd och tillströmning av sötvatten ökar och isar kring polerna smälter.
Förändringar i salthalt och temperatur kan bland annat leda till ökad brist på syre. Detta eftersom skiktningen av havsvatten i djupled blir tydligare vilket förhindrar omblandning och transport av syrerikt vatten till botten. Salthalt och temperatur styr dessutom till stor del den geografiska utbredningen av arter, vilket gör att klimatförändringarna kan få stora konsekvenser för den biologiska mångfalden.
Havens upptag av koldioxid har nästan fördubblats sedan 1980-talet, men det har medfört vissa kostnader. När koldioxid blandas i vattnet förändras havets kemi. En högre halt koldioxid i havet ökar surhetsgraden, ett fenomen som kallas havsförsurning. Ett fenomen som ibland kallas för ”uppvärmningens onda tvilling”. Likt effekterna av klimatförändringarna, kan havsförsurning leda till utrotning av arter eller förskjutningar i ekosystem. Studier visar att nyckelarter så som ormstjärnor i Gullmarsfjorden inte skulle klara försurningen som förväntas inom några decennier. Eftersom många arter är beroende av dem så kan det få stora konsekvenser för hela ekosystemet.
Havsförsurning påverkar en rad biologiska processer så som fotosyntes och förkalkning. Många djur och växter i haven blir drabbade av att havsförsurningen gör kalken mer otillgänglig eftersom de bildar skal och skelett av kalk. Koraller påverkas av både kalkbrist och ökande temperatur. Korallrev tillhör ett av de ekosystem med högst biologisk mångfald i världen, men som också drabbas mest av klimatförändringar eftersom det leder till så kallad korallblekning. Även ögonkorallen som finns vid Kosterhavets nationalpark påverkas av ökade temperatur och surhetsgrad.
Idag är flera havsområden som Svarta havet och Östersjön övergödda. Det beror på ökad näringstillförsel som leder till att snabbväxande växtplankton, cyanobakterier och filamentösa alger ökar. Detta gör det svårt för andra arter att klara sig eftersom mycket av solljuset blockeras. När algerna sjunker till botten så använder bakterierna upp syret för att bryta ned det organiska materialet. Det gör att bland annat Östersjön är drabbat av stora döda zoner där endast bakterier och några få andra mikroorganismer kan leva i den syrefattiga miljön. Övergödningen leder därför till bland annat igenvuxna vikar, försämrad vattenkvalitet och minskad biologisk mångfald.
En del av näringstillförseln sker naturligt, men det är till största del mänskliga aktiviteter som tillför extra näringsämnen i form av kväve och fosfor. Jordbruk, avlopp, industrier, skogsbruk, vägtrafik och sjöfart bidrar alla till övergödning.
Eftersom övergödningen i Östersjön pågått så länge så finns det gamla synder i form av näringsämnen bundna i sediment. Internbelastning är en process då denna näring frigörs. Detta sker framför allt när det finns begränsat med syre på botten. Övergödningen skapar alltså en negativ spiral där systemet till slut göder sig själv.
Trots att övergödningstillståndet fortfarande är dåligt i de flesta delarna av Östersjön kan man se förbättring i Östra finska viken, Kattegatt och Bälten. Enligt Helsingforskonventionen, HELCOM, har tillförseln av kväve minskat med 19 procent och fosfor med 24 procent sedan mitten av 1990-talet. För att minska effekten av övergödning ytterligare bör man kontrollera de huvudsakliga källorna: jordbruket och avloppsvattnet.
Många miljögifter har minskat kraftigt sedan 1970-talet. Ändå behöver samhällets stora kemikalieanvändning minskas ytterligare. Och historien talar sitt tydliga språk: åtgärder gör skillnad.
Nästan alla giftiga ämnen som släpps ut i naturen räknas som miljögifter. Vissa av dessa kan skada djur- och växtliv redan vid låga halter om de finns där en längre tid. Miljögifter bryts ofta ned långsamt vilket innebär att deras effekter kan bli både långvariga och spridas till stora områden. Några vanliga miljögifter är kvicksilver, bly, kadmium, tributyltenn (TBT), DDT, PCB och dioxiner.
De flesta organiska miljögifter är fettlösliga och lagras därmed i fettvävnaden hos olika organismer. Gifterna ackumuleras i högre grad ju längre upp i näringskedjan man kommer. Därför har rovdjur, så kallade toppredatorer ofta blivit mer drabbade av miljögifter än bytesdjur. När vi människor äter fisk som lagrat miljögifter får vi därför i oss dessa. Detta har gjort att det finns särskilda kostrekommendationer för gravida, barn och unga när det kommer till fet fisk.
Havsörn och säl drabbades hårt av miljögifter under 1960- och 70-talet eftersom de är långlivade djur högt upp i näringskedjan. Den svenska havsörnen var nära utrotning eftersom ungarna inte överlevde. Sälarna i Östersjön hade svårt att få ungar och i kombination med jakt ledde miljögifterna till att det bara fanns några tusental sälar kvar. Efter att åtgärder sattes in för att minska halten miljögifter, ökade havsörnen och sälen i Sverige.
Men trots att PCB idag är förbjudet och många åtgärder har minskat spridningen av miljögifter är halterna fortfarande relativt höga. Vissa dioxiner anses vara några av de farligaste miljögifterna eftersom de kan påverka utvecklingen av vår hjärna, immunförsvaret, nervsystemet och möjligheten att få barn. Det beror både på att de är långlivade och att det finns utsläppskällor kvar som Östersjöländerna ännu inte åtgärdat. Dessutom kommer människan ständigt på nya kemikalier som riskerar att nå haven.
En vanlig förorening i haven idag är plast. I våra hav flyter det mer än runt 150 miljoner ton plast och det ökar med 5 till 13 miljoner ton varje år. Beräkningar visar att 80–85 procent av det marina skräpet i EU består av plast. Av detta är 50 procent produkter för engångsbruk och 27 procent fiskerelaterade föremål. Förlorade fiskeredskap så som nät av nylon flyter ofta runt som dödsfällor för djur, så kallade spökgarn. Valar, sälar, sjöfåglar och andra djur kan fastna i dessa och dö.
För att försöka minska problemen med plastavfall i haven har EU sedan 2021 infört ett direktiv mot engångsplast som bland annat gör att man inte längre säljer plastsugrör. Eftersom det tar flera hundra år för plasten att brytas ned i havet sönderdelas det i stället långsamt till mindre delar och blir till slut så kallad mikroplast. Mikroplaster spolas även ut i haven från reningsverk. De kommer ofta från tyger gjorda av syntetmaterial och tillsatser i hygienprodukter och smink. Ungefär 10–30 procent av plastartiklarna lyckas reningsverken inte fånga upp och de hamnar därmed i haven. Om djur äter mikroplast kan de skadas eller förgiftas. När de äter plast uppstår dessutom en falsk mättnad, vilket kan leda till undernäring. I vatten fungerar plastartiklarna som magneter för bakterier och miljögifter vilket gör att djur som äter dem får i sig detta.
Trots att man inte kunnat hitta några större risker för miljö och hälsa med nuvarande koncentrationer av plaster är kunskapsluckorna stora. Detta gör att man i nuläget inte kan uttala sig med säkerhet om riskerna med mikroplast.
TEXT: Lina Mattsson
Havsisen på Arktis kommer att smälta betydligt snabbare än man trott, eftersom dagens klimatmodeller underskattar takten. Det visar ny forskning.
Istäcket på Antarktis är mindre än det har uppmätts vara någon gång tidigare.
Regeringen ger grönt ljus för Vattenfall att anlägga kablar på havsbotten för den stora vindkraftsparken Kriegers flak.
Den lilla men spektakulärt vackra kammaneten Mnemiopsis leydyi, kan föröka sig med en oroväckande hastighet, tål vatten som både är varmt och kallt och till och med olika salthalt. Och när den sprider sig till områden där den inte finns naturligt kan den orsaka förödande skador. Som i Svarta havet på 1980-talet.
En kaskelot som under helgen spolades i land på Hawaii dog troligtvis delvis på grund av att den ätit stora mängder fiskenät, plastpåsar och annat skräp i havet, enligt forskare.
Det troligaste är att den vackra drakfisken spreds till havet utanför Floridas kust när ett akvarium krossades under orkanen Andrews härjningar för trettio år sedan, skriver den amerikanska havsmyndigheten NOAA. Nu är drakfisken helt dominerande längs USA:s kuster och konkurrerar ut andra arter i ekosystemet. Och kanske var det just så som drakfisken spreds, men […]
Ett internationellt team av forskare har mätt temperatur och salthalt i havet, och mätningarna visar att haven fortsätter att slå rekord – år efter år. Och förra året var det absolut varmaste hittills. Och det får konsekvenser för oss på land.
Korallreven i världen är illa ute. När haven blir varmare stressas korallerna som till slut dör. Korallforskaren Tessa Hempson kallar korallerna för ”kanariefågeln i gruvan”. Den lilla fågeln som förr i tiden placerades långt nere i gruvschakten, för när den dog visste man att syret i gruvan snart tog slut. En visselblåsare som drabbas långt innan vi människor drabbas.
De lugna turkosfärgade vattnen som kantar Thailands kust må se idylliska ut. Men under ytan lurar en förrädisk sjukdom som sprider sig alltmer och tar död på de livsviktiga korallreven.
Galapagos marinreservat ger skydd för att stänga på 200 tusen kvadratkilometer av vårt hav. Det ligger 900 kilometer från fastlandet och är inte på några trafikerade farleder eller industrifiskevatten ännu, forskare, Jen Jones hittar mikroplast i vattnet i hela reservatet.
Friska livsmiljöer med en mångfald av arter är viktigt inte minst för att vi ska klara ett snabbt förändrat klimat. Vi har varit på finska sidan av Östersjön och pratat med en av världens ledande havsforskare; Alf Norkko.
Utsläpp från kopparbaserade båtbottenfärger är ett välkänt miljöproblem – ändå används det i hög grad av båtägare. Men en ny studie visar att giftfri silikonbaserad bottenfärg var bättre på att hålla påväxt borta.
Havsområden och kusterna i stora delar av världen är idag ekologisk obalans. Överfiske har oftast dragits fram som dominerande problem. Men även försurning , övergödning, miljöplaster, föroreningar och klimatändringar är viktiga faktorer. Konsekvenserna är redan stora - inte minst för människan och vår ekonomi.
I dagsläget hotas en miljon växt- och djurarter av utrotning de kommande decennierna. Inför FN-toppmötet om biologisk mångfald saknas inte verktyg för att bevara ett fungerande ekosystem – men som det ser ut nu går världen åt fel håll.
Tullstorpsån i södra Skåne är idag en å som ser ut som en å och beter sig som en å och som både landskapet och havet har nytta av – men den är precis ”återfödd” efter att länge ha varit ett dike. Den stora utdikningen av Sverige skedde på 1800-talet och har bland annat lett till att Östersjön blivit övergödd.
Kraftigt stärkt skydd för hajarna, samt sköldpaddor, ödlor och grodor. Men nobben för åtgärder mot handel med flodhästar. Det är några av resultaten från globala förhandlingar om handel med hotade arter.
I det marina naturreservatet Garajau utanför Madeiras kust simmar Elvis. Han är runt 40 år, väger 70 kilo och är en av sju kvarvarande fiskar av arten grouper i just detta område. Det är minst sagt en fisk med attityd.
Paradisstränder med vajande palmer och färgglada fiskar. Men också bortspolade byar, blekta koraller och ständig oro för nästa larm.I klimatförändringarnas frontlinje kämpar Stillahavsöarna för sin framtid.Världens vackraste platser kan försvinna, varnar Mona Ainu'u från Niue.
Östersjön håller på att bli ett varmvattensbad. Det påverkar fiskarna mer än vi kanske förstår. Det är en långsam process som det kan vara svårt att få syn på. Men det finns en plats där forskarna under en relativt kort period har kunnat se just det – vd som händer med fisken när havet blir varmare. Alldeles intill Forsmarks kärnkraftverk i norra Uppland.
Följ med när filmarna Johan Candert och Simon Stanford ger sig ut på sin första trevande resa långt ut på havsisen. Där ska de försöka filma ”Sälens hemliga liv”, men det var inte så lätt som de först trodde
Den invasiva fiskarten svartmunnad smörbult finns redan längs Östersjökusten. Men nu har fiskarten tagit sig långt upp i Bottenhavet, skriver Örnsköldsviks Allehanda
Följ med när filmarna Johan Candert och Simon Stanford ger sig ut på sin första trevande resa långt ut på havsisen. Där ska de försöka filma ”Sälens hemliga liv”, men det var inte så lätt som de först trodde
Blåvalar får i sig upp till 10 miljoner mikroplastbitar per dag, enligt uppskattningar i en studie. Det tyder på att föroreningen utgör en större fara för världens största djur än man tidigare trott
Den grunda saltvattenslagunen Mar Menor på den spanska östkusten får ett juridiskt skydd, som vore den en människa. Den får, precis som en mänsklig varelse, rätt att finnas till, utvecklas och bevaras – enligt lag. Mar Menor är det första naturområdet i Europa som får ett sådant skydd
