Mer än 70 procent av jordens yta täcks av vatten och jorden kallas ibland för ”den blå planeten”. De flesta ursprungliga livsformerna utvecklades i havet, och än idag har den marina miljön en formrikedom som inte finns i något annat ekosystem. Vi människor är i allra högsta grad beroende av havet.
Uttrycket ”De sju haven” användes förr i tiden av sjömän som seglat över världens alla hav. Dessa omfattar Norra Stilla havet, Södra Stilla havet, Norra Atlanten, Södra Atlanten, Norra ishavet (Arktiska oceanen), Södra ishavet (Antarktiska oceanen) och Indiska oceanen. Världshavet, även kallat oceanerna, definieras som det sammanhängande vattenområde som omger jordens kontinenter. Världshaven delas in i tre oceaner: Stilla havet, Atlanten och Indiska oceanen varav Stilla havet är störst och täcker över 30 procent av jordens yta. Ibland räknas även Antarktiska oceanen som en egen ocean. Till de tre oceanerna hör avgränsade bihav. Ett bihav eller innanhav är en avgränsad del av en ocean. Nordsjön, Norra ishavet och Medelhavet är exempel på bihav till Atlanten.
Flera av världens hav är relativt varma, men världshavens medeltemperatur är ändå bara runt 3,5 grader Celsius. Detta beror på att de stora djupvattenbassängerna består av kallt polarvatten.
En stor andel av områdena ute till havs tillhör inte något enskilt land och brukar kallas ”high seas” eller djuphav. Dessa områden utgör totalt nästan hälften av jordens yta, två tredjedelar av världshavens yta och 95 procent av världshavens volym. Djuphav omfattas inte av nationella lagar och tillhör därför i praktiken alla. FN har länge förhandlat om hur dessa områden ska skötas. Efter mer än tio år av intensiva förhandlingar antog FN under 2023 ett nytt bindande fördrag för hållbar användning av biologisk mångfald i havsområden utan nationell jurisdiktion. Det är ett steg i att uppfylla de globala åtagandena i det internationella avtalet om biologisk mångfald från 2022 där målet är att skydda minst 30 procent av havet till 2030.
Trots att havet är en plats där olika organismer frodas så finns det många extrema miljöer i havet. Allt från temperaturer under fryspunkten till nära kokpunkten i heta undervattenskällor. Där havet övergår i land är vågorna kraftfulla, UV-strålningen hög och det är hem till en stor biologisk mångfald. Vissa organismer nyttjar ett stort spektrum av livsmiljöer medan andra specialiserar sig på någon enstaka typ av miljö.
Djuphaven är en ogästvänlig miljö för oss människor. Vid 30 meters djup är det mesta ljuset borta, vid 70 till 80 meter försvinner det mesta av syret och på botten är trycket högt. Därför har så lite av djuphaven utforskats. Det är faktiskt knappt fem procent av havens djup som utforskats av människan. Forskare vet också mindre än de skulle vilja om organismerna som klarar av att leva i djuphaven. De går dessutom inte att ta upp och studera i akvarium eller laboratorium. Då skulle de dö, eftersom de är anpassade att klara av det höga trycket nere i havsdjupen.
För att leva i havens djup, dit ljuset inte når, måste djuren anpassa sig efter livet i mörkret. Många har stora munnar, lysorgan eller stora och extra ljuskänsliga ögon. Det finns även en mångfald av mikroorganismer som lever i den utmanande miljön. Att liv kan existera under så extrema förhållanden utan syre eller solljus har fått forskare att tänka att det eventuellt kan finnas liv på andra planeter som vi hittills trott varit livlösa.
Trots att man fortfarande vet väldigt lite om djupens organismer, vet man att överfiske och bottentrålning också kan drabba djuphavsdjuren. Många organismer är fortfarande oupptäckta och riskerar därmed att försvinna om fisket fortsätter som det gjort hittills.
Marianergraven i Stilla havet är världens djupaste plats i havet. Det maximala djupet är Challengerdjupet som ligger cirka elva kilometer under havsytan. Samtidigt är medeldjupet i världshaven ungefär 3700 meter. Djupaste platsen i Sverige ligger i Bratten i Skagerrakk och är 560 meter. Östersjöns djupaste punkt, Landsortsdjupet på 459 meter, ligger väster om Gotland.
Världens oceaner och innanhav är en stor tillgång för oss människor. Havet förser oss med mängder av tjänster. För att påminna om havens betydelse och vikten att skydda dem har 8 juni utsetts till Världshavsdagen av FN. Men det finns fler påminnelser om hur viktigt havet är i vår vardag.
Världshaven ger oss mycket mer än mat. De producerar mer än hälften av allt syre i atmosfären genom fotosyntes, tar upp växthusgas och bidrar till turism. Några välbesökta turistmål till havs är Gotland, Kosteröarna och andra skärgårdsområden.
Hundratals miljoner människor är dessutom beroende av fisk och andra resurser från havet. Mer än 38 miljoner människor är anställda inom fiskeindustrin världen över. Haven används också till stor del som transportleder.
Kustekosystem som korallrev, sjögräsängar och mangroveskogar är dessutom livsviktiga platser för yngel. De är också betydelsefulla för människor som bor vid kusten eftersom de fungerar som en skyddszon mot översvämningar, stormar och kan agera vågbrytare och ge skydd för erosion.
TEXT: Lina Mattsson
EU-kommissionen lägger fram en havspakt som ska följas av en havsakt år 2027, för att ge bättre förutsättningar för haven och de som lever i dess närhet.
Med ännu en i raden av exekutiva ordrar öppnade Trump nyligen upp för djuphavsbrytning av mineraler både i havet utanför Kalifornien och på internationellt vatten – och det är kontroversiellt.
Storbritannien inför nya sanktioner mot Rysslands så kallade skuggflotta som transporterar olja på Östersjön, enligt brittiska regeringen.
Det öronbedövande sorlet av mingel med gratis vin på en dokumentärfilmfestival tvingar mig längst bort i det lugnaste hörnet av salen. Som ensam åskådare till den stojiga hopen blir jag plötsligt tilltalad av en ovanligt prydlig ung man. Han räcker fram en hand.
En kolossbläckfisk har första gången fångats på bild i havets djup av ett internationellt forskarlag.
År 2015 fiskade en ökänt kriminell flotta med fler än 70 bottentrålare från Thailand i Saya De Malha Bank, en nedsänkt platå stor som Schweiz som ligger i Indiska oceanen mellan Mauritius och Seychellerna. Trålarna drog sina nät över havsbottnen och plockade upp olika typer av matfisk, som lizard fish, rund skrubbskädda men också hajar. Fångsten förädlades till proteinrikt fiskmjöl som sedan används som foder till kycklingar, grisar och i fiskodlingar.
I februari sjönk en av laxkassarna utanför den lilla orten Storvik i Norge och 27 000 odlade laxar rymde. Den norska kustbevakningen tillsammans med ett antal dykcentra i närheten ryckte genast ut för att få tag i de förrymda laxarna. Företaget, Mowi, erbjöd dessutom en belöning till fiskare i närheten på 500 norksa kronor per fångad lax.
Under det senaste decenniet har gruvindustrin hävdat att havsbotten är viktig för de ädelmetaller som behövs bland annat i batterierna till mobiltelefoner och bärbara datorer. När företagen letat efter var de bästa havsområdena för att hitta de värdefulla sulfiderna och nodulerna, de som har kallats ”havets tryffel”, har vattnet nära Saya de Malha Bank framstått som ett attraktivt mål.
Den brittiska militären har hittat sensorer utanför Storbritanniens kust som tros vara ryska försök att spionera på landets kärnvapenbestyckade ubåtar, rapporterar The Sunday Times.
De stora haven är vidsträckta och ibland brutala. Men de är också en plats för ambitioner, förnyelse och en flykt från regler. Genom att skapa sina egna självständiga mikronationer på internationellt vatten, har haven länge varit en magnet för libertarianer som hoppas kunna fly från regeringar, skatter och andra människor.
Norges export av fisk och skaldjur till USA ökade med 56 procent under årets första kvartal, inför president Donald Trumps beslut om tullar.
I november 2022 dök ett antal forskare i full dykutrustning över sidan på ett 440 fot långt forskningsfartyg. Fartyget låg intill Saya de Mahla Bank, en vidsträckt sjögräsäng i Indiska oceanen mellan Mauritius och Seychellerna, mer än 200 mil från land. Forskarnas mål den dagen var att filma hajar.
En ny lag inom biologisk mångfald. Det är ett av förslagen från utredaren om vad som behövs för att Sverige ska kunna ansluta sig till det globala avtalet som ska skydda världshavet.
Saya de Malha Bank ligger i Indiska oceanen mellan Mauritius och Seychellerna, mer än 30 mil från land. Det sträcker sig över ett område lika stort som Schweiz och är en av världens största sjögräsängar, vilket gör den till planetens viktigaste kolsänka.
Det kanske är den viktigaste platsen på jorden, men det är en plats nästan ingen någonsin har hört talas om - Saya de Malha Bank. Den har kallats för världens största osynliga ö och ligger långt ut i Indiska oceanen mellan Mauritius och Seychellerna, mer än 30 mil från land.
USA:s kustbevakning deltar i en maritim övning med flera Natoländer i Nordnorge i april.
Verbal och fysisk misshandel – och ibland så mycket som ett årtionde utan att få gå i land. I strid med FN:s sanktioner utstår nordkoreaner tvångsarbete och grova kränkningar ombord kinesiska fartyg, enligt en rapport.
Den afrikanska pingvinen är på gränsen till utrotning på grund av svält. Kommersiellt fiske har minskat fiskbestånden runt de enda kvarvarande kolonierna så drastiskt att fåglarna inte kan hitta tillräckligt med fisk under häckningssäsongen. Den sydafrikanska organisationen SANCCOB (Southern African Foundation for the Conservation of Coastal Birds) stämmer nu den sydafrikanska regeringen i ett försök att tvinga dem att utöka de fiskefria zoner runt kolonierna i en sista ansträngning för att rädda arten.
Den skräckinjagande vithajen är ett topprovdjur i haven. Men en ny australisk studie visar att den själv i bland blir jagad.
Den norska staten har delat ut 53 nya licenser för utvinning av olja och gas på den norska kontinentalsockeln i Nordsjön, Norska havet och Barents hav.
Den brittiskledda snabbinsatsstyrkan JEF, där Sverige ingår, tar AI till hjälp för att skydda kablar och övervaka den ryska skuggflottan i Östersjön.
Under det senaste året har fiskekvoten för sill i centrala Östersjön dubblerats, temperaturer har ökat och syrenivåer sjunkit ytterligare i havet. Men trots dystra besked gjordes det även genombrott under året. Här är fem framsteg för havet som du kan ha missat under 2024.
Späckhuggare i Nordamerika balanserar återigen döda fiskar på huvudet. Den bisarra trenden förbryllar forskarna, skriver Live Science.
Dokumentärfilmaren Johan Candert är på Bikiniatollen och dyker ner i ett märkligt hav. För 80 år sedan sprängde USA 23 atombomber här och pulveriserade livet. Men det Johan ser är ett hav som håller på att återhämta sig. Livet är på väg tillbaka.
