Mer än 70 procent av jordens yta täcks av vatten och jorden kallas ibland för ”den blå planeten”. De flesta ursprungliga livsformerna utvecklades i havet, och än idag har den marina miljön en formrikedom som inte finns i något annat ekosystem. Vi människor är i allra högsta grad beroende av havet.
Uttrycket ”De sju haven” användes förr i tiden av sjömän som seglat över världens alla hav. Dessa omfattar Norra Stilla havet, Södra Stilla havet, Norra Atlanten, Södra Atlanten, Norra ishavet (Arktiska oceanen), Södra ishavet (Antarktiska oceanen) och Indiska oceanen. Världshavet, även kallat oceanerna, definieras som det sammanhängande vattenområde som omger jordens kontinenter. Världshaven delas in i tre oceaner: Stilla havet, Atlanten och Indiska oceanen varav Stilla havet är störst och täcker över 30 procent av jordens yta. Ibland räknas även Antarktiska oceanen som en egen ocean. Till de tre oceanerna hör avgränsade bihav. Ett bihav eller innanhav är en avgränsad del av en ocean. Nordsjön, Norra ishavet och Medelhavet är exempel på bihav till Atlanten.
Flera av världens hav är relativt varma, men världshavens medeltemperatur är ändå bara runt 3,5 grader Celsius. Detta beror på att de stora djupvattenbassängerna består av kallt polarvatten.
En stor andel av områdena ute till havs tillhör inte något enskilt land och brukar kallas ”high seas” eller djuphav. Dessa områden utgör totalt nästan hälften av jordens yta, två tredjedelar av världshavens yta och 95 procent av världshavens volym. Djuphav omfattas inte av nationella lagar och tillhör därför i praktiken alla. FN har länge förhandlat om hur dessa områden ska skötas. Efter mer än tio år av intensiva förhandlingar antog FN under 2023 ett nytt bindande fördrag för hållbar användning av biologisk mångfald i havsområden utan nationell jurisdiktion. Det är ett steg i att uppfylla de globala åtagandena i det internationella avtalet om biologisk mångfald från 2022 där målet är att skydda minst 30 procent av havet till 2030.
Trots att havet är en plats där olika organismer frodas så finns det många extrema miljöer i havet. Allt från temperaturer under fryspunkten till nära kokpunkten i heta undervattenskällor. Där havet övergår i land är vågorna kraftfulla, UV-strålningen hög och det är hem till en stor biologisk mångfald. Vissa organismer nyttjar ett stort spektrum av livsmiljöer medan andra specialiserar sig på någon enstaka typ av miljö.
Djuphaven är en ogästvänlig miljö för oss människor. Vid 30 meters djup är det mesta ljuset borta, vid 70 till 80 meter försvinner det mesta av syret och på botten är trycket högt. Därför har så lite av djuphaven utforskats. Det är faktiskt knappt fem procent av havens djup som utforskats av människan. Forskare vet också mindre än de skulle vilja om organismerna som klarar av att leva i djuphaven. De går dessutom inte att ta upp och studera i akvarium eller laboratorium. Då skulle de dö, eftersom de är anpassade att klara av det höga trycket nere i havsdjupen.
För att leva i havens djup, dit ljuset inte når, måste djuren anpassa sig efter livet i mörkret. Många har stora munnar, lysorgan eller stora och extra ljuskänsliga ögon. Det finns även en mångfald av mikroorganismer som lever i den utmanande miljön. Att liv kan existera under så extrema förhållanden utan syre eller solljus har fått forskare att tänka att det eventuellt kan finnas liv på andra planeter som vi hittills trott varit livlösa.
Trots att man fortfarande vet väldigt lite om djupens organismer, vet man att överfiske och bottentrålning också kan drabba djuphavsdjuren. Många organismer är fortfarande oupptäckta och riskerar därmed att försvinna om fisket fortsätter som det gjort hittills.
Marianergraven i Stilla havet är världens djupaste plats i havet. Det maximala djupet är Challengerdjupet som ligger cirka elva kilometer under havsytan. Samtidigt är medeldjupet i världshaven ungefär 3700 meter. Djupaste platsen i Sverige ligger i Bratten i Skagerrakk och är 560 meter. Östersjöns djupaste punkt, Landsortsdjupet på 459 meter, ligger väster om Gotland.
Världens oceaner och innanhav är en stor tillgång för oss människor. Havet förser oss med mängder av tjänster. För att påminna om havens betydelse och vikten att skydda dem har 8 juni utsetts till Världshavsdagen av FN. Men det finns fler påminnelser om hur viktigt havet är i vår vardag.
Världshaven ger oss mycket mer än mat. De producerar mer än hälften av allt syre i atmosfären genom fotosyntes, tar upp växthusgas och bidrar till turism. Några välbesökta turistmål till havs är Gotland, Kosteröarna och andra skärgårdsområden.
Hundratals miljoner människor är dessutom beroende av fisk och andra resurser från havet. Mer än 38 miljoner människor är anställda inom fiskeindustrin världen över. Haven används också till stor del som transportleder.
Kustekosystem som korallrev, sjögräsängar och mangroveskogar är dessutom livsviktiga platser för yngel. De är också betydelsefulla för människor som bor vid kusten eftersom de fungerar som en skyddszon mot översvämningar, stormar och kan agera vågbrytare och ge skydd för erosion.
TEXT: Lina Mattsson
Exakt allt pekar åt fel håll. Aldrig tidigare har Jordens klimat varit så ur balans, varnar meteorologiska världsorganisationen WMO.
Varje år görs en klimatbarometer på uppdrag av WWF som presenterar olika samhällsgruppers ställning i särskilda valfrågor. Samtidigt pågår en studie i Lund och Örebro där preliminära siffror visar att unga lagt klimatfrågan bakom sig. Deep Sea Reporter pratade med unga vuxna i Stockholm om deras tankar kring hav och klimat.
I årtionden bredde havsisen runt Antarktis ut sig varje vinter för att 2015 snabbt minska. Nu avslöjar en studie vad som orsakat den drastiska förändringen. Sjöelefanter har hjälpt till med mätningarna.
När haven värms upp blir det svårare för fiskar i mangroveskogarna att andas. Det visar en unik ny studie från forskare vid Göteborgs universitet. - I vissa system kommer förhållandena bli så extrema att bara de mest anpassade arterna klarar sig, säger studiens huvudförfattare, marinkemisten Gloria Reithmaier.
Den hittills äldsta inspelningen av valsång har hittats. Det kan öppna nya dörrar i forskningen om valarnas förändrade beteenden, rapporterar The Guardian.
Det kan ta lång tid innan de två fartygen, som misstänks ingå i den ryska skuggflottan, kan lämna svenskt vatten. Sannolikt kommer det inte att gå fort, säger Mattias Lindholm, presschef vid Kustbevakningen. Tankfartyget Sea Owl I och bulkfartyget Caffa har ålagts nyttjandeförbud av Transportstyrelsen och ligger just nu ankrade utanför Trelleborg.
President Donald Trump uppmanar andra länder att skicka krigsfartyg för att ihop med USA säkra oljetrafiken genom det av Iran hotade Hormuzsundet.Parallellt fortsätter attackerna mot Iran – och de iranska motangreppen.
Del tre i vår granskning av marina skyddsområden. Saltströmmen är världsberömd. Här finns världens starkaste tidvattenström som gett upphov till ett rikt fiskliv vilket har lockat fritidsfiskare från hela världen. Men fiskbestånden har minskat kraftigt och det verkar bero på ett ökat fisketryck från fritidsfiskare.
När kriget mellan USA och Iran snart går in på sin tredje vecka står det klart att de intensifierade striderna också får förödande konsekvenser för det känsliga marina livet i Persiska viken och Omanbukten.
Flera fartyg har utsatts för misstänkta attacker i anslutning till Hormuzsundet, uppger den brittiska sjöfartsbevakaren UKMTO.Frankrikes president Emmanuel Macron uppmanar G7-länderna att återupprätta trafiken i det viktiga sundet ”så snart som möjligt”.
Hängiven havet: Dr. Richard Smith. Havets minsta sjöhästar väcker global uppmärksamhet tack vare det banbrytande arbetet av Dr Richard Smith, en brittisk marinbiolog och undervattensfotograf. Han har blivit världens ledande auktoritet på dvärgsjöhästar.
En koalition ska samlas för att återuppta och säkra sjöfartslederna i Persiska viken och Röda havet, meddelar Frankrikes president Emmanuel Macron.
Östersjöländerna ska stärka övervakningen av undervattenskablar och fartyg. Kustbevakningen blir det svenska navet när mer information ska delas och kablar skyddas. Vi ska tillsammans bli vassare och kraftfullare på att upptäcka och kunna agera mot olika incidenter, framför allt sådant som rör kabelsäkerhet, säger Kustbevakningens generaldirektör Lena Lindgren Schelin.
Hängiven havet: Nuno Sá. Nuno Sá är en av världens främsta undervattensfotografer med ett tjugotal priser i några av de absolut största naturfototävlingarna i världen. Han har gett ut sex fotoböcker och ställt ut sina bilder bland annat på London Natural History Museum. Han har arbetat för många av de största internationella tv-kanalerna som BBC och National Geographic Channel. Han har dykt med knölvalar, med hajar i Bahamas, med valhajar i Kenya och späckhuggare i Nordnorge. Nuno Sá är undervaattensfotogaf och drivs av en alltigenom bärande känsla av att ”Vi behöver havet”.
Vanligtvis fångas tonfisk med så kallad långrev, det har enligt FN klassats som det fångstsättet med en av de högsta bifångstnivåerna av alla redskap. I genomsnitt är bifångsten vid långrevsfiske mer än en fjärdedel (28 %) av den totala fångsten. I krokarna fastnar inte bara tonfisken utan också hajar, havssköldpaddor, svärdfiskar, sjöfåglar, delfiner, ungfiskar och andra fiskarter. På Azorerna har man tänkt annorlunda. Genom en kombination av en månghundraårig hantverkstradition med ett stort nätverk av marina skyddsområden har man lyckats både få stora fångster och få fler fiskar kvar i havet.
Sedan år 2023 pågår den fjärde globala massblekningen som världens korallrev utsatts för. Det är den mest omfattande, och dödligaste, som hittills ägt rum. Och för de som ägnat år av sina liv åt att försöka bevara dem är förödelsen svår att hantera.
Deep Sea Reporter granskar bottentrålning i marina skyddade områden – del två. Som nationalpark omfattas Kosterhavet av Sveriges starkaste naturskydd. På pappret. I praktiken pågår omfattande bottentrålning efter räka, en fiskemetod som räknas som en av världens mest destruktiva.
År 2025 blev det tredje varmaste året som registrerats. Det slår EU:s klimattjänst Copernicus fast i en ny rapport. För första gången har planetens medeltemperatur legat över 1,5 graders uppvärmning under tre sammanhängande år. En av platserna där det märks som mest är Antarktis.
I början av 2025 var Holden Harris, Ph.D., en av hundratals anställda vid den amerikanska myndigheten NOAA (National Oceanic and Atmospheric Administration) som avskedades av Trump-regimen. Nästan ett år senare vill Trump skära ned budgeten för forskning inom veten-skap och klimatförändringar. Men kongressen har motsatt sig detta och antagit ett paket med lagförslag för att behålla större delen av forskningsanslagen. Tidsfristen för en budgetöverens-kommelse är den 30 januari. Detta är Holden Harris historia.
Nederländerna har misslyckats med att skydda invånarna i den forna kolonin Bonaire mot klimatförändringar, slår distriktsdomstolen i Haag fast. - Det här ger ö-staterna råg i ryggen, säger forskaren Björn Ola Linnér.
Att det flyter mängder med skräp genom Europas floder är känt. Men när forskare tittade noggrannare på en av kontinentens viktigaste farleder gjorde de en oväntad upptäckt – problemet är betydligt större än vad man tidigare trott.
Tre personer, varav två barn, har på kort tid attackerats av hajar i vattnen runt Sydney, meddelar räddningstjänsten i den australiska storstaden.
Azorerna är en självstyrande portugisisk enklav som består av nio vulkaniska öar utspridda mitt i Atlanten. Här har man lyckats skapa något som extremt få länder än så länge knappt börjat med. Att göra minst 30 procent av havet utanför sina kuster till marina skyddsområden. Man har redan nått FN:s mål om att skydda just 30 procent hav sitt hav.
Över 200 000 torskar har dött på en fiskodling i norska Nordland. Bakom massdöden ligger ett nytt virus.
