EU-kommissionen lägger fram nya riktlinjer för hur Sverige och andra länder kan agera mot växande mängder av storskarv. ”Vi fortsätter att skydda fåglar och fisk och ger samtidigt bönder, fiskare, skogvaktare och företag fungerande och balanserade regler”, skriver miljökommissionären Jessika Roswall i ett pressmeddelande.
När jag försöker summera året som gått ser jag hur vår rapportering spretat åt många olika håll. Från klimat till överfiske, från ”vackra bilder till intelligenta fiskar och döda sälar på svenska stränder. Man kan tycka att vi borde ha fokuserat mer, eller så väljer man att se att vi lyckats täcka in en rad frågor som alla rör havet. Vårt viktigaste nav - grunden för allt liv.
EU-kommissionen ställer sig tydligt tvekande till att ändra skyddsstatusen för storskarven, trots påstötar från Sverige och andra länder.
För att skydda strömmingen vill regeringen att trålgränsen flyttas längre ut från kusten i hela Östersjön. I skyddade havsområden bör bottentrålning helt förbjudas, enligt havsmiljöpropositionen.
Efter att skarvarna tagit över en ö i Stockholms skärgård kan det se rätt hemskt ut. Växtligheten dör och marken täcks av grå spillning. Det ser illa ut och det luktar illa. Dessutom menar både yrkesfiskare och sportfiskare att fågeln äter för mycket fisk.
Snabb klimatförändring vs evolution. Galapagosskarven har utvecklats för att trivas i en miljö där de kan livnära sig nära kusten utanför öarna där de bor. Deras vingar har krympt till en tredjedel av den storlek som behövs för att de ska kunna flyga och de har blivit mycket effektiva simmare. Snabba klimatförändringar hotar att störa de kalla strömmar som bringar näringsrikt vatten så nära deras avlägsna ö hem. Det är nu möjligt att miljontals år av evolution som har gjort dem så framgångsrika i den här specifika miljön kommer att sätta dem i en livshotande nackdel
