Så hållbar är fisken på julbordet

Det klassiska svenska julbordet innehåller närmast ett hav av fiskrätter. Sill, gravad lax, rökt ål, lutfisk, och Janssons frestelse är några. Deep Sea Reporter reder ut hur det ser ut för de klassiska rätterna ur ett hållbarhetsperspektiv.

^{Text: Arvid Wicklander Mellgren}

Sill: Rödlistad

Kanske det mest klassiska inslaget från havet på julbordet. Många sillbestånd är dock utsatta för långvarigt överfiske, däribland sillen i Östersjön och flera bestånd i Nordsjön. Det finns dock sillburkar som bedöms som hållbara enligt Världsnaturfonden WWF, de som har miljömärkningen MSC. På MSC:s hemsida finns det en lista på MSC-certifierade sillburkar. Sillen i svenska vatten blev nyligen rödlistad av SLU Artdatabanken och bedöms som nära hotad.

Gravad lax: Odlad i öppna kassar – skadligt för miljön

Gravad lax är en till klassiker på julbordet. WWF uppmanar till att endast äta odlad lax från slutna, landbaserade odlingar i Europa. Vild lax i svenska vatten har minskat kraftigt i livskraftighet och laxodlingar i öppna kassar i vatten kan ha skadliga konsekvenser för omkringliggande vattenmiljö. Svensk vild lax har likt sillen rödlistats av Artdatabanken nyligen och bedöms som nära hotad.

Rökt ål: Snart fridlyst

Ålen i svenska vatten är akut utrotningshotad enligt Artdatabanken. Sedan 1950 har mängden ål i svenska vatten minskat med 95–99 procent. Ålfiske är helt förbjudet på västkusten men på östkusten förekommer fiske. Dessutom finns ett stort problem med olagligt fiske efter ål. Naturvårdsverket har föreslagit att fridlysa arten. WWF uppmanar till att helt avstå från ål.

Lutfisk (gjord av långa): Avstå helt säger WWF

Man kan laga lutfisk med olika fiskarter, men vanligast är fisken långa. WWF uppmanar till att helt avstå från trålfångad långa och helst också undvika långa som är fiskad med andra metoder från Nordostatlanten. Långan är rödlistad av Artdatabanken och bedöms som starkt hotad. Man kan också göra lutfisk med andra fiskarter. 

Julgädda: Livskraftig enligt artdatabanken

WWF uppmanar till att låta bli att köpa svensk gädda, men gädda från exempelvis Estland får grönt ljus. Enligt artdatabanken är gäddan livskraftig i Sverige. Gäddan är också en av Sveriges i särklass populäraste fisk var det gäller sportfiske, men det finns regler kring var man får fiska. I Östersjön, Vänern, Vättern, Mälaren, Hjälmaren och Storsjön råder generellt fritt fritidsfiske, men vissa vikar är fredade från fiske, alltså får man inte fiska där. För mindre sjöar råder lokala regler.

Anjovis i Janssons frestelse (på skarpsill): Brist i butik inför jul

Det vi i Sverige kallar anjovis är egentligen inte fisken anjovis, utan i stället skarpsill, en liten pelagisk fisk som finns både i Nordsjön och Östersjön. Enligt Artdatabanken är skarpsillen livskraftig, men WWF uppmanar till att undvika skarpsill från Östersjön, där de anser att den fiskas ohållbart. Under hösten har rapporter kommit om att det råder brist på ansjovisburkar.

Räkor: Bottentrålad

Nordhavsräkan, som är den vanligaste maträkan i Sverige, är rödlistad av Artdatabanken och bedöms som nära hotad. WWF uppmanar till att undvika eller helt avstå från att äta nordhavsräka. De flesta nordhavsräkor i butikerna är fångade med bottentrål som är skadligt för havsmiljön.

Det finns odlade räkor. Den största hållbarhetscertifieringen för odlade fiskar och skaldjur är ASC-märkningen. 

Löjrom (siklöja): Grönt ljus från Östersjön – Undvik från Vänern och Mälaren

En klassisk svensk delikatess, vanlig på ägghalvor vid högtider som julen. Siklöjan är världens minsta laxfisk. Den bedöms som livskraftig av Artdatabanken och får grönt ljus av WWF om den kommer från Östersjön. WWF uppmanar dock till att undvika löjrom från Vänern och Mälaren.