Ett växande antal forskningsstudier varnar för att havscirkulationssystemet Amoc skulle kunna vara på väg mot en tippningspunkt redan detta århundrade. Något som skulle leda till kraftig nedkylning i Sverige, och som har fått SMHI att börja kartlägga riskerna som samhället då kan stå inför.
I oktober 2025 samlades en grupp forskare för en workshop i Helsingfors. Bakgrunden var ett öppet brev till det Nordiska ministerrådet, undertecknat av 44 internationella klimatforskare, som framhöll sin oro för att FN:s klimatpanel IPCC kraftigt underskattat risken för att den Atlantiska meridionala cirkulationen (Amoc) kollapsar.
I sitt brev skrev forskarna att det inte går att utesluta att Amoc, det starka systemet av havsströmmar som hjälper till att reglera norra Europas klimat, passerar en kritisk tippningspunkt de närmaste decennierna. En risk som börjar bli möjlig vid 1.5 graders uppvärmning, och sedan ökar för varje ytterligare grad planeten värms upp.
Oåterkalleliga effekter
När en tippningspunkt passeras innebär det att det blir extremt svårt att vända tillbaka utvecklingen. Det öppnar upp för oåterkalleliga effekter, och skulle i det här fallet innebära att Amoc förr eller senare stannar av. Något som skulle leda till kraftig nedkylning, främst vintertid, och mer extremväder i Norden.
Att det inte helt går att utesluta att Amoc når denna tippningspunkt och kollapsar före år 2100 var det som fick forskarna att skriva sitt brev till de nordiska regeringarnas samarbetsorgan. De menade att makthavarna behövde betrakta det här som ett reellt hot, och förbereda sig därefter.
SMHI kartlägger vad forskningen säger
När forskarna samlades i Finland var det med detta i åtanke. Tillsammans sammanställde de en rapport som tittade just på hur en potentiell Amoc-kollaps skulle påverka Norden, och en av institutionerna som deltog var SMHI. De har nu tagit arbetet vidare, och håller sedan i somras på att kartlägga det aktuella forskningsläget för att kunna ge underlag till olika samhällsaktörer om anpassning och beredskap.
– Vi har märkt att vi får mer och mer frågor om det här. Dels för att forskningsläget förändras, men också för att riskerna blivit mer uppmärksammade. Så därför har vi känt att vi behöver samla oss kring den här frågan på ett bättre sätt, säger oceanografen Ola Kalén vid SMHI.
Stora osäkerheter kvarstår
Det är Ola Kalén som är projektledare för arbetet. Men att försöka ge en klarare bild av vad forskningen egentligen säger om riskerna är ingen lätt uppgift. För även om många senare forskningsstudier pekar på att läget kan vara betydligt allvarligare än IPCC uppskattat, så finns det ett mindre antal studier som pekar på motsatsen.
– Vi är väldigt ense om att med fortsatt klimatförändring och uppvärmning så kommer Amoc försvagas, säger Ola Kalén.
– Men det som är svårt att bestämma är ju när i tiden en sådan här kollaps kan ske och över hur lång tid det kommer att utspela sig. Det är egentligen det som är det knepiga, och där finns det en del olika resultat.
Svårtolkad data
Att osäkerheten är så stor beror till stor del på att det är en väldigt komplicerad process som utspelar sig över lång tid, men även på grund av att den data som studierna baseras på inte alltid är självklar att tolka.
Dels finns det historisk så kallad proxydata, som används för att representera Amocs styrka. Det kan till exempel handla om gamla prover från koraller, genom vilka man kan försöka bedöma hur temperaturen i havet såg ut långt tillbaka i tiden. Sedan finns mätningarna som görs nu, på plats, ute i Atlanten.
– Men de här mätserierna är inte så långa. De har pågått i 30-40 år ungefär, och i det här sammanhanget så är det väldigt kort tid, vilket gör dem svåra att tolka statistiskt, förklarar Ola Kalén och tillägger:
– Sedan framåt sett så har vi klimatmodeller som har ganska stora svagheter i områden runt Arktis, och det medför att det blir ganska mycket osäkerheter och olika resultat.
Bara en åtgärd kan förebygga
Samtidigt är det just osäkerheten som oroar forskarna. Att det inte går att säga med säkerhet att det inte kommer att ske.
– När man talar om risk brukar man prata om en sannolikhet och en konsekvens som tillsammans medför en risk. Här är sannolikheten eventuellt låg, men eftersom konsekvensen är så hög så blir risken ändå väldigt stor, säger Ola Kalén.
När forskarna samlades i Finland var det för att lyfta riskerna vid en eventuell Amoc-kollaps. I sin rapport framhöll de behovet av beredskapsplaner, tidiga varningssystem och långsiktig finansiering av havsobservationer. Men det de framför allt pekade på var behovet av att förebygga en potentiell kollaps. Något som bara kan uppnås på ett sätt.
– Det absolut bästa för att minska risken att det här ska hända är ju att minska utsläppen. Så om vi från och med nu snabbt kan ställa om samhället bort från kol, olja och gas minskar vi riskerna betydligt, säger Ola Kalén.
Se hela reportaget för att lära dig mer om Amoc och vad som skulle utgöra det värsta scenariot för Sverige.
Om Deep Sea Reporter: Vår ambition är att granska och skildra frågor som rör havet och det liv som finns under ytan. Vi verkar i allmänhetens tjänst och drivs självständigt i förhållande till politiska, kommersiella och andra intressen i samhället.
