Rockström varnar – ett hot eskalerar i tysthet

^{Marika Griehsel}

I en debattartikel, nyligen publicerad i Svenska Dagbladet, beskriver Johan Rockström, professor i jordsystem­vetenskap och hans kollega Wendy Broadgate,
doktor i marinkemi, vikten av att svenska regeringen snarast utarbetar en beredskapsplan ifall havsströmssystemet AMOC skulle bromsa in eller kollapsa.

AMOC (Atlantiska meridionala cirkulationen) är det stora system av havsströmmar som har en avgörande roll i att reglera Europas klimat. En kollaps skulle få förödande konsekvenser med betydligt kallare vintrar, inte minst i Norden.

De två klimatexperterna beskriver en eventuell förändring av AMOC som ett hot som eskalerar i tysthet utanför Sveriges kust.  
Rockström och Broadgate efterlyser engagemang och ett snabbt agerade från beslutfattare och myndigheter och skriver följande;
FN:s klimatpanel IPCC bedömde 2021 att en AMOC-kollaps inte är trolig före år 2100, men nyare forskning pekar mot en betydligt högre risk. Detta bygger inte på enskilda studier med extrema antaganden utan på nya klimatanalyser som baseras på IPCC-data.
Sannolikheten för drastisk inbromsning eller till och med kollaps bedömer vi konservativt till 10 procent eller mer. Det som förr sågs som en avlägsen risk är numera ett reellt hot.

Länk till debattartikel.

Johan Rockström och Wendy Broadgate föreslår bland annat att Sverige tillsätter en statlig utredning som undersöker riskerna för matproduktion, infrastruktur och säkerhet. Att Sverige tar täten och i samarbetet med andra nordiska länder och EU gör frågan runt AMOC, inte enbart till en miljöfråga utan att både ekonomisk- och nationell säkerhet beaktas. De efterlyser också ett avancerat övervakningssystem av havsströmmar samt att Sveriges regering verkar för en drastisk minskning av utsläpp av växthusgaser.
 
AMOC, för med sig varmt vatten från tropikerna norrut mot Arktis, och detta flöde av varmt vatten bidrar till att ge Europa milda vintrar. Men globala stigande temperaturerna påskyndar upptiningen av den arktiska isen och får smältvatten från Grönlands istäcke att strömma ut i havet. Det är främst detta kalla sötvatten som kan störa strömmen, varnar forskare .
Ett eventuellt sammanbrott skulle kunna utlösa en modern istid, där vintertemperaturerna i hela Nordeuropa sjunker till nya extrema lågnivåer och medför betydligt mer snö och is.

I Island har myndigheterna redan klassat ett eventuellt sammanbrott i det viktigt havsströmsystem i Atlanten som en nationell säkerhetsfråga och ett existentiellt hot.

Regeringen har börjat att utarbeta strategier för värsta tänkbara scenarier, uppger landets klimatminister, Johann Pall Johannsson till nyhetsbyrån Reuters.

– Det är ett direkt hot mot vår nationella motståndskraft och säkerhet, säger Johann Pall Johannsson. Det är första gången ett specifikt klimatrelaterat fenomen formellt har tagits upp i Nationella säkerhetsrådet som ett potentiellt existentiellt hot.

Ett sammanbrott i den atlantiska strömmen skulle kunna få konsekvenser långt utanför Nordeuropa. Enligt forskare skulle det potentiellt kunna destabilisera de långvariga nederbördsmönster som självförsörjande bönder i Afrika, Indien och Sydamerika är beroende av. Det skulle också kunna bidra till en snabbare uppvärmning i Antarktis, där havsisen som omger den sydligaste kontinenten liksom istäcket ovanpå den redan är hotade av klimatförändringarna.

– Island tar inga risker, nu när uppvärmningstakten ökar och utsläppen av växthusgaser fortsätter att stiga, säger Johann Pall Johannsson. Havsisen kan påverka sjötransporterna; extremväder kan allvarligt påverka vår förmåga att upprätthålla jordbruk och fiske, som är centrala för vår ekonomi och våra livsmedelssystem.

– Vi har inte råd att vänta på definitiva, långsiktiga forskningsresultat innan vi agerar.  
 
 
^{Om Deep Sea Reporter: Vår ambition är att granska och skildra frågor som rör havet och det liv som finns under ytan. Vi verkar i allmänhetens tjänst och drivs självständigt i förhållande till politiska, kommersiella och andra intressen i samhället.}