Mer än 70 procent av jordens yta täcks av vatten och jorden kallas ibland för ”den blå planeten”. De flesta ursprungliga livsformerna utvecklades i havet, och än idag har den marina miljön en formrikedom som inte finns i något annat ekosystem. Vi människor är i allra högsta grad beroende av havet.
Uttrycket ”De sju haven” användes förr i tiden av sjömän som seglat över världens alla hav. Dessa omfattar Norra Stilla havet, Södra Stilla havet, Norra Atlanten, Södra Atlanten, Norra ishavet (Arktiska oceanen), Södra ishavet (Antarktiska oceanen) och Indiska oceanen. Världshavet, även kallat oceanerna, definieras som det sammanhängande vattenområde som omger jordens kontinenter. Världshaven delas in i tre oceaner: Stilla havet, Atlanten och Indiska oceanen varav Stilla havet är störst och täcker över 30 procent av jordens yta. Ibland räknas även Antarktiska oceanen som en egen ocean. Till de tre oceanerna hör avgränsade bihav. Ett bihav eller innanhav är en avgränsad del av en ocean. Nordsjön, Norra ishavet och Medelhavet är exempel på bihav till Atlanten.
Flera av världens hav är relativt varma, men världshavens medeltemperatur är ändå bara runt 3,5 grader Celsius. Detta beror på att de stora djupvattenbassängerna består av kallt polarvatten.
En stor andel av områdena ute till havs tillhör inte något enskilt land och brukar kallas ”high seas” eller djuphav. Dessa områden utgör totalt nästan hälften av jordens yta, två tredjedelar av världshavens yta och 95 procent av världshavens volym. Djuphav omfattas inte av nationella lagar och tillhör därför i praktiken alla. FN har länge förhandlat om hur dessa områden ska skötas. Efter mer än tio år av intensiva förhandlingar antog FN under 2023 ett nytt bindande fördrag för hållbar användning av biologisk mångfald i havsområden utan nationell jurisdiktion. Det är ett steg i att uppfylla de globala åtagandena i det internationella avtalet om biologisk mångfald från 2022 där målet är att skydda minst 30 procent av havet till 2030.
Trots att havet är en plats där olika organismer frodas så finns det många extrema miljöer i havet. Allt från temperaturer under fryspunkten till nära kokpunkten i heta undervattenskällor. Där havet övergår i land är vågorna kraftfulla, UV-strålningen hög och det är hem till en stor biologisk mångfald. Vissa organismer nyttjar ett stort spektrum av livsmiljöer medan andra specialiserar sig på någon enstaka typ av miljö.
Djuphaven är en ogästvänlig miljö för oss människor. Vid 30 meters djup är det mesta ljuset borta, vid 70 till 80 meter försvinner det mesta av syret och på botten är trycket högt. Därför har så lite av djuphaven utforskats. Det är faktiskt knappt fem procent av havens djup som utforskats av människan. Forskare vet också mindre än de skulle vilja om organismerna som klarar av att leva i djuphaven. De går dessutom inte att ta upp och studera i akvarium eller laboratorium. Då skulle de dö, eftersom de är anpassade att klara av det höga trycket nere i havsdjupen.
För att leva i havens djup, dit ljuset inte når, måste djuren anpassa sig efter livet i mörkret. Många har stora munnar, lysorgan eller stora och extra ljuskänsliga ögon. Det finns även en mångfald av mikroorganismer som lever i den utmanande miljön. Att liv kan existera under så extrema förhållanden utan syre eller solljus har fått forskare att tänka att det eventuellt kan finnas liv på andra planeter som vi hittills trott varit livlösa.
Trots att man fortfarande vet väldigt lite om djupens organismer, vet man att överfiske och bottentrålning också kan drabba djuphavsdjuren. Många organismer är fortfarande oupptäckta och riskerar därmed att försvinna om fisket fortsätter som det gjort hittills.
Marianergraven i Stilla havet är världens djupaste plats i havet. Det maximala djupet är Challengerdjupet som ligger cirka elva kilometer under havsytan. Samtidigt är medeldjupet i världshaven ungefär 3700 meter. Djupaste platsen i Sverige ligger i Bratten i Skagerrakk och är 560 meter. Östersjöns djupaste punkt, Landsortsdjupet på 459 meter, ligger väster om Gotland.
Världens oceaner och innanhav är en stor tillgång för oss människor. Havet förser oss med mängder av tjänster. För att påminna om havens betydelse och vikten att skydda dem har 8 juni utsetts till Världshavsdagen av FN. Men det finns fler påminnelser om hur viktigt havet är i vår vardag.
Världshaven ger oss mycket mer än mat. De producerar mer än hälften av allt syre i atmosfären genom fotosyntes, tar upp växthusgas och bidrar till turism. Några välbesökta turistmål till havs är Gotland, Kosteröarna och andra skärgårdsområden.
Hundratals miljoner människor är dessutom beroende av fisk och andra resurser från havet. Mer än 38 miljoner människor är anställda inom fiskeindustrin världen över. Haven används också till stor del som transportleder.
Kustekosystem som korallrev, sjögräsängar och mangroveskogar är dessutom livsviktiga platser för yngel. De är också betydelsefulla för människor som bor vid kusten eftersom de fungerar som en skyddszon mot översvämningar, stormar och kan agera vågbrytare och ge skydd för erosion.
TEXT: Lina Mattsson
Ett 50-tal amerikanska marinsoldater skickas till Östersjön för att bistå Finland i övervakning och skydd av bland annat undervattenskablar.
Ukrainas flagga sägs ofta symbolisera ett vetefält under en blå himmel. Men flaggans gula fält påminner också om en annan viktig gröda: solrosen. Solrosor är Ukrainas nationalblomma, en symbol för kultur och identitet, och Ukraina är världens största exportör av solrosolja. Oljan, som används i matlagning och hudvård, lagras ofta i enorma tankar längs Svartahavskusten och transporteras sedan över havet för att hamna i hushållen världen över.
Tillförseln av värmeenergi sker samtidigt som havsnivåerna stiger allt snabbare och försurningen fortsätter, skriver brittiska The Guardian. Mängden värme motsvarar 40 gånger den årliga globala energiförbrukningen.
EU:s utrikeschef Kaja Kallas efterlyser fler fartyg till skyddsinsatsen på Röda havet.
En storslagen utställning om hav och strandliv öppnar på Nationalmuseum – med verk av Monet, Krøyer och Zorn. - Här finns otroliga konstverk som jag aldrig trodde att vi skulle få låna, säger utställningschefen Per Hedström.
De senaste åren har biologen Annette Govindarajan utforskat livet i djuphavet med hjälp av självstyrande robotar och miljö-DNA. Målet är att ta reda på vilka som lever där, och hur de rör sig.
Moldavien har utlyst ett 60 dagar långt nödläge efter ovanligt kraftig torka. Nödläget gäller energi- och vattensektorn och klubbades igenom i parlamentet för att myndigheterna lättare ska kunna sätta in åtgärder för att klara vattenbrist och allt högre energikostnader.
Stilla havets yta är redan nu rekordvarm, och väderfenomenet El Niño verkar utvecklas till en extremt kraftig ”super”-variant. Det finns inget att jämföra med, säger klimatforskaren Gustav Strandberg.
Frankrike arbetar med en ny resolution för FN:s säkerhetsråd med målet att få ett slut på blockaden av Hormuzsundet, uppger en anonym diplomat för flera medier.
EU är inställt på att i höst förlänga ett förbud mot borrning efter olja och gas i Arktis, uppger en talesperson för EU-kommissionen.
Världen börjar få brist på tillgängliga oljefartyg, vilket driver upp fraktkostnaderna och hotar att störa de globala oljeflödena ännu mer.
Hon höll sig nära och stannade hos sin döda kalv länge. En sällsynt observation av en knölvalshona som förlorat sin kalv ger ny insyn i hur valar sörjer.
Jordens vattensystem är ur balans. Sötvattenreserverna minskar och de flesta floderna har inte runnit normalt de senaste sju åren, visar en ny FN-rapport. Budskapet är främst att vattentillgången har minskat de senaste åren, säger SMHI-hydrologen Yeshewatesfa Hundecha.
Ökennationen Namibia vid Atlantkusten i södra Afrika har bokstavligen dykt ned i den så kallade blå ekonomin. Med gigantiska odlingar av jätte kelpen, Macrocystis pyrferia är landet på väg att bli en stor exportör av produkter utvunna ur tång. Industrin ger arbete och tjänar även som kolsänka.
Grönland och Antarktis har förlorat 11,3 biljoner ton is sedan 1970-talet. Det har höjt den globala havsnivån med mer än tre centimeter, enligt en ny studie.
En het sommar följs av en het höst i EU när klimatåtgärder ställs mot krav på billigare energi för hushåll och industrier. - Vi måste vakna upp, säger EU:s miljökommissionär Jessika Roswall.
Finlands regering föreslår att Gränsbevakningsväsendet ska få utökade befogenheter för att hindra skador på undervattenskablar.
Fler än 1 000 migranter har räddats utanför Västafrikas kust på en vecka, meddelar Läkare utan gränser (MSF).
Sedan Sverige skrev under det globala havsavtalet BBNJ har regeringen sagt att man jobbar skyndsamt för att ratificera det, med målet att bli klara under 2026. Nu har en lagrådsremiss lämnats in. Men kritiker menar ändå att frågan hanterats för långsamt, och att målet riskerar att missas.
Havet berättar hur vår planet mår, idag och i framtiden. Hittills har USA:s roll haft en ledande roll och försett omvärlden med data. Men nu finns det en rädsla att Trumpadministrationens budgetnedskärningar och geopolitiska svängningar, kan komma att påverka USA:s flödet av observationer och viljan att dela med sig av kunskap.
Väderfenomenet El Niño pågår för fullt, och väntas orsaka väderstörningar till åtminstone februari nästa år, enligt Världsmeteorologiska organisationen (WMO).
Är Golfströmmen på väg att kollapsa och skapa kaos i klimatet på jorden? Flera uppmärksammade rapporter har varnat för att det är på väg att hända. Men frågan är en av få klimatfrågor där forskarvärlden fortfarande är djupt oenig.
Väderfenomenet El Niño växer sig starkare på grund av klimatförändringarna, enligt en ny studie.
El Niño-händelserna är omkring 36 procent kraftigare än de var före industrialiseringen. Och den utvecklingen har accelererat de senaste fyra årtiondena.
