Mer än 70 procent av jordens yta täcks av vatten och jorden kallas ibland för ”den blå planeten”. De flesta ursprungliga livsformerna utvecklades i havet, och än idag har den marina miljön en formrikedom som inte finns i något annat ekosystem. Vi människor är i allra högsta grad beroende av havet.
Uttrycket ”De sju haven” användes förr i tiden av sjömän som seglat över världens alla hav. Dessa omfattar Norra Stilla havet, Södra Stilla havet, Norra Atlanten, Södra Atlanten, Norra ishavet (Arktiska oceanen), Södra ishavet (Antarktiska oceanen) och Indiska oceanen. Världshavet, även kallat oceanerna, definieras som det sammanhängande vattenområde som omger jordens kontinenter. Världshaven delas in i tre oceaner: Stilla havet, Atlanten och Indiska oceanen varav Stilla havet är störst och täcker över 30 procent av jordens yta. Ibland räknas även Antarktiska oceanen som en egen ocean. Till de tre oceanerna hör avgränsade bihav. Ett bihav eller innanhav är en avgränsad del av en ocean. Nordsjön, Norra ishavet och Medelhavet är exempel på bihav till Atlanten.
Flera av världens hav är relativt varma, men världshavens medeltemperatur är ändå bara runt 3,5 grader Celsius. Detta beror på att de stora djupvattenbassängerna består av kallt polarvatten.
En stor andel av områdena ute till havs tillhör inte något enskilt land och brukar kallas ”high seas” eller djuphav. Dessa områden utgör totalt nästan hälften av jordens yta, två tredjedelar av världshavens yta och 95 procent av världshavens volym. Djuphav omfattas inte av nationella lagar och tillhör därför i praktiken alla. FN har länge förhandlat om hur dessa områden ska skötas. Efter mer än tio år av intensiva förhandlingar antog FN under 2023 ett nytt bindande fördrag för hållbar användning av biologisk mångfald i havsområden utan nationell jurisdiktion. Det är ett steg i att uppfylla de globala åtagandena i det internationella avtalet om biologisk mångfald från 2022 där målet är att skydda minst 30 procent av havet till 2030.
Trots att havet är en plats där olika organismer frodas så finns det många extrema miljöer i havet. Allt från temperaturer under fryspunkten till nära kokpunkten i heta undervattenskällor. Där havet övergår i land är vågorna kraftfulla, UV-strålningen hög och det är hem till en stor biologisk mångfald. Vissa organismer nyttjar ett stort spektrum av livsmiljöer medan andra specialiserar sig på någon enstaka typ av miljö.
Djuphaven är en ogästvänlig miljö för oss människor. Vid 30 meters djup är det mesta ljuset borta, vid 70 till 80 meter försvinner det mesta av syret och på botten är trycket högt. Därför har så lite av djuphaven utforskats. Det är faktiskt knappt fem procent av havens djup som utforskats av människan. Forskare vet också mindre än de skulle vilja om organismerna som klarar av att leva i djuphaven. De går dessutom inte att ta upp och studera i akvarium eller laboratorium. Då skulle de dö, eftersom de är anpassade att klara av det höga trycket nere i havsdjupen.
För att leva i havens djup, dit ljuset inte når, måste djuren anpassa sig efter livet i mörkret. Många har stora munnar, lysorgan eller stora och extra ljuskänsliga ögon. Det finns även en mångfald av mikroorganismer som lever i den utmanande miljön. Att liv kan existera under så extrema förhållanden utan syre eller solljus har fått forskare att tänka att det eventuellt kan finnas liv på andra planeter som vi hittills trott varit livlösa.
Trots att man fortfarande vet väldigt lite om djupens organismer, vet man att överfiske och bottentrålning också kan drabba djuphavsdjuren. Många organismer är fortfarande oupptäckta och riskerar därmed att försvinna om fisket fortsätter som det gjort hittills.
Marianergraven i Stilla havet är världens djupaste plats i havet. Det maximala djupet är Challengerdjupet som ligger cirka elva kilometer under havsytan. Samtidigt är medeldjupet i världshaven ungefär 3700 meter. Djupaste platsen i Sverige ligger i Bratten i Skagerrakk och är 560 meter. Östersjöns djupaste punkt, Landsortsdjupet på 459 meter, ligger väster om Gotland.
Världens oceaner och innanhav är en stor tillgång för oss människor. Havet förser oss med mängder av tjänster. För att påminna om havens betydelse och vikten att skydda dem har 8 juni utsetts till Världshavsdagen av FN. Men det finns fler påminnelser om hur viktigt havet är i vår vardag.
Världshaven ger oss mycket mer än mat. De producerar mer än hälften av allt syre i atmosfären genom fotosyntes, tar upp växthusgas och bidrar till turism. Några välbesökta turistmål till havs är Gotland, Kosteröarna och andra skärgårdsområden.
Hundratals miljoner människor är dessutom beroende av fisk och andra resurser från havet. Mer än 38 miljoner människor är anställda inom fiskeindustrin världen över. Haven används också till stor del som transportleder.
Kustekosystem som korallrev, sjögräsängar och mangroveskogar är dessutom livsviktiga platser för yngel. De är också betydelsefulla för människor som bor vid kusten eftersom de fungerar som en skyddszon mot översvämningar, stormar och kan agera vågbrytare och ge skydd för erosion.
TEXT: Lina Mattsson
År 2025 blev det tredje varmaste året som registrerats. Det slår EU:s klimattjänst Copernicus fast i en ny rapport. För första gången har planetens medeltemperatur legat över 1,5 graders uppvärmning under tre sammanhängande år. En av platserna där det märks som mest är Antarktis.
I början av 2025 var Holden Harris, Ph.D., en av hundratals anställda vid den amerikanska myndigheten NOAA (National Oceanic and Atmospheric Administration) som avskedades av Trump-regimen. Nästan ett år senare vill Trump skära ned budgeten för forskning inom veten-skap och klimatförändringar. Men kongressen har motsatt sig detta och antagit ett paket med lagförslag för att behålla större delen av forskningsanslagen. Tidsfristen för en budgetöverens-kommelse är den 30 januari. Detta är Holden Harris historia.
Nederländerna har misslyckats med att skydda invånarna i den forna kolonin Bonaire mot klimatförändringar, slår distriktsdomstolen i Haag fast. - Det här ger ö-staterna råg i ryggen, säger forskaren Björn Ola Linnér.
Att det flyter mängder med skräp genom Europas floder är känt. Men när forskare tittade noggrannare på en av kontinentens viktigaste farleder gjorde de en oväntad upptäckt – problemet är betydligt större än vad man tidigare trott.
Tre personer, varav två barn, har på kort tid attackerats av hajar i vattnen runt Sydney, meddelar räddningstjänsten i den australiska storstaden.
Azorerna är en självstyrande portugisisk enklav som består av nio vulkaniska öar utspridda mitt i Atlanten. Här har man lyckats skapa något som extremt få länder än så länge knappt börjat med. Att göra minst 30 procent av havet utanför sina kuster till marina skyddsområden. Man har redan nått FN:s mål om att skydda just 30 procent hav sitt hav.
Över 200 000 torskar har dött på en fiskodling i norska Nordland. Bakom massdöden ligger ett nytt virus.
Norges energidepartement har delat ut andelar i 57 nya tillstånd för utvinning av olja och gas på norsk kontinentalsockel, skriver myndigheten i ett pressmeddelande.
Kunming-Montréal-ramverket klubbades igenom på CBD COP15 i Montréal 2022. Till COP16 skulle alla länder sedan ta fram en handlingsplan på hur man skulle genomföra de mål som ingår i ramverket för biologisk mångfald, bland annat målet om att skydda 30 procent av naturen i hav och på land. Sverige har fortfarande ingen sådan handlingsplan, tre år senare.
Fartyget Fitburg som i förra veckan beslagtogs av finländsk polis eskorteras på måndagen ut ur Finland till internationellt vatten, meddelar Centralkriminalpolisen.
Den ryske kaptenen på ett fartyg som rammade svenskägda Stena Immaculate i Nordsjön ställs på måndagen inför rätta i London.
Arktis strategiska betydelse bara växer, konstaterar Natos ÖB i Europa, den amerikanska generalen Alexus Grynkewich, Och där spelar Sverige en viktig roll.
Flera arter av stora valar i norra Atlanten bär på ett potentiellt dödligt virus. Det framgår av en studie där forskare med hjälp av drönare undersökt utandningsluften från de väldiga djuren.
Deep Sea Productions arbetar just nu med en filmserie som ska visas på IMAX och Giant Screen över hela världen. Filmarbetet har krävt många långa flygresor och tagit teamet längs farliga vägar till avlägset belägna platser. Packningen inför en sådan expedition måste vara minutiöst kontrollerad, absolut allt måste vara med från början. Långt ute till havs går det inte att ringa för att få t.ex ett glömt batteri levererat. Simon Stanford leder filmproduktionerna på Deep Sea Productions. Här tar Simon dig med bakom kameran där det ibland kan vara mer spännande än framför.
Finland märker ingen minskning av rysk oljeexport genom Östersjön. Däremot har riskerna ökat när skeppen i ”skuggflottan” blir allt skraltigare, och sjönavigation störs ut i den trånga Finska viken. - Det värsta scenariot vore en kollision med en fullsatt Finlandsfärja, säger kommodor Mikko Simola ombord på bevakningsfartyget Turva.
Mer än 3 000 migranter dog under 2025 då de försökte ta sig till Spanien, enligt en rapport. Enligt organisationen bakom rapporten är det en skarp minskning jämfört med året innan.
Termen ”naturvårdare” är inte en juridiskt skyddad titel som ”advokat” eller ”läkare”, och det är bra. Det gör att människor som Hans Saleo kan få erkännande för det viktiga arbete han gör för att skydda mantarockor, även utan formella meriter.
Ett forskningsprojekt har engagerat drygt tusen frivilliga i en stor kartläggning av plastflaskor på stränder längs central- och sydamerikanska Stillahavskusten, något som Mongabay var först att rapportera om. Forskarna bakom studien förespråkar att ett pantsystem införs.
För första gången på ett halvt sekel satsar Sverige på stora moderna krigsfartyg. De nya fregatterna kostar mångmiljardbelopp och kan jaga ubåtar, agera flytande luftvärn och säkra den livsviktiga sjövägen till Sverige.
Norge har haft planer på att starta djuphavsgruvdrift efter sällsynta mineraler. Nu stoppas projektet fram till 2029.
Klimatförändringarna har gjort att tropiska stormar ökat i styrka. En pådrivande faktor är de stigande havstemperaturerna, som kan ge mer kraft åt stormarna och leda till värre konsekvenser för de som påverkas.
Norge och Storbritannien ska ingå ett nytt försvarsavtal som bland annat innebär att en gemensam flotta med krigsfartyg ska ”jaga ryska ubåtar”, uppger den brittiska regeringen.
När forskare studerar sjögrässkogarna längs Svarta havets kust dyker de ofta under ytan för att se dem med egna ögon. Dessa ekosystem, som bildas av två arter av brunalger i släktet Cystoseira, kan se tråkiga ut på avstånd. ”Men när man dyker djupare kan man se den biologiska mångfalden och alla intressanta ryggradslösa djur och fiskarter som rör sig där”, säger marinbiologen Sofia Sadogurska.
I Nederländerna har man i århundraden jobbat med barriärer för att hindra havet från att sluka land. Men en annan rörelse ställer sig frågan om framtiden i stället är flytande – och experimenterar med guppande parker, bondgårdar och kontor. - Det handlar om att leva med vattnet, säger Rutger de Graaf vid Blue 21.
