Mer än 70 procent av jordens yta täcks av vatten och jorden kallas ibland för ”den blå planeten”. De flesta ursprungliga livsformerna utvecklades i havet, och än idag har den marina miljön en formrikedom som inte finns i något annat ekosystem. Vi människor är i allra högsta grad beroende av havet.
Uttrycket ”De sju haven” användes förr i tiden av sjömän som seglat över världens alla hav. Dessa omfattar Norra Stilla havet, Södra Stilla havet, Norra Atlanten, Södra Atlanten, Norra ishavet (Arktiska oceanen), Södra ishavet (Antarktiska oceanen) och Indiska oceanen. Världshavet, även kallat oceanerna, definieras som det sammanhängande vattenområde som omger jordens kontinenter. Världshaven delas in i tre oceaner: Stilla havet, Atlanten och Indiska oceanen varav Stilla havet är störst och täcker över 30 procent av jordens yta. Ibland räknas även Antarktiska oceanen som en egen ocean. Till de tre oceanerna hör avgränsade bihav. Ett bihav eller innanhav är en avgränsad del av en ocean. Nordsjön, Norra ishavet och Medelhavet är exempel på bihav till Atlanten.
Flera av världens hav är relativt varma, men världshavens medeltemperatur är ändå bara runt 3,5 grader Celsius. Detta beror på att de stora djupvattenbassängerna består av kallt polarvatten.
En stor andel av områdena ute till havs tillhör inte något enskilt land och brukar kallas ”high seas” eller djuphav. Dessa områden utgör totalt nästan hälften av jordens yta, två tredjedelar av världshavens yta och 95 procent av världshavens volym. Djuphav omfattas inte av nationella lagar och tillhör därför i praktiken alla. FN har länge förhandlat om hur dessa områden ska skötas. Efter mer än tio år av intensiva förhandlingar antog FN under 2023 ett nytt bindande fördrag för hållbar användning av biologisk mångfald i havsområden utan nationell jurisdiktion. Det är ett steg i att uppfylla de globala åtagandena i det internationella avtalet om biologisk mångfald från 2022 där målet är att skydda minst 30 procent av havet till 2030.
Trots att havet är en plats där olika organismer frodas så finns det många extrema miljöer i havet. Allt från temperaturer under fryspunkten till nära kokpunkten i heta undervattenskällor. Där havet övergår i land är vågorna kraftfulla, UV-strålningen hög och det är hem till en stor biologisk mångfald. Vissa organismer nyttjar ett stort spektrum av livsmiljöer medan andra specialiserar sig på någon enstaka typ av miljö.
Djuphaven är en ogästvänlig miljö för oss människor. Vid 30 meters djup är det mesta ljuset borta, vid 70 till 80 meter försvinner det mesta av syret och på botten är trycket högt. Därför har så lite av djuphaven utforskats. Det är faktiskt knappt fem procent av havens djup som utforskats av människan. Forskare vet också mindre än de skulle vilja om organismerna som klarar av att leva i djuphaven. De går dessutom inte att ta upp och studera i akvarium eller laboratorium. Då skulle de dö, eftersom de är anpassade att klara av det höga trycket nere i havsdjupen.
För att leva i havens djup, dit ljuset inte når, måste djuren anpassa sig efter livet i mörkret. Många har stora munnar, lysorgan eller stora och extra ljuskänsliga ögon. Det finns även en mångfald av mikroorganismer som lever i den utmanande miljön. Att liv kan existera under så extrema förhållanden utan syre eller solljus har fått forskare att tänka att det eventuellt kan finnas liv på andra planeter som vi hittills trott varit livlösa.
Trots att man fortfarande vet väldigt lite om djupens organismer, vet man att överfiske och bottentrålning också kan drabba djuphavsdjuren. Många organismer är fortfarande oupptäckta och riskerar därmed att försvinna om fisket fortsätter som det gjort hittills.
Marianergraven i Stilla havet är världens djupaste plats i havet. Det maximala djupet är Challengerdjupet som ligger cirka elva kilometer under havsytan. Samtidigt är medeldjupet i världshaven ungefär 3700 meter. Djupaste platsen i Sverige ligger i Bratten i Skagerrakk och är 560 meter. Östersjöns djupaste punkt, Landsortsdjupet på 459 meter, ligger väster om Gotland.
Världens oceaner och innanhav är en stor tillgång för oss människor. Havet förser oss med mängder av tjänster. För att påminna om havens betydelse och vikten att skydda dem har 8 juni utsetts till Världshavsdagen av FN. Men det finns fler påminnelser om hur viktigt havet är i vår vardag.
Världshaven ger oss mycket mer än mat. De producerar mer än hälften av allt syre i atmosfären genom fotosyntes, tar upp växthusgas och bidrar till turism. Några välbesökta turistmål till havs är Gotland, Kosteröarna och andra skärgårdsområden.
Hundratals miljoner människor är dessutom beroende av fisk och andra resurser från havet. Mer än 38 miljoner människor är anställda inom fiskeindustrin världen över. Haven används också till stor del som transportleder.
Kustekosystem som korallrev, sjögräsängar och mangroveskogar är dessutom livsviktiga platser för yngel. De är också betydelsefulla för människor som bor vid kusten eftersom de fungerar som en skyddszon mot översvämningar, stormar och kan agera vågbrytare och ge skydd för erosion.
TEXT: Lina Mattsson
Det är landets underrättelsechefer som i en ny rapport skriver att nationens säkerhet är hotad av klimatkrisen, något som the Guardian varit först med att rapportera om. Och hotet, menar de, ligger mycket närmare i tid än vi anar.
Utsläppen av växthusgaser har gjort haven allt surare. Nu visar en ny rapport att havsförsurningen för första gången överskridit den gräns som anses säker för det marina livet. – Konsekvenserna kan bli riktigt allvarliga, säger Albert Norström, docent vid Stockholm Resilience Center.
30 vitvalar på en nedlagd djurpark i Kanada hotas av avlivning. Sedan myndigheterna stoppat export av djuren vädjar anläggningen om akut ekonomiskt bidrag för att valarna ska få fortsätta leva.
De världsberömda undervattensfotograferna Göran Ehlmé och Nuno Sá dyker utanför ön St Maria i Azorerna när de plötsligt får syn på något helt oväntat. De har båda dykt i nästan alla världens hav, bland valar, hajar, mantor, valrossar och späckhuggare, men aldrig sett något liknande. Vad är det som flyter i vattnet? Något stort, orange och tubformat. My Ehlmé Tange är med på expeditionen och passar på att ta några helt osannolikt vackra bilder på varelsen, eller varelserna, för de är många.
Dokumentären ” Västerhavets hemligheter” tilldelades i helgen priset bästa foto och Estonia fonds specialpris i den estländska naturfilmsfestivalen MAFF, Matsalu Nature Film Festival in Lihula. Dessutom utsågs filmen nyligen till bästa Nordiska naturfilm i den tyska filmfestivalen Green Screen festival i staden Eckenförde vid Östersjökusten.
Urfolksjuristen Julian Aguon från Stilla havsön Guam och studentorganisationen Pacific Islands students fighting climate change (PISFCC) tilldelas 2025 års Right Livelihood-pris som också kallas det alternativa Nobelpriset.
I juni 2025 dök korallrevforskarna Sylvia Jageroos och Didier Zoccola i korallreven vid Bikiniatollen för att observera korallrevens ekosystem, identifiera koraller och samla in prover. Nästan 80 år efter att amerikanska kärnvapenprov ödelade atollen är det ett överraskande motståndskraftigt och friskt ekosystem de hittar. Tillbaka i labbet ska de analysera fynden för att se om de har hittat korallarter som är ovanligt motståndskraftiga mot klimatförändringarnas effekter.
Delar av byggnader, artefakter och en hamn med över 2 000 år på nacken har sett dagens ljus utanför Alexandria i Egypten, där en sjunken ruinstad avtäckts.
Norge skärper kontrollen av utländska oljetankrar i landets ekonomiska zon. Syftet är att komma åt Rysslands så kallade skuggflotta.
Varje år korsar en liten grupp tumlare ett smalt sund från Svarta havet till Azovska havet och återvänder sedan igen, i en naturlig migrationscykel.[1] Sedan förhistorisk tid har dessa svarta havet-tumlare varit isolerade och utvecklats separatfrån andra tumlare, vilket har gjort dem mindre men med en större nos. De är eleganta och söta, med ögon och munnar som alltid verkar le.
Den dödliga olyckan med turistubåten Titan, som imploderade när den dök ner mot vraket av Titanic, hade kunna förhindras. Det visar en rapport från den amerikanska kustbevakningen.
En oljefyndighet som beskrivs som den största hittills i Polen har upptäckts utanför Świnoujście, rapporterar Dagens PS.
Eddy Setyawan, har en PhD i forskning om mantor och rockor. Han växte upp i en liten bergsby på Java. Idag är han en av världens ledande forskare på mantor, rockor och hajar. Han har publicerat en imponerande samling vetenskapliga arbeten, varit med och grundat en indonesisk NGO som arbetar för bevarandet av broskfiskar, och var den första att definitivt identifiera en uppväxtplats för mantor i Wayag, Raja Ampat – tillsammans med flera andra potentiella uppväxtplatser i Raja Ampat.
EU-kommissionen lägger fram en havspakt som ska följas av en havsakt år 2027, för att ge bättre förutsättningar för haven och de som lever i dess närhet.
Med ännu en i raden av exekutiva ordrar öppnade Trump nyligen upp för djuphavsbrytning av mineraler både i havet utanför Kalifornien och på internationellt vatten – och det är kontroversiellt.
Storbritannien inför nya sanktioner mot Rysslands så kallade skuggflotta som transporterar olja på Östersjön, enligt brittiska regeringen.
Det öronbedövande sorlet av mingel med gratis vin på en dokumentärfilmfestival tvingar mig längst bort i det lugnaste hörnet av salen. Som ensam åskådare till den stojiga hopen blir jag plötsligt tilltalad av en ovanligt prydlig ung man. Han räcker fram en hand.
En kolossbläckfisk har första gången fångats på bild i havets djup av ett internationellt forskarlag.
År 2015 fiskade en ökänt kriminell flotta med fler än 70 bottentrålare från Thailand i Saya De Malha Bank, en nedsänkt platå stor som Schweiz som ligger i Indiska oceanen mellan Mauritius och Seychellerna. Trålarna drog sina nät över havsbottnen och plockade upp olika typer av matfisk, som lizard fish, rund skrubbskädda men också hajar. Fångsten förädlades till proteinrikt fiskmjöl som sedan används som foder till kycklingar, grisar och i fiskodlingar.
I februari sjönk en av laxkassarna utanför den lilla orten Storvik i Norge och 27 000 odlade laxar rymde. Den norska kustbevakningen tillsammans med ett antal dykcentra i närheten ryckte genast ut för att få tag i de förrymda laxarna. Företaget, Mowi, erbjöd dessutom en belöning till fiskare i närheten på 500 norksa kronor per fångad lax.
Under det senaste decenniet har gruvindustrin hävdat att havsbotten är viktig för de ädelmetaller som behövs bland annat i batterierna till mobiltelefoner och bärbara datorer. När företagen letat efter var de bästa havsområdena för att hitta de värdefulla sulfiderna och nodulerna, de som har kallats ”havets tryffel”, har vattnet nära Saya de Malha Bank framstått som ett attraktivt mål.
Den brittiska militären har hittat sensorer utanför Storbritanniens kust som tros vara ryska försök att spionera på landets kärnvapenbestyckade ubåtar, rapporterar The Sunday Times.
De stora haven är vidsträckta och ibland brutala. Men de är också en plats för ambitioner, förnyelse och en flykt från regler. Genom att skapa sina egna självständiga mikronationer på internationellt vatten, har haven länge varit en magnet för libertarianer som hoppas kunna fly från regeringar, skatter och andra människor.
Norges export av fisk och skaldjur till USA ökade med 56 procent under årets första kvartal, inför president Donald Trumps beslut om tullar.
