Fiskars beteenden, giftiga alger och havets roll i klimatet. Det är några av de ämnen havsforskning kan handla om. Vitt skilda ämnen, men med ett gemensamt mål: att bättre förstå vad som händer under ytan.
Haven täcker mer än 70 procent av jordens yta. Trots det vet vi mindre om vad som händer i havet än i rymden. Marin forskning handlar om att försöka fylla dessa kunskapsluckor. Att höja den grundläggande kunskapen om havet utan att direkt peka på någon tillämpning brukar kallas grundforskning. Men ibland sätter grundforskningen i gång tankar om hur kunskapen skulle kunna användas i samhället. Då blir grundforskningen basen för så kallad tillämpad forskning som utgår från att lösa ett problem som har en direkt nytta för samhället. Eftersom kopplingen mellan oss människor och havet är så stor är det inte ovanligt att forskningsprojekt växlar mellan grund- och tillämpad forskning.
Oceanerna studeras av en mängd forskare inom fysik, kemi, biologi och geologi. Alla dessa ämnen kan kopplas till oceanografi som är läran om havets rörelser och dess egenskaper. Det görs oftast genom observationer från expeditioner, satelliter och skapandet av modeller. Att förstå vattnets rörelser är viktigt eftersom det påverkar klimatet över hela världen.
Många oceanografer arbetar med miljö-, energi- och klimatfrågor på myndigheter eller i privat sektor. Som oceanograf kan man också arbeta med forskning. Oceanografi är en vetenskap med ett brett spektrum av ämnen som ekosystemdynamik, havsströmmar och flöden av olika ämnen i havet. En som ägnat sitt liv åt havet är oceanografen Sylvia Earle som blivit en av de internationellt kända krafterna för att skydda och restaurera världens hav.
Oceanografi skiljer sig från marinbiologi eftersom det inte alltid innebär att man studerar det som lever i havet. En marinbiolog fokuserar på levande organismer i alla delar av havet och försöker förstå dynamiska interaktioner på olika skalor, från en specifik plats till globalt.
För att kunna förstå komplexiteten i havet kombinerar oceanografer och marinbiologer ofta flera ämnesområden som exempelvis biologi och kemi. Att väga in flera ämnesområden är särskilt viktigt idag för att skapa sig en helhetsbild som kan bidra till arbetet mot klimatförändringar, nedskräpning och andra faktorer som hotar haven och det marina livet.
Eftersom många platser i havet är relativt otillgängliga för forskare används idag tekniska mätinstrument som hjälpmedel för att studera dessa platser. De kan ligga kvar i havet och fortsätta mäta vattnets egenskaper dygnet runt. Det gör att man lättare kan få fler mätvärden än om man behövt ta sig ut till mätplatsen för varje mätning. Med fler mätvärden på fler platser blir det lättare för forskare att lista ut hur havet fungerar.
Mätstationerna till havs kallas ibland för havsobservatorier där relevant data samlas in till forskare. Det kan handla om temperatur, salthalt och syrehalt, vind och vågor. Stiftelsen Voice of the Ocean (VOTO) arbetar bland annat med att underlätta datainsamling för forskare. Teamet som arbetar med forskning och datainsamling på VOTO består av oceanografiska tekniker och forskare. De använder sig av så kallade gliders för att samla in data från fem platser längs med Sveriges kust och de går att följa i detalj via deras observationsportal.
TEXT: Lina Mattsson
Flera arter av stora valar i norra Atlanten bär på ett potentiellt dödligt virus. Det framgår av en studie där forskare med hjälp av drönare undersökt utandningsluften från de väldiga djuren.
SLU Artdatabanken släpper i vår en uppdaterad rödlista över hotade arter i Sverige. Flera fiskar finns redan på listan men nu tillkommer sill, lax och öring. Havsörnen anses dock ha återhämtat sig tillräckligt för att tas bort.
Det finns ett samband mellan stigande temperaturer och förändringar i isbjörnars dna, visar en ny studie. Det kan hjälpa björnarna att anpassa sig till allt mer utmanande miljöer.
Det räcker inte med bara lagar för att stoppa det globala överfisket. Det menar forskaren Frida Bengtsson, som undersökt vad mer som måste till för att skapa en hållbar fiskeindustri.
Ett forskningsprojekt har engagerat drygt tusen frivilliga i en stor kartläggning av plastflaskor på stränder längs central- och sydamerikanska Stillahavskusten, något som Mongabay var först att rapportera om. Forskarna bakom studien förespråkar att ett pantsystem införs.
Klimatförändringarna har gjort att tropiska stormar ökat i styrka. En pådrivande faktor är de stigande havstemperaturerna, som kan ge mer kraft åt stormarna och leda till värre konsekvenser för de som påverkas.
Internationella havsforskningsrådet ICES är den organisation som ger vetenskaplig rådgivning till EU när de beslutar om hur mycket man ska få fiska varje år. En ny studie från ICES visar att sättet de räknar på kan ge rådgivning som innebär att risken för ett för högt fisketryck är större än man tidigare trott.
Naturvårdsverket har på uppdrag av regeringen tagit fram en ny lista med fridlysta arter. Fiskarna ål och havsnejonöga är två nya arter på listan. Samtidigt har regeringen föreslagit att man ska ändra i lagen om fridlysning och underlätta för dispenser.
Tidigare i höstas rapporterade Deep Sea Reporter om det dykförbud som nu införs på sex platser i Kosterhavet. Syftet är att skydda de känsliga korallrev som finns där. Men nu ändrar länsstyrelsen beslutet och ger undantag på vissa populära dykplatser.
Giftigt badvatten, döda fiskar och bottendöd – klimatförändringarnas påverkan på havet blir allt tydligare. Men kampen mot havsdöden börjar en bra bit upp på land. - 2018 var en väckarklocka, säger lantbrukaren Erika Olsson, en av alla dem som anlagt våtmarker.
Forskare vid University of Hawaii har studerat hur ekosystemet i havet påverkas i Clarion–Clipperton-zonen i Stilla havet, där gruvbrytning nu testas. Rapporten visar att sediment som blandas upp från brytningen stör näringskedjan.
Bottnarna i Byfjorden i Bohuslän är stendöda under 15 meters djup. Ett begränsat vattenombyte som gör att syret snabbt förbrukas tillsammans med gamla synder från Uddevallavarvet som samlat stora mängder tungmetaller i bottensedimentet har gjort liv närmast omöjligt där nere. Men ett nytt projekt håller på att ge liv åt de döda bottnarna.
Världens största miljönätverk IUCN har under sin internationella naturvårdskongress nu i veckan antagit motion 061 som uppmanar stater att erkänna ekocid, det vill säga storskalig miljöförstöring som ett allvarligt brott i nationell och internationell rätt.
Sälen beskylls ofta för att vara en huvudfaktor till minskande fiskbestånd i Östersjön. En ny rapport från Havs- och vattenmyndigheten (HaV) visar att så inte är fallet - Det är osannolikt att sälen är en drivande faktor till de minskade fiskbestånden vi ser, säger Norbert Häubner, som utrett frågan för HaV.
Alla delar av haven är under en trippel attack, enligt EU:s klimattjänst Copernicus stora årliga havsrapport. De här förändringarna påverkar oss alla – ekosystemen, samhället och ekonomin, säger oceanografen Karina von Schuckmann.
I juni 2025 dök korallrevforskarna Sylvia Jageroos och Didier Zoccola i korallreven vid Bikiniatollen för att observera korallrevens ekosystem, identifiera koraller och samla in prover. Nästan 80 år efter att amerikanska kärnvapenprov ödelade atollen är det ett överraskande motståndskraftigt och friskt ekosystem de hittar. Tillbaka i labbet ska de analysera fynden för att se om de har hittat korallarter som är ovanligt motståndskraftiga mot klimatförändringarnas effekter.
En av världens vanligaste organismer hotas av temperaturhöjningen i havet. Mängden av den mest förekommande typen av cyanobakterier (prochlorococcus) riskerar att halveras om inte klimatförändringarna bromsas.
I flera år har det larmats om att gäddorna minskar i Stockholms skärgård. Nu visar nytt provfiske ett tydligt trendbrott. Gäddan kan vara på väg tillbaka.
Redan de gamla grekerna högaktade den gulstrimmiga mullusen - eller kort och gott - mullen. I takt med stigande havstemperaturer har den sedan flera år tillbaka förekommit på svenska västkusten under hösten. Däremot har man aldrig registrerat lek och fortplantning i svenska vatten. Men mycket tyder på att mullen numera är att betrakta som en bofast och reproducerande art. Många grunda vikar längs med västkusten har formligen kryllat av dess yngel i sommar.
Den statliga utredningen ”En moderniserad fiskelagstiftning” som lämnades till regeringen under förra veckan innebär stora förändringar för sportfiskare i Sverige. Bland annat föreslår den obligatorisk fångstrapportering vid fiske i statligt förvaltade vatten. Göran Sundblad, forskare vid SLU, driver projektet Spöreg – en app där sportfiskare frivilligt kan rapportera in sina fångster för forskningens skull.
När forskare talar om ”Missing Data” handlar det om att i olika förklaringsmodeller ersätta uppskattade värden med riktiga, reella värden. Något som kan bli extra viktigt i när man ska förutspå hur klimatet blir i framtiden. För även om också de ungefärliga värdena ger en bra bild av framtida klimatförändringar, blir det mer robust ju mer pålitliga mätpunkterna är.
Varje år korsar en liten grupp tumlare ett smalt sund från Svarta havet till Azovska havet och återvänder sedan igen, i en naturlig migrationscykel.[1] Sedan förhistorisk tid har dessa svarta havet-tumlare varit isolerade och utvecklats separatfrån andra tumlare, vilket har gjort dem mindre men med en större nos. De är eleganta och söta, med ögon och munnar som alltid verkar le.
Under pågående Havs- och vattenkonferensen i Göteborg i våras, samlade Havs- och Vattenmyndigheten ihop nio andra svenska myndigheter för ett samtal om vad de alla kan göra för att vattnet runt Sverige ska bli bättre.
Säkerheten är tung när Östersjön får sin största vindkraftspark till havs, bara några sjömil bort från ryska Kaliningrad. – Vi måste vara redo, varnar regeringen i Polen.
