Beatrice Timgren (SD) svarar

Beatrice Timgren är tvåa på Sverigedemokraternas lista i valet till EU-parlamentet. Hon är ordinarie riksdagsledamot sedan 2022 och har civilingenjörsexamen i kemisk teknik från KTH.

I riksdagen är Beatrice Timgren ledamot i miljö- och jordbruksutskottet sedan 2022 samt suppleant i EU-nämnden och Europarådets svenska delegation.

1. Östersjön mår dåligt – vilka är de främsta orsakerna?

Östersjön är ett grunt och extra känsligt innanhav, vilket gör det särskilt sårbart. Östersjön mår dåligt på grund av övergödning, föroreningar, överfiske och marin nedskräpning.

2. Varför har torskbeståndet kollapsat?

Trots fiskeförbud på torsk har torskbeståndet inte återhämtat sig helt. Det har inte varit ett totalstopp, eftersom torsk fortfarande fångas som bifångst. Den torsk som fångas är ofta mager och angripen av sälmask. Torsken har svårt att hitta mat på grund av ändrade ekosystemförhållanden, inklusive ökad konkurrens om föda och predation från andra arter. Övergödning leder till algblomning och syrebrist på havsbotten, vilket ytterligare försvårar återhämtningen.

3. Hur har Östersjön påverkats av EUs fiskeripolitik?

EU:s gemensamma fiskeripolitik har fastställt kvoter för fiske i Östersjön, men dessa kvoter har ofta varit för höga för att vara hållbara, vilket har lett till överfiske och minskade fiskbestånd. Trots fiskeförbud på vissa arter som torsk, fångas de fortfarande som bifångst. Detta försvårar återhämtningen av dessa bestånd och innebär att fiskeförbuden gäller främst fiskare som använder selektiva redskap. EU:s politik har försökt införa en mer ekosystembaserad förvaltning, men framstegen har varit långsamma.

4. Enligt Internationella havsforskningsrådet och EU-kommissionen skulle sill- och strömmingsfisket ha stoppats i år, om man skulle följa EUs lagstiftning – Hur ser du på att Ministerrådet tillät fortsatt fiske? 

Enligt kommissionens förslag skulle bifångst fortsatt vara tillåtet, vilket skulle missgynna kustfiskare som fiskar selektivt och för humankonsumtion.

5. Vilken betydelse ska politiker tillmäta forskarnas (ICES) rekommendationer för hur mycket fisk som ska kan fångas?

Det är viktigt att ta hänsyn till forskningen från ICES (Internationella Havsforskningsrådet) när kvoter ska sättas, för att säkerställa en hållbar förvaltning av fiskbestånden.

6. Hur ser du på det storskaliga industrifisket efter sill och skarpsill i Östersjön?

Storskaligt industrifiske kan leda till överfiske och en obalans i ekosystemet, särskilt om kvoterna inte är baserade på vetenskapliga rekommendationer. Det påverkar också beståndet av rovfiskar som torsk, som är beroende av sill och skarpsill som föda. Dessutom konkurrerar det storskaliga fisket direkt med det småskaliga, selektiva kustfisket, som är mer hållbart och inriktat på humankonsumtion.

För att säkerställa en hållbar framtid för Östersjöns fiskbestånd och dess fiskesamhällen är det viktigt att införa strikta kvoter baserade på forskningen från ICES (Internationella Havsforskningsrådet) och att främja det småskaliga, selektiva fisket som bidrar till lokal ekonomi och minskar miljöpåverkan.

7. 92 procent av all fisk som fångas i Östersjön mals till mjöl och blir mat åt norsk odlad lax, minkar, kycklingar, grisar – synpunkt?

Det är ett resursslöseri att 92 procent av all fisk som fångas i Östersjön mals till mjöl och blir mat åt norsk odlad lax, minkar, kycklingar och grisar. Vi vill i stället värna om fisket för humankonsumtion. Att prioritera mänsklig konsumtion skulle inte bara vara mer resurseffektivt, utan även stödja kustfisket och småskaliga, selektiva metoder som är mer hållbara och bidrar till lokala samhällens ekonomi.