När haven värms – tystnar valarna

Ljudet är valens viktigaste verktyg för att hitta mat, navigera och träffa en partner. Nu skapar den globala uppvärmningen kaos i haven. När det akustiska landskapet förändras tvingas valarna fly, ändra sina parningssånger – eller helt tystna när hungern tar över.

Text: Izabella Rosengren

Tänk dig en varelse där en tredjedel av kroppen är anpassad för att sända ut och ta emot ljud. I det stora huvudet ryms komplexa organ som är specifikt anpassade för att inte bara producera ljud utan även rikta det samt analysera den utsända ljudvågen när den återvänder. Ljudet använder varelsen till att kommunicera med andra av samma sort, hitta mat, upptäcka rovdjur, hitta rätt väg och för att träffa en partner. Så har det fungerat i miljontals år. Men nu håller något på att hända. Miljön varelsen bor i värms upp mycket fort och när det värms upp förändras förutsättningarna för att göra och sända ljud. Ett beteende och en fysik som är resultatet av miljontals år av evolution fungerar plötsligt inte. Katastrofen är ett faktum.

För valar är ljud avgörande

Sådan är verkligheten för världens valar. För valar spelar ljud oerhört stor roll. Man skulle kunna säga att ljud är en förutsättning för att vara en val. Bardvalar och tandvalar kommunicerar dock på helt olika sätt – bardvalar med en u-formad strupvävnad och tandvalar med hjälp av fettfyllda vävnader inuti huvudet, så kallade ”monkey lips” på engelska eftersom de liknar en apmun. Hur de låter skiljer sig också åt. Bardvalar kommunicerar på låga frekvenser, ofta under 200 hertz, medan tandvalar kommunicerar på frekvenser över 17 000 hertz.

När havet värms upp förändras inte bara den fysiska miljön utan även det akustiska landskapet. Varmare vatten och förändringar i salthalt påverkar havets densitet och skapar så kallade olika ljudskikt. Vid uppvärmning av havet har forskare upptäckt att ljudet kan ”fastna” i varmare ytskikt, vilket gör att valarnas kommunikation sprids horisontellt i stället för på djupet.

Ljud färdas snabbare i varmare vatten

Varmare vatten gör även att ljudet färdas snabbare, då molekyler får mer energi och kan röra sig snabbare. Något som kanske låter positivt, men det bidrar till en akustisk smog, det vill säga ett bakgrundsbrus som gör ljudmiljön bullrigare, vilket gör det svårare för valar att urskilja viktiga signaler.

2022 upptäckte forskare två akustiska ”hotspots” där ljudhastigheten tros öka extra mycket: nordvästra Atlanten och Grönländska havet. Forskarteamet använde sig av nordkaparnas läte – en val det finns färre än 380 individer kvar av – för att modellera hur ljudlandskapet i haven skulle se ut år 2100. De kom fram till att valarnas läte skulle färdas både längre och snabbare ju varmare havet blev.

– Marina däggdjur utnyttjar ljud i alla livets skeden, inklusive när de söker föda och parar sig. Variationer i ljudhastighet orsakade av klimatförändringar kan därför påverka arternas livsviktiga funktioner i dessa områden, säger Alice Affatati, en av forskarna bakom studien.

Valarna flyttar när omgivningen blir för högljudd

Som en reaktion på den högljudda omgivningen finns en risk att valarna flyttar till ett annat, för dem outforskat, område. Och när vilda djur tvingas ändra invanda beteende får det sällan positiva konsekvenser. Snarare ökar risken för svält och kollisioner med fartyg.

När bakgrundsljudet blir för högt har dock vissa valar kunnat ändra frekvensen de kommunicerar på. Det gäller bland annat blåvalen som på grund av ökat oljud i haven, som främst orsakas av fartygstrafik, har sänkt frekvensen de kommunicerar på med 31 procent sedan 1960-talet. Detta för att kunna nå individer längre bort (låga frekvenser färdas längre). Problemet är att ett ändrat beteende kräver energi i form av mat, vilket det blir mindre och mindre av i haven.

Utifrån detta visade en amerikansk studie att blåvalar minskade sin ljudliga kommunikation med nästan hälften under år av upprepade marina värmeböljor.

– Minskningen av blåvalarnas läte under de båda marina värmeböljorna var betydande jämfört med perioden utan värmeböljor. Specifikt minskade frekvensen av blåvalarnas B-läten med 40 procent, säger Dawn Barlow, forskare vid Oregon State University.

Ett B-läte är ett långt, djupt brummande och monotont ljud som är kopplat till blåvalens parning. Troligtvis spelar de en viktig roll för att hitta och locka till sig en partner.

I varmare vatten försvann krillen

Minskningen beror sannolikt inte främst på värmen i sig utan på att det varma vattnet gjorde att krillen försvann (de minskade med upp till 95 procent under värmeböljorna) och tvingade valarna att söka föda i områden de normalt inte brukar söka föda i. När valarna tvingades prioritera födosök framför kommunikation tystnade havet. I förlängningen ledde bristen på mat till att blåvalarna inte förökade sig lika framgångsrikt som när det fanns gott om mat. Det vill säga: svält gjorde att de inte orkade para sig.

– Dålig kroppskondition till följd av minskad tillgång på bytesdjur kan leda till lägre reproduktionstal eftersom valen måste använda all sin energi till att överleva, säger Dawn Barlow.

Förutom att uppvärmningen av haven har direkta negativa konsekvenser på valar finns det också indirekta konsekvenser. När polarisarna smälter och vattnet blir varmare kommer fartygstrafiken i dessa delar av världen att öka. Det innebär att de valar, bland annat vitval, narval och grönlandsval, som haft Arktis och Antarktis som relativt skyddade fristäder på grund av isen, står utan skydd och risken för fartygskollisioner och havsbuller kommer att öka.

^{Om Deep Sea Reporter: Vår ambition är att granska och skildra frågor som rör havet och det liv som finns under ytan. Vi verkar i allmänhetens tjänst och drivs självständigt i förhållande till politiska, kommersiella och andra intressen i samhället.}