Torskens parning hotas av buller
Bullernivån från fartygstrafiken i Östersjön måste sänkas – oväsendet från fartygens propellrar stör så mycket att torskens fortplantning hotas.
Torsken har en stor utbredning och förekommer långt uppe i Arktis. Men överallt är den hårt fiskad och dessutom utsatt för buller.
– Situationen för torsken i Östersjön är inte bra. Livsmiljön för arten omfattar hela havsområdet från Öresund upp till Ålandshav, och bullret ligger på för hög nivå i hela området, säger Peter Sigray, forskare vid KTH, Tekniska högskolan i Stockholm och en av dem som arbetat med kartorna.
Sedan två år tillbaka råder ett EU-beslut om så kallade tröskelvärden för undervattensbuller i havsmiljöer. Det innebär att länderna måste åtgärda bullernivåerna om livsmiljöerna för vissa indikatorarter – ett antal fiskar och marina däggdjur – påverkas negativt.
Fortplantning störs
I Sverige är torsken indikatorart för Östersjön. Torskbeståndet får med andra ord inte utsättas för alltför höga ljudnivåer.
I september ska länderna som har havsområden lämna in rapporter med kartor över de berörda arternas viktiga habitat, livsmiljöer. Om över 20 procent av en arts livsmiljö utsätts för ljudnivåer på 12 eller 20 decibel över de naturliga bakgrundsljuden från vågor och annat, är gränsen passerad och bullret måste sänkas.
– Torsken är en art som kommunicerar en hel del med ljud, exempelvis vid parningen. Om fartygsbullret är omfattande tvingas de pausa sin fortplantning, fortsätter han.
I första hand är det containertrafiken som är problemet även om all trafik bidrar till bullret. Oftast rör det sig om mycket stora fartyg som kör i hög fart och när hastigheten stiger över tio knop blir propellerljudet alltför påtagligt för fiskarna.
– Vi mäter medelvärdet på bullret för varje månad. Man skulle kunna tro att det inte skulle göra så mycket om något fartyg passerar förbi då och då men stundtals står de nästan i kö, säger Sigray.
Sänkt hastighet
Sverige ska nu sätta upp tydliga mål för att på sikt kunna sänka decibelnivån. Målet ska exempelvis kunna nås på tio års sikt. Frågan är hur man ska bära sig åt.
– Det finns flera möjligheter. Man kan koncentrera båttrafiken så att den påverkar ett mindre område. Man kan ställa krav på att minska hastigheten, man kan kräva att redarna installerar en annan typ av propellrar, säger Sigray.
Han tror att redarna kan acceptera vissa av åtgärderna.
– Redarna har indikerat att man kan gå med på en hel del, bara reglerna är lika för alla, säger Sigray.