Fiskarna i Östersjön mår inte bra - visar årets Fiskbarometer från SLU
Det ser inte bra ut i stora delar av Östersjön för varken abborre, gädda, gös eller sik. De är för få, för små och för unga. Det visar årets Fiskbarometer, som forskare vid SLU tar fram varje år.
– Vi ser inga stora förändringar i beståndens status jämfört med förra året. Generellt är statusen för de arter som förvaltas på nationell nivå mest oroande i Egentliga Östersjön. Där bedömer vi att bestånden av abborre, gädda och gös inte är inom biologiskt säkra gränser, säger Stefan Larsson, vetenskaplig redaktör för Fiskbarometern och senior miljöanalysspecialist vid institutionen för akvatiska resurser (SLU Aqua).
Att fisken inte är inom biologiskt säkra gränser betyder att det finns för få fiskar, de dör för snabbt och det finns inte tillräckligt många stora och gamla fiskar i bestånden.
Två små ljusglimtar kan man ändå se i rapporten. Dels att siken i Bottenviken hamnar inom en säker biologisk gräns, och att rödingbestånden i de stora sjöarna verkar återhämta sig något.
– Från att ha legat på rekordlåga nivå i början av 2000-talet har rödingbeståndet, tack vare åtgärder, återhämtat sig och vi ser en positiv utveckling både i storleks- och åldersstruktur, säger Göran Sundblad, forskare vid institutionen för akvatiska resurser (SLU Aqua).
Fiskbarometern är en årlig rapport framtagen av institutionen för akvatiska resurser vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU Aqua) på uppdrag av Havs- och vattenmyndigheten. Den beskriver tillstånd och trender för fler än 100 bestånd av fisk och skaldjur i havet, längs kusten och i de fyra stora sjöarna Vänern, Vättern, Mälaren och Hjälmaren.
Rapporten fungerar som ett viktigt kunskapsunderlag för myndigheter och beslutsfattare inom fiskeriförvaltningen.
För varje bestånd presenteras biologiska bedömningar baserade på indikatorer som fiskeridödlighet, biomassa/abundans samt storleks- och åldersstruktur.
Källa: SLU