Ny sälplan väcker kritik: ”Begreppet har kidnappats”
En ny sälförvaltningsplan har tagits fram, som ska ta större hänsyn till havet som helhet än tidigare. Det är regeringen som velat se en mer ekosystembaserad förvaltning. Men det finns de som menar att drivkraften egentligen är en annan.
Text: Amanda Saveland
– Miljörörelsen har arbetat för en ekosystembaserad förvaltning i flera år. Men politiken har kidnappat begreppet och fått det att verka som att det bara handlar om att jaga säl och skarv, säger Ida Carlén, som är sakkunnig i havsfrågor för Naturskyddsföreningen.
Vill stärka kustfisket
Att ta fram en ny förvaltningsplan för sälen var en del av regeringens havsproposition, som presenterades för snart två år sedan. Man menade att vissa sälpopulationer ökat så kraftigt att skadorna de orsakar på fiskeutrustning, och mängden fisk de äter upp, inte längre gick att se som ett litet problem. Därför fick Havs- och vattenmyndigheten (HaV) i uppdrag att ta fram en ny plan, som skulle ta större hänsyn till hur sälen påverkar andra arter i ekosystemet.
Regeringen ville också att Sverige skulle driva på för att ändra Östersjöländernas gemensamma rekommendationer för säljakt, så att de bättre möjliggör beståndsreglerande jakt. Men där fick man inte med sig de andra länderna.
– Där finns det flera länder som ser annorlunda på saken än i Sverige, säger Susanne Eriksson, utredare på HaV.
Utmaning för förvaltningen
Enligt Susanne Eriksson finns det ingen risk att den nya planen, som ska väga in betydligt fler intressen än tidigare, sätter något annat före sälens långsiktiga överlevnad. Hon betonar att vissa sälpopulationer har en gynnsam bevarandestatus idag – men att varken gråsälen, knubbsälen eller vikaren uppnår god miljöstatus.
– Där är det rött på alla tre, så vi behöver fortfarande stärka de sälpopulationer som behöver stärkas. Men i den ekosystembaserade förvaltningen måste man också ta hänsyn till hela ekosystemet. Sälarna ingår i ett sammanhang, säger Susanne Eriksson.
Samtidigt menar hon att avvägningarna är långt ifrån enkla:
– Vi har ju fiskar i ekosystemen som vi vill nyttja, och där det kan behövas förstärkande åtgärder för att värna känsliga bestånd. Gädda är ett exempel, och torsk är ett annat. Och det här måste man balansera. Det är det som är utmaningen för förvaltningen.
Stora kunskapsluckor
Att arbeta ekosystembaserat är något som genomsyrar hela havsförvaltningen. Det handlar, enligt Susanne Eriksson, om att förstå hur allt hänger ihop och kunna vidta åtgärder som inte bara ser till en art – utan till alla de som påverkas av besluten som tas. Något som är väldigt komplext, och som kräver mycket kunskap. Kunskap som myndigheten i dagsläget inte har.
– Det finns stora kunskapsbehov och luckor som behöver fyllas, säger Susanne Eriksson.
Det handlar både om att bedöma hur stora sälpopulationerna är, vad de har för beteenden och vilka skador de egentligen orsakar. För allt det vet man väldigt lite om.
Sälens påverkan oklar
I tidigare rapporter har HaV slagit fast att sälen inte är en orsak till de stora förändringar som skett i det marina ekosystemet de senaste 100 åren. Det är mänsklig påverkan som fått fiskbestånden att minska. Däremot kan sälarna ha en negativ effekt på redan försvagade fiskbestånd, eftersom de äter upp fisk som behöver lämnas ifred för att kunna återhämta sig.
– Vad gäller kustfisk så ser vi att sälen absolut kan ha påverkan på lokala vikar. Både vad gäller mängden fisk, och på fiskens beteende, säger Ida Carlén vid Naturskyddsföreningen.
Det hon däremot vänder sig mot är att sälen skulle vara en orsak till minskade sill- och strömmingbestånd. Något landsbygdsminister Peter Kullgren (KD) flera gånger framfört.
– Och det är ju ett påstående som det inte finns några bevis för, säger Ida Carlén.
Hon anser att det, med tanke på hur stora kunskapsluckorna är, blir märkligt att tillåta skyddsjakt och licensjakt som man inte vet effekterna av.
– Om man ska fortsätta jaga säl för att, som regeringen säger, rädda fisken – då behöver man ju veta hur mycket sälar som skulle behöva skjutas för att det faktiskt skulle ge någon effekt. Och efter det måste man fråga sig om det blir rimligt att skjuta så många, sett till sälpopulationernas utveckling, säger Ida Carlén.
Utvärderar jaktens effekter
Det är Naturvårdsverket som fattar beslut om hur många sälar som får skjutas varje år, efter att ha rådgjort med HaV. I år har man gett tillstånd till skyddsjakt på 200 knubbsälar och 200 vikare, och utökat licensjakten på gråsäl till 1 350 jämfört med 1 000 förra året.
Vad gäller gråsälen har HaV bedömt att det går att tillåta licensjakt på 5 procent av sälarna som finns i svenska havsområden. Och enligt Susanne Eriksson är ett av syftena med det att just kunna utvärdera vad jakten får för påverkan.
– När man skjuter får det konsekvenser. Det blir effekter av det, men vilka de effekterna är och hur det påverkar sälarna och fiskbestånden, det måste vi veta mer om, säger Susanne Eriksson.
Bättre uppföljning i nya planen
De tidigare sälförvaltningsplanerna som fanns gällde bara gråsäl och knubbsäl. Den nya planen inkluderar även vikare, och kommer till skillnad från de föregående att se över kunskapsläget vart sjätte år.
– De två tidigare planerna togs fram med kunskapsläget som det såg ut då, men det gjordes ingen uppföljning eller utvärdering av dem, säger Susanne Eriksson.
Hon menar att de regelbundna kunskapsuppdateringarna kommer göra att den nya planen bara blir bättre och bättre.
– Med den här förvaltningsplanen känner jag att vi har gjort det så konkret som vi kan göra. Det sker mycket forskning nu, och om sex år kommer det finnas mycket mer resultat. Vi kommer veta väldigt mycket mer då.
Oklara delmål
Samtidigt är det just konkreta åtgärder som Ida Carlén saknar i den nya planen. Framför allt vad gäller de kortsiktiga delmålen, där mycket handlar just om att få bättre kunskap om vilka effekter förvaltningsåtgärderna får.
– Jag skulle vilja se mer detaljer och tydligare planer om hur man tänker att man ska uppnå den här kunskapen, annat än att man ska uppmuntra och främja forskning, säger Ida Carlén.
Om Deep Sea Reporter: Vår ambition är att granska och skildra frågor som rör havet och det liv som finns under ytan. Vi verkar i allmänhetens tjänst och drivs självständigt i förhållande till politiska, kommersiella och andra intressen i samhället.
