Tonläget höjs över den ryska skuggflottan i Östersjön
Text: Judith Vincent
Två fartyg som misstänks tillhöra den ryska skuggflottan ligger kvar utanför Trelleborgs kust. Svenska myndigheter har under mars 2026 bordat fartygen, som antas frakta rysk olja under falsk flagg. Ryssland betraktar denna typ av agerande som sjöröveri.
Deep Sea Reporter har pratat med Linus Fast på Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) om det upptrappade säkerhetspolitiska läget i Östersjöområdet. Han varnar bland annat för de ryska skeppens undermåliga skick, som kan påverka både miljö och infrastruktur i Östersjön, samt betonar behovet av ett gemensamt och tydligt agerande från EU för att stoppa den farliga skuggflottan.
De två fartygen är konfiskerade och beordrade att ligga ankrade. De bevakas av den svenska kustbevakningen i området. Samtidigt pågår utredningar enligt svenskt rättssystem för att fastslå om någon form av brott har begåtts. Ingripandet var möjligt eftersom skeppen befann sig på svenskt territorialvatten.
Den säkerhetspolitiska situationen mellan Ryssland och EU eskalerar nu efter att vissa EU-länder inte enbart bevakar och följer de ryska fartygens rutter i Östersjön, utan också genomför tillslag mot misstänkta skepp.
Ryssland försöker motverka detta genom att dels låta sin Östersjöflotta genomföra vad de kallar sjöfartsskyddsoperationer, vilket innebär att de eskorterar skuggflottan, dels placera rysk beväpnad personal på vissa av fartygen, berättar Linus Fast.
Ingen gemensam praxis inom EU
Enligt Linus Fast finns det ännu ingen gemensam praxis inom EU för att hantera frågor kring den ryska skuggflottan, vilket försvårar situationen. Men i januari i år togs ett första steg. Samtliga Östersjö- och Nordsjönationer, med undantag för Ryssland, skrev under en proklamation som fastslår att man inte längre accepterar bristande sjösäkerhet i närområdet.
– Utanför territorialvattnets gränser är det flaggstatens lagar som gäller; innanför är det kuststatens lagar som gäller. Enligt FN och internationell havsrätt är det upp till varje enskild nation att ratificera havsrättskonventionen och – i så fall – omsätta det i nationell lagstiftning. Sådan nationell implementering ser lite olika ut beroende på olika nationers tolkningar. Det vore bra om EU kunde ta initiativ till att harmonisera de enskilda nationernas tolkningar och nationella lagstiftningar, anser Linus Fast.
Miljöbrott och sjösäkerhetsfrågor kan vara nyckeln
EU-länderna skulle kunna använda sig av FN:s havsrättskonvention, som fastställer vad som gäller i frågor kring miljö och sjösäkerhet utanför territorialvattnets gränser. I tillämpningen av lagen ligger ofta en tolkning, och det är det vi egentligen ser en skillnad på, berättar Linus Fast.
Först att testa den nya proklamationen var Belgien. De beslagtog ett fartyg från den misstänkta ryska skuggflottan som befann sig utanför belgiskt territorialvatten, men inom den så kallade belgiska ekonomiska zonen.
Enligt Linus Fast kan havsrätten tolkas brett, vilket innebär att en kuststat har en viss jurisdiktion när det gäller miljörelaterade brott.
– Det är inte självklart att man får ingripa, men en tolkning av havsrätten innebär att om miljöbrott kan påvisas får man ingripa. På eget territorialvatten är det mycket enklare – där räcker det att åberopa sjösäkerhet till exempel. Men en kuststat har en viss möjlighet att utverka jurisdiktion avseende miljöbrott även inom sin ekonomiska zon. Detta bör man försöka utnyttja mer ”offensivt” och gärna samordnat med grannstater i Östersjsöområdet, säger Linus Fast.
Skuggflottan
Huvudanledningen till den ryska skuggflottans tillblivelse är att Ryssland vill sälja sin olja och få in pengar till statskassan. De första EU-sanktionerna infördes 2014 efter att Ryssland annekterat Krimhalvön och utökades 2022 efter anfallskriget mot Ukraina.
– EU och G7 införde ett pristak för export av rysk olja. För att kringgå pristaket har Ryssland köpt upp, och därtill kontrakterat, ett stort antal fartyg – minst 500 men sannolikt strax över 1000 – från olika nationer för att exportera och sälja olja under falsk flagg.
Skuggflottan används främst i Östersjön, men även i Svarta havet. I stort sett bygger den ryska exportekonomin på fossil energi – olja och gas – men det kan också förekomma viss vapenexport ombord på dessa skepp.
– Den falska flaggen kan vara lite vad som helst; poängen är att det är flaggnationens jurisdiktion som gäller ombord på fartygen. Med falsk flaggning blir jurisdiktion och ansvarsförhållanden, exempelvis vid en olycka, ej tydliga, konstaterar Linus Fast.
Möjligheten att exportera olja styr med vilken intensitet Ryssland kan föra krig i och mot Ukraina. Linus Fast uppskattar att energiexporten kan utgöra en tredjedel av Rysslands statsfinanser.
– Ryssland kommer att göra allt för att fortsätta exporten. De har inga alternativ; statsfinanserna är oerhört beroende av att få ut oljan på marknaden, och rysk oljeexport kan till och med öka nu i och med det som sker i Hormuzsundet och konflikten i Iran. Världsmarknadspriserna på olja ökar nu.
Enligt Linus Fast är de största köparna av den ryska skuggflottans olja och gas Kina. Även Turkiet köper oljan, raffinerar den till mer förädlade produkter och säljer vidare till ett antal EU-länder.
– Detta sker därför att det finns ett enormt energibehov i EU och i världen i stort som man inte lyckats lösa på något annat sätt. Det är inte bara Ungern och Slovakien i EU som är ”kramare” av rysk energi, fastslår Linus Fast.
Fartygen i dåligt skick med slavliknande arbetsförhållanden
Den ryska skuggflottan utgör en del av den internationella handelsflottan.
Många aktörer använder sig av bekvämlighetsflagg av ekonomiska skäl, där flaggnationen erbjuder låga kostnader genom bristfälliga krav och begränsade kontroller avseende sjösäkerhet och arbetsvillkor ombord på fartygen. Panama, Liberia och Komorerna är exempel på länder som låter andra registrera sina fartyg under deras flagg.
Skeppen bemannas med låglönearbetskraft, till exempel från Filippinerna och Bangladesh.
– Det är inte enbart fartygen som är undermåliga. I många fall saknar besättningen kunskap motsvarande en sjömansutbildning, och matroserna arbetar under närmast slavliknande förhållanden för en mycket låg lön.
Enligt Linus Fast är det svårt att bevisa vem som äger fartygen, men om myndigheter i EU-länder kan påvisa allvarliga säkerhets- och arbetsmiljöbrister samt fara för havsmiljön skulle fler fartyg kunna stoppas.
– Den stora risken här och nu, inte minst ur ett miljöperspektiv, är att om en olycka skulle inträffa, såsom en oljeläcka, kan vi få en miljökatastrof.
Risker för miljö och infrastruktur
Rent allmänt råder stor miljöpåverkan på Östersjön på grund av den omfattande och växande sjöfartstrafiken. Förutom potentiella oljeläckage finns det även en växande risk att viktig infrastruktur skadas.
Linus Fast tror att många som arbetar med civilförsvar inte inser hur skuggfartygens närvaro även påverkar säkerheten på land. Flera av skuggfartygen har tappat ankare, antingen med eller utan avsikt, vilket har förstört bottenliggande infrastruktur, bland annat kommunikationskablar och gasledningar.
Både Sverige och Finland har försökt utreda om detta varit avsiktligt och därmed brottsligt, eller om det, som besättningarna själva säger, varit en olyckshändelse.
Dessa fall har inte kunnat leda till åtal eftersom händelserna skett utanför territorialvattengränserna och kuststaterna därmed saknar jurisdiktion.
– Rent principiellt skulle man kunna tillämpa flaggstatens lagstiftning och få dem att agera, vilket har gjorts i ett pågående fall i Kina. Men att hålla en flaggstat ansvarig är svårt eftersom det rör sig om falsk flagg. Det är därför man nu har lyft möjligheten att via FN:s havsrättskonvention betrakta dessa fartyg som statslösa.
Det finns även tiotusentals sjöminor kvar på Östersjöns botten, inte minst i Finska viken, utlagda under första och andra världskriget.
– Det finns en risk att tappade ankare som släpar längs botten får med sig minor som kan driva och dyka upp var som helst.
Hybridkrigföring
Linus Fast spekulerar att vissa av skuggflottefartygen medvetet används för att skapa osäkerhet och stress i Östersjöregionen, som en del av rysk hybridkrigföring.
I september 2025 stoppades flygtrafiken vid Kastrup i några dygn efter att drönare siktats. Danska myndigheter misstänkte att ett fartyg ur den ryska skuggflottan användes som moderfartyg.
Osäker framtid
Linus Fast anser att det blir intressant att följa utvecklingen och se hur Sverige och andra EU-länder agerar framöver.
– Det vore bra om fler nationer följer Belgiens och Sveriges exempel och statuerar exempel, men man kan nog vänta sig repressalier och nya sabotage från rysk sida.
Omslagsbild: Fiskmås vid en strand i Östersjön. Arkivbild.
Om Deep Sea Reporter: Vår ambition är att granska och skildra frågor som rör havet och det liv som finns under ytan. Vi verkar i allmänhetens tjänst och drivs självständigt i förhållande till politiska, kommersiella och andra intressen i samhället.
