Rädsla styr havets invånare

04 januari, 2022

Varje kväll, när mörkret sänker sig över havet, lämnar miljontals fiskar, kräftdjur och bläckfiskar havsdjupen och stiger upp mot ytan, och när gryningen kommer återvänder de ner i mörkret. Detta är den största kända migrationen i djurvärlden. Orsaken, enligt en ny studie, är rädsla för hajar, delfiner och andra rovdjur som jagar med synens hjälp.

delfiner
Ett stim delfiner utanför Sulawesi i Indonesien. Delfinerna hör till de viktigaste rovdjuren i oceanerna och bidrar starkt till “rädslans ekologi”. Foto: Irwin Fedriansyah/AP/TT

Förutom hajar och delfiner jagar även tonfiskar, tumlare, späckhuggare och många havsfåglar i huvudsak uppe vid havsytan där de under dygnets ljusa timmar kan se sina bytesdjur.

Det har från och till spekulerats om att detta kan vara skälet till att så många av havens invånare rör sig vertikalt uppåt och nedåt varje dygn. Men ingen har vetat med säkerhet och en rad andra hypoteser har också kastats fram under årens lopp.

I den nya studien, som publiceras i Current Biology, har forskare vid bland andra Monterey Bay Aquarium i Kalifornien under ett års tid med hjälp av ekolod och hydrofoner avlyssnat och registrerat en rad djurs rörelser ner till ett djup av 900 meter i vattnen utanför den kaliforniska kusten. Framför allt noterades hur de olika djuren reagerade på varandras närvaro.

Rädslans ekologi

Det framgick ganska snart att många fiskar och bläckfiskar gjorde sitt yttersta för att undvika rovdjuren. Olika tandvalar, exempelvis delfiner, framkallade starka flyktreaktioner hos ansjovis och andra mindre stimfiskar.

Bytesdjuren behöver regelbundet röra sig upp mot ytan eftersom ytvattnen är mycket näringsrikare än havsdjupen, men de många rovdjuren däruppe gör vistelsen farlig. Som tur är går det att undvika dem i mörkret, när solen gått ned.

Den vertikala migrationen varje dygn är ett resultat av detta. Forskarna talar om “rädslans ekologi” eftersom rädslan för rovdjuren tenderar att ge hela ekosystemet i havet en speciell struktur.

bläckfisk
En tioarmad bläckfisk fotograferad utanför Filippinerna. Bläckfiskarna hör till de djur som varje dygn rör sig uppåt och neråt i havet, en sorts vertikal migration i avsikt att undvika rovdjur. Foto: Ross Hopcroft/University of Alaska/AP/TT

Är mer utsatta

De minsta bytesdjuren börjar stiga mot ytan cirka 20 minuter före solnedgången, medan de något större arterna startade senare, cirka 80 minuter efter att solen gått ned – logiskt med tanke på att de syns lättare och rimligtvis är mer utsatta.

Förmågan att röra sig snabbt är också avgörande. De tioarmade bläckfiskarna, som är de snabbaste simmarna, stiger uppåt först av alla, följda av fiskarna, och sedan kräftdjuren.

Närvaron av vissa rovdjur kan ibland avbryta migrationen. Rissos delfin (Grampus griseus), en viktig bläckfiskjägare, kan, om arten finns i grannskapet, helt förändra bläckfiskarnas rörelser. De senare stannar hellre nere i mörkret än tar risken att bli delfinföda, och avstår helt från att födosöka själva vissa nätter.

Delfinernas och hajarnas inverkan på bytesdjuren är ett av flera exempel på det som forskarna kallar rädslans ekologi, ett relativt nytt koncept som beskriver de indirekta effekterna av rovdjurens predation. Sådana effekter har också noterats i många ekosystem på land, exempelvis i nationalparken Yellowstone i västra USA där wapitihjortar och andra växtätare ändrat sina beteenden och tvingats undvika vissa miljöer när deras värsta fiender, vargarna, kom tillbaka till området efter en lång frånvaro under 70 års tid.

Källa: Monterey Bay Aquarium Research Institute.

Text: Roland Johansson/Beatrice Nordensson/TT
Foto: Ross Hopcroft/University of Alaska/AP/TT, Irwin Fedriansyah/AP/TT

Liknande artiklar

Snabb klimatförändring vs evolution. Galapagosskarven har utvecklats för att trivas i en miljö där de kan livnära sig nära kusten utanför öarna där de bor. Deras vingar har krympt till en tredjedel av den storlek som behövs för att de ska kunna flyga och de har blivit mycket effektiva simmare. Snabba klimatförändringar hotar att störa de kalla strömmar som bringar näringsrikt vatten så nära deras avlägsna ö hem. Det är nu möjligt att miljontals år av evolution som har gjort dem så framgångsrika i den här specifika miljön kommer att sätta dem i en livshotande nackdel…
Reportage: Simon Stanford
Foto: Simon Stanford
Undervattensfoto: Johan Candert, Göran Ehlmé
Klippning: Helena Fredriksson
Alaska ställer in allt fiske av snökrabbor och kungskrabbor i år. Myndigheternas beslut kommer efter en kraftig minskning av krabbor i Barents hav respektive Bristol Bay. Det är första gången någonsin fisket av snökrabbor ställs in; för kungskrabbornas del är det andra hösten i rad som de fredas…
Text: TT Nyhetsbyrån
Foto: Lynn Dombek/AP/TT
Uppkomsten av de första käkarna med tänder var en av de viktigaste händelserna i livets historia på jorden.Nu har forskare i Kina funnit fossil av käkförsedda fiskar med den häpnadsväckande åldern av nästan 440 miljoner år. De är våra äldsta kända anmödrar med tänder…
Text: Roland Johansson/TT
Foto: Heming Zhang/AP/TT
Rulla till toppen