Pingviner vaccineras – katastrofsommar väntas
Australien har som sista kontinent fått sina första fall av fågelinfluensan H5N1.
Viruset sprider sig i snabb takt och sommarens väntade extremväder kan i värsta fall bli en perfekt storm för massutrotning av tusentals fåglar och djur.
– Det värsta, förödande, scenariot skulle vara att vi förlorar hela arter, säger Darren Grover, sakkunnig i biologisk mångfald hos Världsnaturfonden WWF.
Utanför den australiska storstaden Melbourne pågår ett desperat försök att rädda en grupp fåglar. Tusentals människor ser varje år dvärgpingvinerna på Phillip Island gå sin nattliga parad från vattnet till sina hålor. Men kombinationen av fågelinfluensan och en väntad super-El Niño riskerar att bli dödsstöten för tusentals pingviner.
En relativt blöt australisk vinter och vår har saktat ner spridningen av influensan. Men det mesta tyder på att El Niño kommer att föra med sig en mycket torr och varm sommar – något som enligt Darren Grover, sakkunnig i biologisk mångfald vid Världsnaturfonden WWF, kommer att öka smittspridningen.
Fåglar kommer att samlas allt tätare och då skapas idealiska förhållanden för spridning av viruset, säger han.
10 000 doser vaccin
På Phillip Island bor omkring 40 000 dvärgpingviner, den största kolonin i världen, på en yta om ungefär 20 kvadratkilometer. På kvällarna samlas de i vattenbrynet för att tillsammans vandra upp till sina bon – ett slags superspridarevent varje kväll. Därför har myndigheter i delstaten Victoria tagit till ett krisdrag: vaccinering. Omkring 5 000 pingviner ska få två doser vaccin, rapporterar ABC.
En pingvin får vaccin, vägs och får ett chip insatt. Bilden är från den 19 augusti.
– Vi vet inte hur framgångsrik den här vaccineringen kommer att vara. Det har inte riktigt använts på vilda fåglar förut, säger Darren Grover.
– Men om vi använder vaccinet och det räddar några av dem är det bra, för i värsta fall dör de flesta eller alla.
Men det är inte bara bland fåglar som spridningen av fågelinfluensan underlättas av klimatförändringarna. Även djur som äter eller lever nära dem, som dingos, pungmårdar och tasmansk djävul (ett pungdjur), riskerar att smittas – djur som inte finns någon annanstans. När den australiska sommaren nu närmar sig finns en ökad oro för de redan utsatta djuren, eftersom värmen i sig är ett direkt hot.
Snart kommer värmen
Under sommaren 2019-2020, även kallad “svarta sommaren”, drabbades Australien av stora skogsbränder. 33 personer miste livet när över 17 miljoner hektar brann mellan november och mars. Tre miljarder djur dog eller fördrevs av lågorna, merparten reptiler, enligt en WWF-rapport.
Med två månader kvar till den australiska sommarens officiella start håller landet andan inför det som den meteorologiska myndigheten (BOM) varnat för kan bli den starkaste El Niño som uppmätts. Att den här upplagan av fenomenet spås bli så extremt kopplas till klimatförändringarna.
Enligt en rapport från The Climate Impact Lab vid Chicagos universitet kommer den globala marktemperaturen de kommande månaderna att vara 1,4 grader högre än ett typiskt El Niño-år. Uppemot 44 procent fler dagar med extrem värme väntas.
– Världen måste behandla det som den brådskande klimatvarning det är. El Niño-förhållanden kommer att hälla bränsle på elden i en allt varmare värld. Påverkan kommer att slå ännu hårdare, röra sig ännu längre och passera gränser med förödande fart, sade FN:s generalsekreterare António Guterres tidigare i år.
Skogsbränder i Canberra i februari 2020.
”Vi måste testa”
– Även om fågelinfluensan inte är direkt kopplad till klimatförändringarna finns en risk att situationen blir en sorts ond spiral. Om skogsbränder och torka tvingar ihop djur på allt mindre ytor riskerar viruset att spridas i allt högre takt. I värsta fall med massutrotning som konsekvens, säger Darren Grover.
– Det värsta, förödande, scenariot skulle vara att vi förlorar hela arter.
För pingvinerna på Phillip Island började häckningssäsongen i augusti och pågår fram till februari. En första dos vaccin har redan getts till ett urval av pingviner. Vaccineringen av vilda fåglar är visserligen på ett experimentellt stadium än så länge, men myndigheterna hoppas att den ska rädda framtida generationer av de vaggande publikfriarna.
Dvärgpingviner häckar i kolonier. Arkivbild
Fågelinfluensa (aviär influensa) sprids framför allt mellan fåglar. Sjukdomen orsakas av flera olika varianter av fågelinfluensavirus. Vissa typer av viruset kan smitta människor, men det är mycket ovanligt. Ingen människa har hittills blivit smittad i Sverige.
Fågelinfluensa förekommer varje år i Sverige och i Europa hos vilda fåglar. Vilda vattenlevande fåglar, som till exempel änder och gäss, kan bära på viruset utan att bli sjuka och de kan sprida smitta till andra känsligare fågelarter som tamhöns. Därför ska man inte mata vilda fåglar i närheten av anläggningar med tama fåglar.
Det finns olika former av fågelinfluensa. Den högpatogena formen leder till mycket hög dödlighet, orsakar epidemier som kan spridas snabbt, förstöra fjäderfäindustri och resultera i strikta handelsbegränsningar. Den lågpatogena formen av virus orsakar vanligen endast milda symtom.
Källa: Jordbruksverket.
El Niño och La Niña är faser i vädercykeln El Niño-Southern Oscillation (ENSO). El Niño värmer upp ytvattnet i de östra delarna av Stilla havet medan La Niña kyler av det.
El Niño återkommer i genomsnitt vartannat till vart sjunde år och varar vanligtvis nio till tolv månader. Kulmen sker ofta kring jul, därav namnet El Niño (gossebarnet – alltså Jesus).
El Niño-effekter, som ökad nederbörd, drabbar vanligtvis delar av södra Sydamerika, södra USA, Afrikas horn och Centralasien, medan svår torka kan förekomma i Australien, Indonesien och delar av södra Asien.
Källor: WMO, SMHI, NOAA
