DEBATT: Ett avlopp i Östersjön

Något är riktigt fel i våra hav och vattendrag i allmänhet och i Hanöbukten samt Östersjön i synnerhet, det vet vi, och det blev än mer tydligt efter nya dykningar och granskning av undervattensmiljön – vi kan inte dröja med åtgärder längre!

Första gången vi gjorde dykning vid Nymölla pappersbruks utsläppsrör var för ca 40 år sedan. Den enda skillnaden som jag kan se nu 40 år senare är att det har tillkommit ett nytt, ännu större rör som släpper ut det brunfärgade avloppsvattnet som ser ut som en giftcocktail, vilken knappast kan vara hälsosam för vare sig fisk eller fauna. De gamla rören ligger kvar vilket medför ett ännu större påverkansområde.

Att Sverige inte har en vattenminister är ett av problemen, en resurs med direktlänk in till beslutsfattarna på Rosenbad. Ett annat, och nästan större problem är, att det inte finns några yrkesdykande miljöinspektörer som granskar utsläppen och gör långsiktiga konsekvensanalyser till den svenska staten och allmänheten, detta är rakt av en häpnadsväckande nonchalans för vår allas framtid. 

Tillstånd att släppa ut föroreningar

De flesta utsläpp har fått sina tillstånd att släppa ut föroreningar under vattenytan, dom har också fått förtroendet att kontrollera sina egna utsläpp, betänk detta! Tänk om jag, när jag nästa gång ska besikta bilen skulle säga till Transportstyrelsen att jag fixar det själv, Jag vet var oljestickan sitter. Risken att vi hade haft betydligt fler mindre lämpliga bilar körande på våra vägar hade varit ett faktum, med olyckor och tragedier som följd. Varför är det både tillåtet med egenkontroll på så viktiga kontroller som miljöpåverkande utsläpp?

Det finns tusentals utsläpp till Östersjön med tillstånd men det finns även de som släpper ut föroreningar i Östersjön utan tillstånd. Jag har dykt på åtskilliga antalet rör under vattenytan genom åren och det finns inget som helst positivt med någon av dessa, tro mig! Samtidigt undrar man då varför det inte finns en förteckning över alla utsläppsrör från industri, reningsverk och regn/dagvattenrör? På ett sjökort kan man se alla undervattensledningar, stora som små, utmärkta så varför inte dessa?

Vi får produkter till låga priser men vi betalar inget för ett förstört hav. Vi alla måste fundera på hur vi själva beter oss. Kan det vara så att det påhitt som ekonomi och pengar är anses vara viktigare än den riktiga världen, d.v.s. den vi faktiskt lever i? 

Liknande problem finns för sjöar och vattendrag.

Det är hög tid att göra något; Ta kontakt med någon lokal, regional eller national politiker och ställ frågan: – Hur mycket är du beredd att satsa, både i tid och finansiella medel, för havsmiljön och våra avrinngsområden med dricksvattentäkter? 

Nymölla pappersbruk. En syrelös botten förvandlas ofta till en svart sörja. Ibland täcks den av vita bakteriemattor och med svavelväte som luktar som sura ägg. ”Inandning av höga koncentrationer ger mycket snabbt insättande medvetslöshet, andningsstillestånd och hjärtflimmer och medför hög risk för dödsfall. Svavelväte blockerar cellandningen på liknande sätt som cyanid.” Underliggande botten bestod bland annat av cyanobakterier. Röret/tuben som går från bruket ut i havet portionerar via hål ut utsläppen ifrån pappersbruket och Nymölla avloppsreningsverk. 

ASPA bruk i Olshammar

Vättern är Sveriges största dricksvattentäkt. ASPA bruk i Olshammar . I snart 100 år har massafabriken varit verksam. Utanför är botten täckt med cellulosafibrer med mattor av cyanobakterier. Här har Länsstyrelsen uppmanat ASPA bruk att söka dispens för att få fortsätta att överskrida gränsvärdena.

När jag gick min hjärt-lungräddningskurs fick jag lära mig dom 3 “B”:na när man kommer till en olycksplats. BEDÖM LÄGET, BEHANDLA SKADAN och BEGRÄNSA SKADEVERKNINGARNA. Som nation kan vi idag inte ens bedöma läget över utsläppen och hur det påverkar oss och det marina ekosystemet under ytan för ingen kartlägger utsläppen och bedömer hur stora skadorna är eller potentiellt kommer att bli. 

Kjell Andersson, dykare sedan 1970 och f.d. forskningsingenjör på Lunds Tekniska Högskola, teknisk geologi.

Vice Ordförande Swedish Coast and Sea Center