Byggde skydd mot översvämning – skarpt läge direkt

17 nov, 2026

Efter översvämningen 2000 bestämde sig Arvika kommun för att det aldrig skulle få hända igen. 20 år senare stod översvämningsskyddet klart.

Det kom till användning nästan direkt.

Kostnaden för översvämningen blev hög. Materiella skador för 300 miljoner kronor, samhällsviktig verksamhet som slogs ut och miljöskador som dröjer kvar än i dag.

Ett tillfälligt skydd mot stigande vatten byggt i trä.
2000 stod vattnet högt i Arvika. Kommunen bestämde att det aldrig skulle få ske igen. Arkivbild Foto: Øyvind Lund/TT

Mattias Larsson är räddningschef i Arvika. Han berömmer kommunalpolitikerna för beslutet de fattade efter översvämningen.

– Man kunde ana att klimatförändringar skulle påverka vattennivåerna och vågade ta fram och driva ett så stort projekt. Det kräver mod att ta på sig ett så långsiktigt ansvar och stora investeringar.

Högt söktryck

I Arvika var man tidigt ute. De senaste åren har kommunernas intresse för klimatanpassning ökat, särskilt behovet och intresset för översvämningsåtgärder, berättar Mette Lindahl Olsson, sektionschef naturolyckor och klimatanpassning vid Myndigheten för civilt försvar (MCF).

– Vi ser att kommunerna har förstått allvaret. Vi märker även i Sverige att skyfall blir allt intensivare och skogsbränderna riskerar att spridas allt snabbare på grund av torrare förhållanden. Det kan kosta liv och hälsa och skada samhällsviktig verksamhet.

Kommuner som vill klimatanpassa kan söka bidrag hos myndigheten för åtgärder mot ras, skred, översvämning och erosion och ersättas för upp till 60 procent av kostnaden.

– Söktrycket är mycket högre än bidraget om 500 miljoner kronor som vi har.

När arbetet med översvämningsskyddet i Arvika började trodde man att det kanske skulle behövas vart tjugonde, eller kanske hundrade år. Nu har det redan aktiverats två gånger. Första gången var 2020 – samma år som det stod klart.

En människa står på en vall mellan ett högt vattenstånd och ett lågt. mannen på bilden är mycket liten.
Robin Olsson från räddningstjänsten i Arvika på översvämningsskyddet i det smala sundet mellan Kyrkviken och Glafsfjorden. Skyddet byggdes för att något liknande den stora översvämningen 2000 inte ska hända igen. Foto: Adam Ihse/TT

47 meter

Översvämningsskyddet ser inte så märkvärdigt ut – en betongkonstruktion, som en halvfärdig bro, i ett smalt sund. När det aktiveras stängs det med tjocka stålluckor som hindrar vatten från att rinna mellan Glafsfjorden och Kyrkviken.

47 meter över havet är den magiska gränsen. Då stiger vattnet över kajkanten i stadsparken och vidare ut i stan. På kommunhuset visar en skylt hur högt vattnet gick 2000 – nästan upp till midjan på en vuxen person.

– När det når 46,80 börjar det bli problem och när prognosen säger 47 stänger vi skyddet, berättar Robin Olsson, på räddningstjänsten i Arvika.

Människor går längs kanten av ett vatten. Höstlöven lyser gula.
När vattennivån når 47 meter över havet stiger den över kajkanten i stadsparken. Foto: Adam Ihse/TT

Egentligen ska man provköra systemet vart femte år för att se att det fungerar. Räddningschefen Mattias Larsson tror inte att det kommer att behövas – det kommer att användas i skarpt läge så pass ofta.

– Effekten av ett förändrat klimat är att det ökar frekvensen för hur ofta vi måste nyttja skyddet.

– I dag finns en klimatskepsis som inte var aktuell 2000. Jag har inte hört att någon skulle ha ifrågasatt projektet då, men det är möjligt att man skulle göra det om någon ville göra samma sak i dag.

Ambitionen är att vattennivån i Kyrkviken ska ligga något under 47 meter över havet. Visar prognoserna att vattennivåerna riskerar att nå över det kan kommunen besluta om att aktivera skyddet. Det aktiveras om vattennivån kan komma att påverka samhällsviktig verksamhet som reningsverk, gator och krematoriet.

Den permanenta delen på översvämningsskyddet har en totalhöjd på 48 meter över havet, men kan byggas på med ytterligare 2,5 meter. Under översvämningen 2000 nådde vattnet som högst en nivå på 48,9 meter över havet.

Översvämningsskyddet är byggt i sundet mellan Kyrkviken och Glafsfjorden och kan stängas med stora stålluckor som monteras manuellt. Det har fem stora pumpar med kapacitet att pumpa 30 kubikmeter vatten per sekund.

Skyddet stod klart 2020. Den totala kostnaden blev 264 miljoner kronor. Kommunens kostnad efter statsbidrag blev cirka 106 miljoner kronor.

Källa: Arvika kommun.

Dela på