Forskare: Jordens ”frysbox” tinar – för sent att stoppa
Jordens frusna områden har påverkats så mycket av uppvärmningen att det hotar grundförutsättningarna för mänskliga samhällen. Och det är svårt att vända utvecklingen.
– Vi är väldigt sent ute, och att begränsa skadorna är nu avgörande, säger forskaren Lan Wang-Erlandsson.
Att kryosfären, jordens frusna områden, är viktig för jordens klimatsystem har forskare känt till länge, men den har varit svårövervakad.
En ny studie, ledd av svenska forskare, utgår från den senaste forskningen på området och kan nu konstatera att kryosfären passerat vad man kallar dess planetära säkra handlingsutrymme.
– Man har lämnat de miljömässiga ramar som är helt fundamentala för mänskliga samhällen, grundförutsättningarna som en gång gjort det möjligt för civilisationen att etablera sig, säger Lan Wang-Erlandsson, medförfattare och forskare vid Stockholm Resilience Centre.
Snabbare än genomsnittet
Kryosfären värms i dag upp mycket snabbare än jorden i genomsnitt. De senaste åren har man sett hur avsmältningen accelererat och vilka följder det får. Lan Wang-Erlandsson tar permafrosten närmast Nordpolen som ett exempel.
Man kan säga att det är jordens frysbox, där lagras tusentals år av ackumulerad organisk kol. När den tinar släpps koldioxid ut och hamnar det under vatten uppstår syrebrist. I förhållanden med syrebrist bildas metan och det accelererar i sin tur uppvärmningen.
För delar av kryosfären befarar forskarna att man redan nu kan ha passerat de så kallade tippningspunkterna, när det inte längre går att vända utvecklingen.
Kompromisslös förhandlare
Förlusten av de frusna områdena drivs främst av klimatförändringar orsakade av människan. Enligt forskarna krävs nu drastiska utsläppsminskningar snarast. Lan Wang-Erlandsson jämför kryosfären med en kompromisslös förhandlare.
– Den matchar våra utsläpp. Om man ser den som en part i förhandlingarna säger den helt enkelt: ”Släpper ni ut mer, så släpper vi också ut mer. Men släpper ni ut mindre så gör vi också det.”
Hon tillägger att kryosfären dessutom har en rad ”wild cards” att slänga upp som man inte riktigt vet vilka de är och när de kommer, bara att de påverkas av våra utsläpp.
En ytterligare komplikation är att det finns en tröghet i utvecklingen som gör att framtida förändringar redan är ”inlåsta” och inte går att påverka. Det minskar handlingsutrymmet ytterligare.
– Väldigt mycket av isen och permafrosten som gått förlorad går inte att få tillbaka inom överskådlig framtid – och det gör det särskilt bråttom att agera.
Kryosfären är de delar av jorden som täcks av is och snö, antingen säsongsbundet eller året runt. Tillsammans täcker områdena mer än 15 procent av jordens yta.
Några av kryosfärens viktigaste komponenter är den antarktiska inlandsisen, Grönlandsisen, Arktis havsis, glaciärer och snö, permafrost samt polarhaven – alltså Norra och Södra ishavet.
När förändringar sker i de områdena utgör de tydliga indikatorer på klimatförändringarna. Isförlust i dessa områden medför ökade risker för ekosystem och mänskliga samhällen över hela jorden.
Redan på 1990-talet blev det tydligt att stigande temperaturer från koldioxidutsläpp gör att delar av kryosfären krymper dramatiskt.
Nästan alla förändringar som orsakas av förlusten av kryosfären är i princip permanenta och varar i hundratals eller tusentals år.
Källa: The international cryosphere initiative.