Vad är Parisavtalet – och annan bra information runt COP31

11 nov, 2026

Vad är Parisavtalet och vilka begrepp är bra att känna till för att hänga med i klimatfrågan?

TT har sammanställt ett antal faktarutor att återkomma till när förkortningar och innehåll känns för krångliga att ta till sig.

FN:s klimattoppmöte COP31 hålls den 9–20 november 2026.

FN:s klimattoppmöten, COP, hålls på olika platser varje år. COP står för ”Conference of the Parties” och syftar på parterna i FN:s klimatkonvention.

Det första klimattoppmötet COP1 hölls i Berlin i Tyskland 1995.

Vid mötet i Kyoto i Japan 1997 förhandlades det första globala klimatavtalet, Kyotoprotokollet, fram.

I Parisavtalet från 2015 enades de flesta av världens länder om att hålla ökningen av den globala medeltemperaturen väl under 2 grader, och allra helst under 1,5 grader, jämfört med förindustriell tid. Det ska främst ske genom minskade utsläpp av växthusgaser.

COP31 hålls i Antalya i Turkiet, den 9 till 20 november.

Parisavtalet är ett globalt klimatavtal som världens länder enades om i december 2015. Det trädde formellt i kraft i november 2016.

Enligt avtalet ska den globala uppvärmningen hållas långt under 2 grader jämfört med förindustriell nivå, med ambitionen att begränsa den till 1,5 grader. Det ska framförallt ske genom minskade utsläpp av växthusgaser.

Avtalets parter ska successivt skärpa sina åtaganden och förnya eller uppdatera dessa vart femte år. Det görs i nationella klimatplaner (NDC). COP26 i Glasgow var det första klimatmötet efter Paris där länderna förväntades att göra detta.

I år ska nya NDC:er lämnas in. Deadline var i februari i år, men flyttades till september. Trots det var majoriteten inte klara förrän tätt inpå mötet. EU enades om sina klimatmål med mindre än en vecka kvar.

En del av avtalet handlar om att öka förmågan att anpassa sig till negativa effekter och hantera skador och förluster som uppstår till följd av klimatförändringarna.

En grundtanke i avtalet är att de länder som har bäst förutsättningar ska gå före och att industrialiserade länder ska ge stöd till utvecklingsländer. Det ska ske genom klimatfinansiering, tekniköverföring och kapacitetsuppbyggnad.

Parisavtalets mål är att begränsa den globala uppvärmningen till väl under 2 grader, helst 1,5 grader, jämfört med förindustriell tid.

Målet är satt för att mildra klimatförändringarnas mest förödande effekter, som blir värre för varje tiondels grad jorden värms upp.

Vid 1,5 graders uppvärmning väntar mer intensiva stormar och värmeböljor och ökad risk för massdöd bland koraller. Vid 2 grader utsätts en större del av befolkningen för dödligt extremväder, och sannolikheten för oåterkalleliga brytpunkter i klimatet ökar.

1,5 grader beskrivs numera av FN som omöjligt att hålla sig under och många forskare tror att planeten är på väg mot 2,5 graders uppvärmning.

UNFCCC: Förkortningen för FN:s klimatkonvention som ska begränsa de globala utsläppen av växthusgaser.

IPCC: FN:s klimatpanel som sammanställer det vetenskapliga läget om klimatförändringarna.

Nettonollutsläpp: Strävan efter att få ner utsläppen så mycket som möjligt och kompensera det som ändå släpps ut med negativa utsläpp. Begreppet är synonymt med klimatneutral.

Negativa utsläpp: Handlar inte om utsläpp med dålig inställning utan om tekniker som kan fånga in koldioxid från atmosfären. Kallas även minusutsläpp.

Parisavtalet: Den juridiskt bindande överenskommelsen från 2015 som enade världens länder i ett avtal för att tackla den globala uppvärmningen och minska utsläppen av växthusgas.

1,5 grader: Parisavtalets mål är att begränsa den globala uppvärmningen till väl under 2 grader, helst 1,5 grader, jämfört med förindustriell tid.

Kol, bensin, diesel och naturgas är exempel på fossila bränslen. De är den största källan till utsläpp av växthusgaser som bidrar till klimatförändring.

Fossila bränslen består av organiska kol- och väteföreningar i sediment eller sedimenterad berggrund. De är rester från små vattendjur och växter som har dött och blivit liggande på bottnen av hav och insjöar under miljontals år. Genom att utsättas för ökande tryck och temperatur har de sakta omvandlats till kol, olja och gas.

Nybildning av fossila bränslen sker fortfarande, dock mycket långsamt jämfört med den takt i vilken det moderna industrisamhället förbrukar de långtidslagrade fossila bränslena.

Vid all förbränning bildas koldioxid, som bidrar till växthuseffekten. Koldioxidutsläppen skiljer sig åt mellan olika bränslen. Förbränning av kol ger upphov till högre utsläpp av koldioxid per energienhet än förbränning av olja och oljeprodukter som bensin och diesel.

Dela på