Badgästernas fiende kan bli ”havets falukorv”

De är vassa och sprider sig snabbt längs den svenska västkusten. Det invasiva stillahavsostronet förändrar ekosystemet och förstör för badgäster. Nu görs stora satsningar för att ta tillvara det ifrågasatta blötdjuret.

– De är som havets falukorv, säger Åsa Strand, marin naturvårdsförvaltare på länsstyrelsen.

Sommaren 2007 dök de plötsligt upp. Det rapporterades om stora mängder längs kusten i Bohuslän. Magallana gigas, stillahavsostron, eller japanska jätteostron. Ett invasivt ostron som spred sig snabbt. Hur skulle det stoppas?

Åsa Strand, på länsstyrelsen i Västra Götaland, intresserade sig tidigt för de nya ostronen. Som nybliven forskare skulle hon studera deras effekter på ekosystemet.

– Men ju mer jag lärde mig, desto svårare blev det att svara på vad som var så dåligt, säger hon.

Invasiva arter är kända för att slå ut andra. Men att de skulle tränga bort de inhemska ostronen tycks inte stämma.

– De har olika habitat vilket betyder att de lever på olika djup. Det verkar inte heller som att de äter samma sak och konkurrerar om födan, men det behöver vi forska mer på, säger Svenja Hess, projektledare inom vattenbruk och invasiva arter på IVL Svenska Miljöinstitutet.

Förändrar miljöer

Klart är att ostronen förändrar de marina miljöerna. När de bildar rev på mjuka bottnar förstör de för arter som vill gräva ner sig i sanden. De hotar också känsliga fötter på badgäster som skär sig. Samtidigt gynnar de arter som behöver hårda bottnar, som blåmusslor, och är bra på att rena vattnet, vilket minskar effekterna av övergödning.

Plus och minus.

I dag finns stillahavsostronet längs stora delar av västkusten, ända ner till Malmö. Det är inte längre någon som tror att det går att få bort dem, i alla fall inte norr om Göteborg.

– Vi ser också att de anpassar sig bra till klimatförändringar eftersom de klarar högre temperaturer, säger Svenja Hess.

I stället för att försöka utrota de invasiva ostronen i områden där de är fullt etablerade startas initiativ för att nyttja dem. Ostron är klimatsmart och nyttig mat, rik på bland annat protein, vitamin B12, jod, selen och zink. Bara en bråkdel av alla ostron tas tillvara.

Omkring 6 ton om året fiskas upp i dag av de runt 30 000 ton som finns, samtidigt som vi importerar stora mängder från utlandet, säger Åsa Strand.

Blir kroppkakor

För många förknippas ostron med lyx, att avnjutas färska. Men stillahavsvarianten har inte gjort succé på finkrogarna, troligen eftersom de är svåra att hantera.

Dels växer de i klumpar med vassa skal och är svåra att separera från varandra, dels är det svårt att få bort sanden som finns i dem. Men det finns också många som ogillar ostron.

– En del har svårt för ostron, främst på grund av konsistensen. Vi försöker hitta sätt att tillreda dem som funkar för många, säger Anna Henning Moberg, verksamhetschef på Torsåker gård, i Upplands Väsby norr om Stockholm.

Här ligger Axfoundations utvecklingscentrum för mat och material, där man tillsammans med IVL arbetar för att hitta nya användningsområden för stillahavsostronen.

Ostronen som nu tillagas i testköket skördades i ett pilotprojekt med grävskopa en decemberdag i Bohuslän. De steks i smör, görs som fyllning i kroppkakor eller används som pulver i smakförstärkare.

– I projektet försöker vi hitta sätt att använda stora volymer av ostronen utan att förstöra smaken och upplevelsen. Det handlar om allt från att skörda ostronen, metoder för att skilja skal från kött och rensa dem med bibehållen kvalitet, säger Anna Henning Moberg.

Men utmaningar med att använda superfödan som finns i överflöd sträcker sig bortom stekpannorna.

Få som får fiska

Ett är tillståndet att fiska dem. Rätten att plocka ostron tillhör markägaren, så den som vill fiska måste ha markägarens tillstånd. Om fler hade möjlighet att fiska skulle det begränsa antalet.

– Hade man fått till ett undantag från markägarrätten redan när stillahavsostronet etablerades i Sverige hade det varit enklare. Nu finns det motsättningar mellan olika intressen. De som redan har kommersiell verksamhet i gång vill inte förlora den, säger Åsa Strand.

Ju mer de sprider sig desto större anledning att ta vara på dem, menar Åsa Strand, som är medförfattare till en kokbok om hur ostron kan användas. Hon liknar ostronen vid havets falukorv.

– Ostronen är en otrolig proteinråvara som ändå finns där. Med tanke på hur viktigt det är med beredskap för livsmedel så blir det slöseri att inte ta tillvara dem, säger Åsa Strand.

En bit från testköket på Torsåker gård ligger materialverkstaden. Här utforskas hur även skalen från ostronen skulle kunna tas tillvara. I bland annat Frankrike används de redan som marksten och har visat sig ha bra dräneringsförmåga. Att göra porslin av dem är en annan idé.

– Skalen utgör en stor del av ostronen så vi vill hitta sätt att använda dem också, säger Patrik Isacsson, materialutvecklare på Axfoundation.