Nytt avtal för klimatet – men havet glömdes bort
Världen har enats om ett klimatavtal, men det liknar mest en minsta-gemensamma-nämnare-överenskommelse än en framåtrörelse.
Det viktigaste verkar ha varit att de oljeproducerande länderna slapp en skrivning om en ”färdplan” för att fasa ut fossila bränslen.
Och havet – verkar helt enkelt ha glömts bort.
Text: Lena Scherman
När det kom till pengarna lyckades man till viss del komma överens. De rika länderna har gått med på att tredubbla finansieringen till anpassning, för att utsatta länder ska kunna skydda sin befolkning. Men målet på cirka 120 miljarder dollar, sköt man upp fem år, till 2035.
Avskogningen och kritiska mineraler blockerades från slutavtalet. Men där fick ordförande för COP30, André Corrêa do Lago till det genom en liten kupp som fick plenumsalen att jubla. När allt var klubbat och klart tillade han;
– Jag som ordförande för COP30 kommer att skapa två färdplaner. En för att stoppa avskogning och en för omställning från fossila bränslen på ett rättvist och ordnat sätt.
Många ändå besvikna
”Det är en stor besvikelse. COP30 har inte lyckats leverera en tydlig plan att fasa ut fossila bränslen – trots att vetenskapen och människor över hela världen kräver det. Det här drabbar alla dem som kommer att få utstå allt hårdare konsekvenser av klimatkrisen”, säger Naturskyddsföreningens generalsekreterare Karin Lexén, i ett pressmeddelande.
Så trots ordförandens lilla kupp, blev kritiken mot att avskogningen inte nämns i den slutliga skrivningen alltså massiv. Men var är rösterna, kritiken, demonstrationerna mot att inte heller havet finns med i avtlet.
Jo – det omnämns i ett enda stycke, men då som en del av en uppräkning av många olika globala kriser som; ”klimatförändringar, förlust av biologisk mångfald och försämring av mark och hav i det bredare sammanhanget.”
Att vi får vartannat andetag från havet, att det reglerar temperaturen i världen, binder enorma mängder koldioxid och dessutom täcker 70% av vår jord. Hur är det möjligt att glömma det?
